Plötslig spädbarnsdöd — föräldrars ständiga fruktan
”Ett till synes friskt spädbarns plötsliga, oväntade död är nog den bittraste och mest förödande händelse som kan drabba ett ungt par — i det västerländska samhället är detta likväl också det vanligaste slaget av spädbarnsdöd efter den första levnadsveckan.” — Professor Bernard Knight: ”Sudden Death in Infancy—The ’Cot Death’ Syndrome”.
KLOCKAN var fyra på morgonen den 22 december 1984. Ken Eberline stack in huvudet i sovrummet för att se hur det stod till med sju månader gamla Katie. Lilla Katie var enda barnet till Ken och Tottie, några och trettio år gamla, och var deras glädje och stolthet. Barnet sov lugnt och fridfullt. Ken gick ut. Han hade lång väg att köra till Las Cruces i New Mexico, där han skulle hålla ett anförande vid ett symposium.
Tottie steg upp klockan halv åtta och gick in för att se hur Katie mådde. Katie var egendomligt tyst. Tottie såg på henne en gång till, rörde vid henne och förstod genast att det värsta hade hänt. Katie var död. Hon hade dött av plötslig spädbarnsdöd eller SIDS (Sudden Infant Death Syndrome). Denna plötsliga, tysta död slår till mot tusentals familjer varje år.
En förstående undersökningsläkare
Hur reagerade Tottie och Ken inför dödsfallet? Tottie berättar för Vakna!: ”Så snart jag insåg vad som hade hänt, ringde jag SOS- numret 911. Ambulanspersonal och polis var snabbt på plats tillsammans med en undersökningsläkare. Alla var så snälla och deltagande. Ovisshet och tvivel dök naturligtvis upp i mitt sinne — vad hade jag gjort eller låtit bli att göra som kunde ha orsakat detta?
Undersökningsläkaren stillade mina farhågor. Han förklarade att han hade förlorat ett barn under liknande omständigheter nio år tidigare. ’Det finns ingenting du kunde ha gjort för att förhindra det’, försäkrade han mig. ’Även om du hade stått bredvid sängen med en monitor, så skulle du inte ha kunnat rädda henne.’ Han tillade: ’Man kan inte förutsäga sjukdomen, och man kan inte förhindra den. I vissa fall är det bara så att allting slutar upp att fungera, och för närvarande finns det inget sätt att få reda på orsaken.’ Jag är säker på att hans ord besparade mig en hel del skuldkänslor och självanklagelser.”
Hur kunde Ken och Tottie klara av sin sorg? En senare artikel kommer att besvara den frågan. Men det finns andra frågor som alla spädbarnsföräldrar vill ha svar på: Vad är orsaken till plötslig spädbarnsdöd? Finns det några varningssignaler? Går sjukdomen att förhindra?