Ungdomar frågar:
Varför vill de andra inte lära sig något?
JOAN hade alltid varit duktig i skolan. Hon var intresserad av att lära och var mycket uppmärksam under lektionerna. Men när familjen flyttade till ett annat område, fick Joan nya kamrater som inte var intresserade av läsning och skolarbete.
”De var stolta över att de kunde hanka sig fram i skolan utan att så mycket som öppna en bok”, säger Joan. ”De retade dem som pluggade och fick bra betyg.” Joan gav efter för kamrattrycket, och hennes skolarbete blev lidande. ”Jag ville inte att de skulle tro att jag försökte vara bättre än de var”, erkänner hon. ”Innerst inne visste jag att jag bara skadade mig själv, men samtidigt var jag rädd för att förlora deras vänskap.”
Denna händelse, som fanns återgiven i tidskriften ’Teen för augusti 1983, är ingalunda unik. En europeisk flicka vid namn Ana Paula berättar att hon också blivit utsatt för påtryckningar från sina kamrater att inte göra sitt bästa i skolan, fast på ett mer burdust sätt. Hon berättar: ”Ibland börjar de som inte vill lära sig något mobba den som svarar på lärarens frågor under lektionen och hotar eller till och med slår den ordentlige eleven för att han gör det som är rätt!” Men det är inte bara eleverna som utsätts för sådant hot. Ana Paula fortsätter: ”En gång slog en flicka faktiskt till läraren med knytnäven inför hela klassen.”
Skolor där det inte är så lätt att lära
Kenneth A. Erickson klagar i tidskriften Today’s Education över det oroväckande stora antal ”elever som vägrar att arbeta, använder oanständigt eller rått språk, hotar sina kamrater med fysiskt våld, sätter i gång falska brandalarm, har vapen gömda i kläderna, bombhotar folk per telefon och misshandlar både skolkamrater och lärare”. Erickson säger vidare: ”Upproriska elever förvägrar det stora flertalet elever deras rätt till ett undervisningsklimat som befrämjar inlärning. ... Ansträngningarna att bedriva en effektiv undervisning saboteras i dagens skolor.”
Skribenten Vance Packard säger också: ”En generell ökning av antalet störande faktorer är den mest påtagliga förändring som har inträffat i våra allmänna skolor, i synnerhet i storstadsområden, under de två senaste decennierna. Många lärare rapporterar att våld, utbredd olydnad och upproriskhet i klassrummet utgör ett stort problem. ... I många större skolor förekommer inte bara vandalism, utan också knarklangning bland eleverna.” Många tror att illegala droger, till exempel marijuana, i hög grad bidrar till elevernas apati.
Du kanske är intresserad av att få ut så mycket som möjligt av din skoltid men finner att du är omgiven av kamrater som retas med dig för att du har bra betyg och gör allt de kan för att störa undervisningen i klassen. ”Varför vill de inte lära sig något?” kanske du undrar. Ja, varför denna likgiltighet — eller rentav motvilja — mot skolundervisningen? Finns det något du kan göra åt saken?
Vad som ligger bakom de kaotiska förhållandena
Att unga människor gör uppror mot skolsituationen är bara en av många yttringar av den anda, eller förhärskande attityd, som genomsyrar världen. (Efesierna 2:2) Allmän ringaktning för allt slags myndighet hör nu till vanligheten. Under de tidiga tonåren löper ungdomar särskilt stor risk att smittas av denna upproriska anda. Pedagogen James Marshall säger att ”denna period blir en flampunkt för oppositionslusta”. Eftersom skolan tycks stå i vägen för deras allt större krav på oberoende, känner sig somliga ungdomar ”berövade kontrollen över sina egna liv. De går till motangrepp. Det är inte förvånande att denna grupp svarar för de flesta fallen av vandalism och andra brott som begås i skolan.” — The Devil in the Classroom.
En skolkurator i staden New York med lång erfarenhet berättade för Vakna!: ”I åldern 11 till 13 år kan många ungdomar tyckas bli helt förryckta. Deras handlingar och reaktioner kan verka mycket irrationella, eftersom de fortfarande försöker få grepp om de tankar och känslor som de snabba förändringarna i deras kroppar ger upphov till.”
Varför bestraffar då inte skolorna helt enkelt bråkiga elever? Detta är ofta lättare sagt än gjort. I Förenta staterna, till exempel, har domstolarna intagit en alltmer kritisk hållning gentemot kränkningar av elevernas ”rättigheter”. Skolorna får därför utdela bestraffningar på egen risk. Följden har blivit att kaoset i klassrummet ofta får passera opåtalat.
Moderna trender i samhället
En annan orsak till det bristande studieintresset är att ”denna världens skådeplats håller på att förändras”. (1 Korintierna 7:31) På grund av den ökade frekvensen av skilsmässor och utomäktenskapliga barn växer ett rekordstort antal ungdomar upp i enföräldersfamiljer. Antalet mödrar som förvärvsarbetar är också rekordartat. Vad har resultatet blivit av dessa globala trender? Ett sammanbrott av familjelivet och disciplinen i hemmet, hävdar många experter.
Som en annan skolkurator förklarade för Vakna!: ”Antalet matriarkaliska hem [familjer som leds av mödrar] ökar, och barnen får också se och uppleva allt fler våldshandlingar i hemmet. Det är bara att förvänta att detta inverkar på situationen i klassrummet.” Författarna till boken To Save Our Schools, To Save Our Children säger: ”Skolorna förväntas introducera disciplin och respekt för myndighet bland barn som inte har någon disciplin och respekt för myndighet.” Det är därför förståeligt att många av dina klasskamrater ogillar tanken på att sitta tyst och stilla under lektionerna.
Dina skolkamraters bristande intresse kan emellertid också bero på att de helt enkelt är för trötta när de kommer till skolan! En artikel i tidskriften Educational Leadership talar om ”den enorma ökningen av antalet ungdomar som har förvärvsarbete. Inte nog med att fler och fler ungdomar arbetar, utan de arbetar också fler timmar nu för tiden.” Artikeln hänvisar sedan till en undersökning där man ”fann att förvärvsarbete leder till försämrade studieresultat och minskar de ungas engagemang i skolan”.
Varför är det så många tonåringar som tröttar ut sig med arbeten efter skoltidens slut? Ibland kan det naturligtvis vara nödvändigt av ekonomiska skäl. Men lägg märke till vad som vidare sägs i artikeln: ”De flesta ungdomar känner sig pressade att skaffa lika många prylar som sina kamrater, och detta tvingar ut dem på arbetsplatserna.” Men resultatet i form av försämrade betyg illustrerar på ett träffande sätt sannfärdigheten av det som sägs i 1 Timoteus 6:10: ”Kärleken till pengar är ... en rot till alla slags skadliga ting.”
Tråkiga lärare, uttråkade elever
Skulle det då kunna vara så att eleverna är uttråkade därför att lärarna håller tråkiga lektioner? Så här sade en pedagog: ”Den ineffektive läraren blir omedelbart straffad av barnen i klassrummet. De blir rastlösa och ouppmärksamma, medvetet olydiga och ofta högljudda och bråkiga.” En amerikansk undersökning som omfattade 160.000 tonåringar bekräftar å andra sidan att ”en intressant lärare sällan har några disciplinproblem”.
Kompetenta och intresseväckande lärare råder det ofta brist på, det medges. Men i rättvisans namn måste sägas att många lärare tvingas arbeta under mycket svåra förhållanden. Somliga är frustrerade på grund av byråkratiska procedurer som lägger hinder i vägen för deras undervisning. ”Det är så mycket pappersarbete”, sade en utschasad lärare i New York klagande till Vakna!:s reporter. Det heter att ”arbetaren är värd sin lön”, men många lärare anser att de har för dåligt betalt. (1 Timoteus 5:18) Lärare är dessutom inte mer än människor. Är inte ett klassrum fullt av gäspande — eller hotfulla — elever tillräckligt för att dämpa entusiasmen hos vem som helst?
Faktum är dock att många ungdomar av olika skäl tappar lusten för skolarbete. Om du hör till dem som verkligen tycker om att lära sig saker och ting, kan därför andra betrakta dig som lite underlig eller konstig. Eftersom ”den man som har tankeförmåga blir hatad”, kanske du till och med lägger märke till en viss avoghet bland dina sämre presterande kamrater. (Ordspråksboken 14:17, NW) De kanske hånar dig för att du läser dina läxor, eller också försöker de undergräva dina ansträngningar att koncentrera dig på lektionerna.
Vad bör du då göra? Du kan naturligtvis inte göra mycket för att förändra deras inställning till skolarbetet. Och att låta dina egna betyg försämras bara för att behaga dina kamrater skulle omintetgöra hela skälet till att du går i skolan — nämligen för att lära! Du bör ta vara på detta tillfälle. Hur skall du då kunna lyssna och lära när de andra inte vill det? Detta ämne kommer att behandlas i en kommande artikel.
[Infälld text på sidan 15]
”En generell ökning av antalet störande faktorer är den mest påtagliga förändring som har inträffat i våra allmänna skolor, i synnerhet i storstadsområden, under de två senaste decennierna. Många lärare rapporterar att våld, utbredd olydnad och upproriskhet i klassrummet utgör ett stort problem.” — Vance Packard: ”Our Endangered Children”.