Är moralen på väg tillbaka?
HUSEN står tomma. Man har satt upp anslag med texten ”Att hyra”. Dessa hus i den västtyska staden Hamburg var en gång en del av världens största centrum för organiserad prostitution. Varför slog dessa bordeller igen?
Av samma skäl som flera populära träffpunkter för San Franciscos homosexuella har övergetts. Över hela USA har ett stort antal klubbar och bastuanläggningar för homosexuella slagit igen dörrarna.
Vad var den främsta orsaken till dessa förändringar? Den snabba spridningen av aidsviruset, det dödsbringande smittämne som har gett upphov åt en av 1900-talets värsta farsoter.
Aids har redan krävt tiotusentals dödsoffer. Och om nuvarande beräkningar visar sig vara korrekta, kan denna sjukdom komma att kräva miljoner människoliv i en nära framtid.
Comeback för moralen?
Under 1960- och 1970-talen svepte den sexuella revolutionen fram över många länder i västvärlden. Fri kärlek blev något allmänt accepterat. Antalet utomäktenskapliga barn ökade. Den sexuella debuten skedde betydligt tidigare än förut. Miljontals människor övergav sina traditionella värderingar, och deras antal växte snabbt.
I den kanadensiska tidskriften L’Actualité hette det beträffande den anda som rådde på den tiden: ”Sexualakten blev någon sorts oskyldig lek.” I och med uppkomsten av rörelser som kämpade för de homosexuellas ”rättigheter” blev homosexualiteten en framträdande stridsfråga, och man började ändra på lagar som tidigare hade förbjudit homosexuella förhållanden.
Men sedan dök aids upp på världsscenen. Allteftersom antalet dödsfall i denna moderna farsot sköt i höjden och man inte kunde finna något botemedel, förändrades människors inställning till sex drastiskt. Som tidskriften L’Actualité förklarade: ”I och med aids har sexlekar blivit ett mycket farligt nöje.” Den amerikanska journalisten Ellen Goodman sade beträffande denna förändrade attityd: ”När — inte om, utan när — aids sprider sig bland befolkningen, kommer ’nej’ att bli ett mycket vanligare svar på sexuella inviter.”
Sederna har förändrats — inte moralen
Betyder det att vi nu får bevittna något slags uppvaknande, som kommer att resultera i en återgång till höga moralprinciper? Är detta, som massmedia ibland har påstått, en ”renässans för konservatismen” — eller för ”puritanismen”?
Somliga har ändrat sina vanor av rent nödtvång, men det behöver inte betyda att de har förändrat sitt tänkesätt. Om exempelvis homosexuella personer som tidigare haft många olika sexpartner börjar begränsa sig till ett enda ”monogamt” förhållande, kan detta knappast sägas vara en återgång till gamla tiders moral. Vad skulle för övrigt hända om man upptäckte ett vaccin mot aids? Det finns anledning att förmoda att många skulle återgå till sina gamla vanor och att etablissemang av det slaget återigen skulle slå upp dörrarna.
Bland heterosexuella kan man också lägga märke till förändringar i beteendet, men inte i människors grundsyn. Felice, en flicka som studerar vid University of California i Los Angeles i USA, beklagar att hon inte har fått uppleva den sexuella frihet som en gång präglade universitetslivet. Hon sade: ”Jag blir faktiskt arg när jag tänker på det. ... Jag önskar verkligen att jag hade frihet att bestämma över mig själv.” En amerikansk journalist förklarade att de gamla moralnormerna inte skulle komma till heders igen och konstaterade: ”Även om den sexuella revolutionen håller på att mattas av, förekommer ingen omfattande återgång till 40- och 50-talens negativa inställning till föräktenskapliga förbindelser.”
Den kanadensiska tidskriften Maclean’s skrev följande med anledning av en statlig undersökning om collegeelever: ”Unga vuxna är tämligen välinformerade när det gäller sexuellt överförda sjukdomar, däribland aids, syfilis och gonorré. Men denna kunskap har tydligen inte gjort att de blivit mer försiktiga. De flesta av de tillfrågade studenterna sade att de hade sexuellt umgänge men erkände att de slarvade med att vidta den enda försiktighetsåtgärd vid könsumgänge som bidrar till att förhindra sjukdomen: att använda kondom.”
Det sades också i rapporten: ”Många medicinska experter uttrycker sin oro över att budskapet inte går hem hos den sexuellt aktiva delen av befolkningen, trots all publicitet om vikten av att använda skyddsmedel.” Doktor Noni MacDonald, en i Ottawa i Canada verksam specialist på infektionssjukdomar, sade: ”De flesta kampanjer, såväl i skolorna som i massmedia, som organiserats för att öka användningen av kondom har ömkligen misslyckats.”
Tidskriften Maclean’s tillade: ”Undersökningen, som omfattade 54 universitet och högskolor, visade att tre fjärdedelar av studenterna redan hade haft sexuellt umgänge. Omkring hälften av männen påstod sig ha haft minst fem partner, och en fjärdedel sade sig ha haft sammanlagt tio eller fler. Av de kvinnliga collegeelever som deltog i undersökningen sade 30 procent att de hade haft sexuellt umgänge med minst fem olika partner; 12 procent påstod att de hade varit tillsammans med minst tio män. Kondom användes emellertid inte i någon större utsträckning. ... De som tillhörde högriskgruppen var minst benägna att använda kondom.”
En moralisk tankeställare?
Många vägrar att ta lärdom av det som händer på moralens område. Somliga läkare förordar en förändring av människors vanor och rekommenderar att de håller sig till en enda sexualpartner och använder kondom för att undvika aids. Men de undviker att fördöma det promiskuösa beteendet som sådant. Alan Dershowitz, professor i juridik vid Harvarduniversitetet, företräder denna tendens när han gör gällande att forskare inte bör ifrågasätta de moraliska aspekterna av sådant sexuellt beteende som bidrar till spridningen av aids. Han förklarar: ”Vetenskapsmän bör agera som om sjukdomen överfördes genom ett [moraliskt] neutralt beteende.”
Det franska nyhetsmagasinet Le spectacle du monde hävdar emellertid att detta inte är tillfredsställande. Man säger: ”Inget program för bekämpning av aids kommer att ha någon effekt om det inte åtföljs av en skyndsam, global och frivillig återgång till högre moralnormer. (Man bör inte glömma att sexuell promiskuitet, prostitution och narkotikamissbruk är de sociala beteendemönster som främst bär ansvaret för spridandet av denna sjukdom.) Denna återgång till hög moral kan komma till stånd endast om ett nytt kulturellt klimat skapas. ... Moral är inte en produkt av någon partipolitisk ideologi, utan måste, med tanke på aidshotet, betraktas som en tvingande biologisk nödvändighet, på vilken människosläktets överlevnad vilar.”
Bör begreppet moral definieras som en ”biologisk nödvändighet”? Bör antagandet av en moralkodex endast dikteras av yttre omständigheter? Är alla etiska normsystem lika värdefulla? Låt oss se vilka lärdomar vi kan hämta från historien.
[Infälld text på sidan 5]
DET ”FÖREKOMMER INGEN OMFATTANDE ÅTERGÅNG TILL 40- OCH 50-TALENS NEGATIVA INSTÄLLNING TILL FÖRÄKTENSKAPLIGA FÖRBINDELSER”