Från våra läsare
Kampen mot kilona När jag först lade märke till artikeln om kampen mot kilona i numret för 22 maj 1989, väntade jag flera veckor med att läsa den. Jag har nämligen varit överviktig under större delen av mitt liv. Nu har jag i alla fall läst den och känner mig uppmuntrad, ja, rentav angelägen, att få börja tillämpa de fina, kärleksfulla förslagen. Er empati, förståelse och kärleksfulla omtanke uppskattades mycket.
L. B., Förenta staterna
Tack så mycket för artikeln om övervikt. (22 maj 1989) Jag är inte någon frossare, men jag har en del problem med ämnesomsättningen, som för mig har lett till övervikt. Jag känner mig för det mesta som ett missfoster. Jag behöver inga kritiska kommentarer av smala människor, som tar för givet att jag är en som bara äter, äter och äter. Tack för ert påpekande att feta människor inte behöver vara frossare. Jag vet att Jehova älskar mig och förstår mig och att han godtar mig trots mitt yttre. Jag önskar bara att människor kunde vara mera kärleksfulla och förstående.
P. R., Förenta staterna
Efter att ha läst er artikel har jag påbörjat ett motionsprogram och anstränger mig för att inte äta så mycket sent på kvällen. Jag har redan gått ner ungefär tre och ett halvt kilo, vilket känns underbart. Tusen tack!
G. V., Västtyskland
Det är inte alla som erfar snabba resultat. För somliga är kampen mot kilona en hård kamp, som kräver stora ansträngningar, beslutsamhet och stöd — inte kritik. — RED.
Värre än aids Jag blev djupt gripen av artikeln ”Någonting värre än aids”. (22 april 1989) Artikeln påminde mig om min situation. Också jag har handlat avskyvärt inför Jehova. Medan jag läste tårades mina ögon. Jag började inse att ett liv avskilt från Jehova är som ett liv på en främmande planet som saknar vatten. Nu kommer jag att anstränga mig ännu mer för att göra det som är välbehagligt i Guds ögon.
I. A., Förenta staterna
Att välja levnadsbana Tack så mycket för artikeln ”Vilken levnadsbana skall jag välja?” (8 maj 1989) Tidigare ville jag studera vid universitet, men på grund av olika problem var jag tvungen att avstå från min dröm. Under tiden började jag studera bibeln med Jehovas vittnen. Er artikel var mig verkligen till stor hjälp. Nu beklagar jag det inte längre. Jag har ett deltidsarbete och tjänar som heltidsförkunnare. Jag tror inte att någon annan levnadsbana skulle kunna vara mer tillfredsställande.
A. P., Italien
Underverk och uppenbarelser Jag läser ofta Vakna! Likväl tycker jag att ni förbisåg några saker angående Lourdes. (8 mars 1989) Jag har besökt Lourdes de 18 senaste åren, och även om jag inte har sett några underverk och uppenbarelser, finns det annat man har behållning av. För många leder det till ett uppvaknande, och många fler har fått något att inrikta sitt liv på. Man besöker inte Lourdes för att man söker efter underverk. Man gör det för att bättre förstå innebörden i Jesu bud: ”Älska varandra.” En plats som kan få så många människor att förstå innebörden i detta kan inte vara av ondo.
R. K., Storbritannien
Lourdes, Fátima och liknande heliga platser ligger många uppriktiga katoliker varmt om hjärtat, och vi förstår mycket väl deras känslor. Vår artikel visade emellertid att vördandet av sådana platser har sin grund i osanning och är i strid med Skriften. Och även om sådana platser kan vädja starkt till känslorna, måste vi komma ihåg det Jesus Kristus sade, nämligen att ”sanna tillbedjare” inte vördar någon särskild plats, utan tillber Fadern ”med ande och sanning”. — Johannes 4:21—23. — RED.