Sökandet efter långt liv
SÖKANDET efter långt liv är nästan lika gammalt som livet självt. Därför är det inte underligt att historien genom tiderna vimlar av berättelser och legender om människor som söker hemligheten med ett långt liv.
En romantiserad historieskildring gör exempelvis gällande att den spanske upptäcktsresanden Juan Ponce de León sökte efter en ungdomens källa när han år 1513 färdades norrut från Puerto Rico. Samtida skildringar uppger att färden gällde att ta slavar och upptäcka nytt land. Han fann inte någon källa som kunde återge människor ungdomen, utan upptäckte i stället det nuvarande Florida. Legenden lever dock kvar.
För ännu mycket längre sedan berättar det akkadiska Gilgamesh-eposet, nedtecknat på lertavlor från tiden före 1700-talet f.v.t., att Gilgamesh blev besatt av dödsskräck, när hans vän Enkidu hade dött. Dikten beskriver hans färder och ihärdiga men fruktlösa försök att uppnå odödlighet.
I vårt århundrade beskriver James Hilton i romanen Blå månen (Lost Horizon, 1933; på svenska 1935) ett fantasiland som han kallar Shangri-la. Invånarna åtnjöt ett nästan fullkomligt, månghundraårigt liv under paradisiska förhållanden.
Än i dag finns det människor som viger sitt liv åt märkliga och exotiska program för att uppnå bättre livskvalitet och längre liv. Andra åter söker mera pragmatiska lösningar. De iakttar stränga hälso- och dietregler och utövar regelbunden fysisk träning. De hoppas att de därigenom skall se yngre ut och känna sig friskare.
Allt detta understryker att det är en grundläggande önskan hos människan att leva längre och lyckligare.
Det vetenskapliga betraktelsesättet
Studiet av åldrandet och ålderns problem har blivit en seriös vetenskap. Framstående forskare anser att de är nära att upptäcka orsaken till åldrandet. Några anser att åldrandet är inprogrammerat i våra gener. Andra tror att det är det ackumulerade resultatet av nedbrytande sjukdomar och skadliga biprodukter i ämnesomsättningen. Ytterligare andra säger att åldrande har att göra med hormoner och immunsystemet. Vetenskapsmännen tror att orsaken till åldrande kan isoleras som företeelse och sedan kanske helt elimineras.
I sökandet efter odödlighet blir gränsdragningen mellan vetenskap och science fiction alltmer diffus. Kloning är ett sådant exempel. Tanken är att man skall klona, eller reproducera, en identiskt likadan individ genom cell- eller genmanipulation. Om därefter en kroppsdel blir sjuk eller upphör att fungera, kan ett nytt organ tas från den klonade kroppen och transplanteras, på samma sätt som man byter ut trasiga delar mot reservdelar i en bil. Vissa vetenskapsmän hävdar att det teoretiskt inte finns några gränser för vad som skulle kunna åstadkommas genom kloning.
Ett steg längre går man med den process som kallas kryonik. Om en person dör i en obotlig sjukdom, säger man, kan kroppen frysas ner för att bevaras tills man funnit botemedel mot den sjukdom som för närvarande inte kan botas. Då tinar man kroppen och återger den liv och återställer den till ett längre och lyckligare liv.
Vad har uträttats genom denna forskning som kostat oräkneliga miljoner kronor? Har vi kommit närmare den dag då vi kan bryta oss loss från dödens band? Närmare än de miljarder människor som levt före oss?
Vilka utsikter finns det?
Om man får tro de optimistiska tillkännagivandena och förutsägelserna av en del av dem som är engagerade i denna forskning, förefaller en mycket längre livslängd än vad vi nu kan räkna med vara mycket nära förestående. Här följer några uttalanden från slutet av 1960-talet.
”Den kunskap vi förvärvar medan vi forskar ger oss de vapen som vi behöver för att besegra den sista fienden — döden — på hans egen mark. Det kommer att föra relativ odödlighet inom räckhåll. ... Detta kan ske i vår egen tid.” — Alan E. Nourse, läkare och författare.
”Vi skall övervinna åldrandets problem fullständigt, så att olyckshändelser i stort sett blir de enda dödsorsakerna.” — Augustus B. Kinzel, dåvarande föreståndare för Salk Institute for Biological Studies.
”Odödlighet (i bemärkelsen liv utan slut) är tekniskt möjlig inte endast för nästa generation, utan redan för oss.” — Robert C. W. Ettinger i The Prospect of Immortality (Utsikten till odödlighet).
Inte alla gerontologer och forskare vid den tiden delade denna entusiasm, men den allmänna uppfattningen bland experterna tycktes vara att vid början av 2000-talet skulle åldrandet kunna kontrolleras och livet kunna förlängas avsevärt.
Vad är uppfattningen nu, då vi är betydligt närmare sekelskiftet? Ligger ett längre liv eller rentav odödlighet inom räckhåll? Läs följande kommentarer.
”Många gerontologer instämmer i att vi befinner oss i en period av stor förvirring. Vi känner inte till mekanismen bakom åldrandet, och inte heller är vi i stånd att mäta åldrandets takt i exakta biokemiska termer.” — Journal of Gerontology, september 1986.
”Ingen vet exakt vad åldrandets process är eller varför den sker på olika sätt hos olika personer. Ingen vet heller hur man skall åstadkomma att människor lever längre, trots de ofta bedrägliga och ibland farliga påståenden som görs av ’hälsoprofeter’ och andra som lever högt på gamla människors rädsla och krämpor.” — FDA Consumer, officiell tidskrift för U.S. Food and Drug Administration, oktober 1988.
Förutsägelser som tidigare har gjorts om att döden skulle besegras och livet utsträckas i all evighet är uppenbarligen överdrivna. Odödlighet på vetenskaplig väg är fortfarande en avlägsen dröm. Betyder detta att till dess att vetenskapen eller tekniken har gjort tillräckligt stora framsteg ingenting kan göras för att förlänga eller åtminstone förbättra livet?
Ett längre och lyckligare liv redan nu?
Även om forskarna inte har avslöjat hemligheten bakom ett långt liv, har de lärt sig mycket om livet och åldrandet. En del av den kunskapen kan tillämpas med framgång.
Djurförsök har visat att ”kontrollerad undernäring kan öka den maximala livslängden med mer än 50 procent och uppskjuta uppträdandet av och svårighetsgraden hos många åldersrelaterade problem”, rapporteras det i The Times. Detta har lett till studier av om samma förhållande även kan gälla människans åldrande.
Doktor Roy Walford rekommenderar sålunda i sin bok The 120-Year Diet (120-årskosten) en näringsrik kost med låga kalorivärden och låga fetthalter i förening med ett bra program för fysisk träning. Han pekar på folket på Okinawa som exempel. Jämförd med genomsnittsjapanens kost har deras kost 40 procent lägre kalorivärde, men det finns ”mellan 5 och 40 gånger så många hundraåringar där som på andra japanska öar”.
Man brukar ofta hänvisa till invånarna i Kaukasusområdet i Sovjet som exempel på människor som lever länge. Sula Benet, som har bott i området, skriver i sin bok How to Live to Be 100 (Hur man lever för att bli 100) att ett ovanligt stort antal av dessa människor är vid god hälsa och aktiva vid långt över 100 års ålder, och många påstås ha levt i mer än 140 år. Hon konstaterar att ”två faktorer är oföränderliga i den kaukasiska befolkningens kost: 1. Man äter inte för mycket. ... 2. Man konsumerar en stor mängd naturliga vitaminer i färska grönsaker.” Dessutom ”förser deras arbete dem med både fysisk träning och vetskapen att deras insatser i samhället är betydelsefulla”.
Vad du kan göra
Är lösningen då att man flyttar till Okinawa eller Kaukasus eller till någon annan plats där befolkningen lever längre? Nej, troligtvis inte. Men det finns ett antal åtgärder som du kan vidta. Du kan ta efter de goda vanorna hos dessa folkgrupper och följa de råd som kompetenta läkare, näringsfysiologer och hälsoexperter ger.
Nästan alla rekommenderar måttliga vanor. Detta innebär inte bara att man skall ge akt på hur mycket man äter, utan också att man äter näringsrik och hälsosam kost. Den goda påverkan som regelbunden motion ger är också välkänd. Den som försöker tillämpa dessa principer i sitt liv och som undviker sådana skadliga vanor i det moderna samhället som rökning och narkotika- och alkoholmissbruk kan inte undgå att må bättre.
Det måste ju vara så att ju bättre vi behandlar vår kropp, desto sundare blir vi. Och ju sundare vi är, desto större är våra chanser att leva längre. Oavsett vilka åtgärder vi vidtar är emellertid medellivslängden 70 till 80 år, precis som bibeln säger. (Psalm 90:10) Finns det då inte något hopp om att livet någonsin skall förlängas? Och om det går, hur långt kan det i så fall bli?
[Ruta på sidan 5]
HUR GAMMAL ÄR DU?
Vi är mycket äldre än de flesta av oss tror. I biologin lär vi oss att när en flicka föds innehåller hennes äggstockar redan alla de äggceller som hennes kropp producerar under hela livet. Det innebär att om din mor var 30 år gammal då hon blev gravid med dig, var det ägg som så småningom blev du redan 30 år gammalt.
Du känner dig nog inte äldre av att veta det här, men dag för dag blir du äldre. Vi åldras allesammans, unga såväl som gamla, och många av oss vill hejda den processen.