Från våra läsare

Säkerhet i trafiken

Jag ber att få uttrycka min uppskattning av era artiklar nyligen om ”Säkerhet i trafiken”. (8 januari 1988) Jag skulle ha önskat att ni hade nämnt fler faror, till exempel att röka när man kör, användandet av olika droger och särskilt de som ingår i en del ordinerade mediciner, som alla minskar förarens behärskning av bilen. En avgjord varning bör också ges beträffande andra faktorer, till exempel bristande sömn, kraftiga måltider med eller utan en massa att dricka, familjegräl, filmer som visar fortkörning, dålig syn och bristande motion.

R. G., Frankrike

Även om det sades något i våra artiklar om det som nämndes här ovan, tål det att upprepas. Säkerhet i trafiken kräver att föraren är fullständigt vaken för vad som sker på vägen, så att han snabbt kan reagera för en vilken som helst situation som kan uppstå. — RED.

Även om er artikel främjade god, säker körning, blev jag förvånad över att ni inte rekommenderade ”att spänna fast sig”. Det bör också vara en säkerhetsvana i trafiken. I er artikel ”Varför bör man använda bilbälte?” (22 oktober 1978) citerade ni en kanadensisk rapport, där det fastslogs att chanserna för att överleva i en krock är tio gånger större för en förare med bilbälte än för en utan bälte, och en svensk rapport, där det fastslogs ”att människor med bilbälte ådrog sig endast omkring hälften så många skador som personer utan bälte, och detta gällde alla hastigheter”.

C. S., Förenta staterna

Vi instämmer helhjärtat i att det är av livsviktig betydelse att använda bilbälten. Lagen kräver detta i många stater och länder, och var vi än är bör vi alla vidta denna förebyggande säkerhetsåtgärd av respekt för livets gåva. — RED.

Befrielseteologi

I ert nummer om ”Befrielseteologi” (8 november 1987) publicerade ni en illustration som ärekränker katolska kyrkan, och det stöter mig att se ett kors framställt i form av automatvapen. Detta vanärar korset, på vilket vår Frälsare, Jesus Kristus, blev korsfäst.

J. V., Förenta staterna

Att visa skjutvapen i form av ett kors är en slående symbol av den yttersta konsekvensen av befrielseteologi, som hävdar att det är kristet att som en sista åtgärd använda våld för att befria de förtryckta. Det är inte att vi trycker denna symbol som vanärar Kristus; det är i stället de åtgärder som vidtas av dem som anbefaller väpnat våld i Kristi namn som vanärar honom. Befrielseteologins metoder är i strid med Jesu läror. Han sade: ”Mitt rike är ingen del av denna världen. Om mitt rike vore en del av denna världen, skulle mina underlydande ha kämpat för att jag inte skulle bli överlämnad åt judarna. Men nu är mitt rike inte härifrån.” (Johannes 18:36) Han lärde sina efterföljare: ”Alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” (Matteus 26:52) Han anbefallde respekt för de existerande regeringarna och sade: ”Betala då tillbaka till kejsaren de ting som är kejsarens, men de som är Guds till Gud.” (Matteus 22:21) Och han lärde sina efterföljare att blicka upp till Guds rike, inte mänskliga ansträngningar, för att få befrielse från förtryck. (Matteus 6:9, 10; Psalm 72:1, 2, 4, 11—14) Det är genom att vi rättar oss efter dessa läror som vi ärar Jesus Kristus. — RED.