Vapenhandeln — hur den påverkar dig

”PROBLEMET med försvarsutgifterna är att räkna ut hur långt man kan gå utan att förstöra inifrån vad man försöker försvara mot krafter utifrån.” När president Eisenhower yttrade dessa ord år 1956, var världens militära utgifter mindre än hälften av dagens, i indexerade priser räknat. Hur har denna enorma expansion av vapenindustrin påverkat dig? Forskningsrapporten Världens militära och sociala utgifter belyser detta:

1. Med nuvarande militärutgifter kan genomsnittsmänniskan räkna med att få ägna tre till fyra år av sitt verksamma liv åt att betala världens vapenarsenaler.

2. Överdådiga vapenköp har byggt upp ofantliga statsskulder för kommande generationer.

3. Sociala försummelser till förmån för militära strävanden har lett till att 1 person av 5 lever i skriande fattigdom. Ett ständigt växande antal människor lider av dålig hälsa, kronisk hunger och analfabetism.

4. Den militära sektorns tonvikt på högteknologi skapar relativt sett färre arbetstillfällen än vad som skulle komma till om lika stora summor lades ner på skolor, hälsovård, bostäder och andra civila behov. Arbetslösheten ökar.

5. Var 43:e människa i världen är soldat, medan endast var 1.030:e är läkare.

6. Åratal av militära utsvävningar har skapat en miljö som är mer instabil och farligare för mänskligheten än någonsin i historien.

7. Massförintelsevapen, som kan fyras av genom att någon trycker på en knapp, håller hela mänskligheten som gisslan.

En enorm ”stöld”

Världens fattiga påverkas mest av vapenhandeln — i de rikaste länderna såväl som i de fattigaste. Dwight D. Eisenhower uttryckte det på följande sätt: ”Varje kanon som tillverkas, varje krigsfartyg som sjösätts, varje raket som avfyras innebär ytterst en stöld från dem som hungrar och inte blir mättade, från dem som fryser och inte blir klädda. Världen offrar inte bara pengar på sin stridsberedskap. Den offrar sina arbetares svett, sina forskares begåvning, sina barns hus.” Vad innebär denna ”stöld” för dem som drabbas?

Den stjäl deras utbildning:

▪ Kostnaden för en enda ny atomubåt motsvarar den årliga utbildningsbudgeten för 23 u-länder med över 160 miljoner skolbarn.

▪ Amerikanska flygvapnets budget är större än den totala skolbudgeten för över en miljard barn i Afrika, Latinamerika och Asien utom Japan.

Den stjäl deras pengar:

▪ Under de senaste åren har tredje världen tagit emot 75 procent av världens sammanlagda vapenimport — en vårdslös användning av reserverna av utländsk valuta som har skapat ohanterliga utlandsskulder för många av dessa länder.

▪ År 1988 hade u-ländernas sammanlagda utlandsskulder nått den astronomiska siffran 1,3 biljoner (1.300.000.000.000) dollar.

▪ Världens militärbudget för ett år motsvarar inkomsterna för cirka 2,5 miljarder människor i de 44 fattigaste länderna.

Den stjäl deras mat och dryck:

Den stjäl deras hälsa och liv:

▪ Varje minut dör i genomsnitt 30 barn till följd av de vanligaste sjukdomarna i världen. Dessa skulle kunna förebyggas genom vaccineringar, sanitära åtgärder och lämplig kost, om sociala och hälsomässiga hänsyn fick företräde framför militära.

▪ Ett vaccinationsprogram som skulle skydda 750 miljoner barn mot infektionssjukdomar beräknas kosta endast två dagars rustningar.

▪ I de fattigare länderna är medellivslängden 30 år kortare än i de rikare länderna, delvis på grund av att de hälsomässiga behoven försummas till förmån för militära strävanden.

Ja, världens vapenhandlare bär verkligen en stor del av ansvaret för de bedrövliga förhållanden som råder på jorden. Hur reagerar de själva inför detta elände? ”Vi har inga problem med vårt samvete. Vi bidrar till vår egen utveckling”, sade vice utrikesministern i ett av världens största vapenproducerande länder. Men folk i allmänhet kanske undrar: Kan vapenhandeln stoppas? Den frågan behandlas i de två följande artiklarna.