Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g88 22/9 s. 21-23
  • Håller flygrädsla dig kvar på landbacken?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Håller flygrädsla dig kvar på landbacken?
  • Vakna! – 1988
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Flygrädsla är vanlig
  • Vad beror rädslan på?
  • Vad man kan göra om man är flygrädd
  • Jag störtade — Varför flyger jag igen?
    Vakna! – 1991
  • Hur säkert är det att flyga?
    Vakna! – 1999
  • Hur flyget fungerar i Papua på Nya Guinea
    Vakna! – 1974
  • Skyhögt — och trygg!
    Vakna! – 1984
Mer
Vakna! – 1988
g88 22/9 s. 21-23

Håller flygrädsla dig kvar på landbacken?

”MINA damer och herrar! Flyg nummer 210 är nu klart för ombordstigning.” Flera hundra passagerare samlar i sista minuten ihop sitt handbagage och de tidningar och tidskrifter som inhandlats. Vänner och släktingar kramar om varandra i hjärtliga avskedsscener, och en och annan tår fälls, medan passagerarna gör sig i ordning för att gå ombord på det väntande planet.

Några minuter senare, inne i planet, känner man vibrationerna av de fyra jättelika jetmotorerna när de sätts i gång. Var och en av dem utvecklar mer än 100.000 hästkrafter. Planet är fulltankat med omkring 150 ton, eller närmare 180.000 liter, bränsle — tillräckligt för att fylla en utomhussimbassäng.

Från startplattan börjar planet sakta och försiktigt röra sig bort mot den anvisade startbanan. Medan man väntar på klartecken från flygledartornet går cockpitpersonalen igenom sin långa checklista med allt som skall kontrolleras. Till slut är man redo! Flygledarens anrop på engelska hörs: ”Flight number 210, you are cleared for takeoff.” Piloten ger full gas. ”We’re rolling.” Passagerarna trycks bakåt i stolarna när planet skjuter fart. Sedan drar piloten i spaken, så att flygplansnosen lyfter. Marken försvinner plötsligt ur sikte, och på kort tid har planet stigit till sin ordinarie flyghöjd på cirka 11.000 meter och uppnått marschfarten 900 kilometer i timmen. Efter bara några timmar kommer de hundratals passagerarna att tryggt och säkert ha kommit fram till sin destinationsort — flera tusen kilometer bort.

Men allt är inte bara frid och fröjd! En del är så rädda att de inte ens törs titta ut genom fönstren. De stirrar stelt framför sig som om de satt i ett skruvstäd. Andra ser bleka ut och kallsvettas, medan de håller ett krampaktigt tag om armstöden. Deras hjärta bultar, och det knyter sig i magen på dem. Några känner sig illamående. Det är ingen idé att försöka läsa eller se på film. Det hjälper inte.

Flygfobier kan bero på olika saker. Det som den ene påverkas av påverkar inte den andre. Det finns människor som är höjdrädda, rädda för att flyga över vatten, för folksamlingar, för att bli instängda, för döden och för annat.

Flygrädsla är vanlig

Hundratals människor ägnar flera dagar åt att färdas med bil eller med tåg, eftersom de är rädda för att flyga. Man beräknar att det enbart i USA finns 25 miljoner människor som är flygrädda — var sjätte vuxen. Världsvitt sett är antalet flygrädda ännu högre. Flygrädsla beräknas ha kostat inrikesflyget i USA 21,2 miljoner enkelresor, 6 miljoner affärsresor och 15,2 miljoner personalresor, vilket utgör en årlig förlust på 1,6 miljarder dollar i intäkter.

När några flygrädda personer tillfrågades av en före detta pilot om de känner sig oroliga när en släkting eller nära vän reser med flyg, svarade de nästan alltid nej. En rådgivare för flygrädda sade vid ett seminarium: ”När jag frågar mina klienter: ’Skulle du låta mig stiga ombord på ett plan nästa vecka?’ säger de alltid: ’Naturligtvis, det är klart.’ Och jag frågar: ’Varför det? Bryr du dig inte om ifall jag dör?’ Då skrattar de alltid och säger: ’Du kommer inte att dö.’” En annan rådgivare sade: ”Jag har ofta frågat mina klienter: ’Hur många människor känner du som har dött i flygolyckor?’ Vanligtvis ingen. ’Hur många känner du som har dött i bilolyckor?’ Vanligtvis två eller tre.”

Vad beror rädslan på?

Statistiker och experter är överens om att de moderna jetplanen är utomordentligt säkra som transportmedel. Försäkringsbolagens aktuarier, som har till uppgift att bedöma risker och beräkna premier, säger att det är ungefär sex gånger säkrare att färdas en viss sträcka med flyg än att köra bil. Besättningsmedlemmar på flygplan påpekar gärna att den mest riskfyllda delen av resan inte är själva flygningen, utan färden till och från flygplatsen.

När nu flyget har nått en sådan omfattning, vad är det då som gör att människor är rädda för att flyga? (Antalet flygrädda är ganska jämnt fördelat mellan könen, även om många män inte gärna medger att de är rädda.) Som skäl till sin flygrädsla anför man de stora reportage om flygolyckor som förekommer i massmedia, och hur man sedan följer upp dessa händelser i flera dagar, och även antalet flygkapningar som äger rum. Också rapporter om kollisionstillbud i luften, trängseln i luftrummet och det minskade antalet flygledare gör att människor känner bävan inför att gå ombord på ett flygplan. Men detta till trots fortsätter fakta och statistik att tala till flygets fördel som ett relativt säkert transportmedel.

Vad man kan göra om man är flygrädd

För det första har ett antal större flygbolag på senare år försökt informera flygrädda personer om det säkra i att flyga. Piloter, övrig flygande personal och psykologer har lett kurser i många större städer i världen. Avgiften för varje kursdeltagare är cirka 1.200 kronor plus vad biljetten för examensflygningen kostar. Lektionerna består av program med frågor och svar, besök vid en flygplats för tillvänjning och desensibilisering och till sist själva examensflygningen.

En av kursledarna sade: ”Nittio procent av dem vi tar hand om har flugit tidigare. Av dessa har hälften slutat att flyga på grund av sin rädsla, och hälften har fortsatt att flyga men känner stort obehag. Bara 10 procent av kursdeltagarna har aldrig tidigare flugit.” Enligt vad som rapporteras har dessa kurser med framgång hjälpt tusentals flygrädda människor att känna sig väl till mods när de flyger.

Eftersom det inte är möjligt för alla som måste ge sig ut på en flygresa, kanhända helt oförutsett, att genomgå en kurs, vill vi här förmedla några av de förslag som getts av rådgivare vid dessa kurser. Ta gott om tid på dig att komma till flygplatsen. Att komma i sista minuten och rusa ombord på planet kan öka din oro. ”Jag brukar säga till dem att inte sätta sig på de bakersta platserna”, sade en rådgivare. ”Det känns obehagligare där, och planet kränger mer.” I främre delen av planet är det tystare och känns mer stadigt. Men eftersom dessa platser ingår i första klass och många inte vill betala den extra kostnaden, är det näst bästa alternativet att sitta ovanför vingen. Om du är besvärad av att se ut genom fönstret, välj då en plats en bit ifrån fönstret. ”Gör andningsövningar efter det att du har satt dig på din plats”, råder The Air Traveler’s Handbook (Flygresenärens handbok). ”Enbart den åtgärden har fungerat även på de mest skeptiska. Gör det med slutna ögon. Sök i ditt inre efter den styrka som väntar på att utnyttjas. ... Res dig och sträck på dig så snart du kan. Gå omkring i kabinen.”

”Det är viktigt att upplysa människor om att alkohol inte hjälper när man är rädd”, säger en rådgivare vid kurserna. ”En snaps vid det atmosfäriska tryck som råder på 1.500 meters höjd motsvarar en och en halv. Alkohol torkar också ut nervsystemet, torkar ut slemhinnorna och gör att man känner sig obehaglig till mods. Dessutom kan man bli mer känslig för rörelser, bli illamående och till slut hamna i chocktillstånd.”

”Att krampaktigt hålla i stolen är bland det värsta man kan göra”, säger en annan rådgivare. Placera i stället en kudde bakom ryggen. Det kommer att hjälpa dig att slappna av.

”Mina damer och herrar! Det här är er kapten som talar. Vi börjar nu gå ner och kommer inom kort att landa. Vi tackar er för att ni har rest med vårt flygbolag.” Några minuter senare hörs det dämpade ljudet av landningsställen, när de fälls ut. Piloten har fått klartecken. Landningsbanan är rakt framför oss. Innan vi landar höjer piloten planets nos något. Landningsbanan dyker upp nedanför vårt fönster — och vi tar mark. Det hörs ett vrål när piloten reverserar motorerna för att få planet att sakta farten, och slutligen stannar planet vid terminalen. Återigen en flygresa utan missöden!

[Bildkälla på sidan 23]

Foto: Trans World Airlines

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela