Ungdomar frågar:

Varför bör man anstränga sig i skolan?

”Det mesta av det man lär sig i skolan är i alla fall bara teori. Inget av det har något egentligt praktiskt värde.”

”Jag är inte intresserad av att göra läxor. Jag tycker mera om att göra andra saker, till exempel att idrotta eller gå ut med mina vänner.”

”Jag vet redan att jag skall börja i heltidstjänsten, och vad är det då för mening med att anstränga sig i skolan?”

SÅ HÄR låter det ofta när ungdomar uttalar sig om skolan och läxorna. Kanske du tycker likadant.

Om ungdomar fick välja mellan studier och nöjen skulle nog de flesta välja det senare. En del kanske till och med önskar att de inte behövde gå i skolan alls. De tar inte sina studier på allvar, eftersom de inte tycker att det har någon betydelse för dem. Du kan å andra sidan vilja att det skall gå bra för dig i skolan, men du kan inte uppbåda någon entusiasm för skolarbetet. ”Jag är nog helt enkelt inte den studieinriktade typen”, resonerar du.

Men vilka dina känslor, intressen eller förmågor än är, så kan du lyckas bra i skolan. Men då måste du vara motiverad. Och om du tittar närmare på fördelarna med att studera flitigt, kan din motivation öka avsevärt.

Hjärngymnastik

Just nu kan mycket av det du läser i skolan kännas onödigt. Om du inte planerar en framtid som vetenskapsman, kommer du sannolikt inte att ha så stor nytta av de fysikformler som din lärare kanske har fått dig att plugga in. Vidare är det inte så troligt att du som vuxen kommer att behöva böja utländska verb eller beräkna vinklarna i en likbent triangel varje dag. ”Vad är det då för mening med att över huvud taget lära sig sådana saker?” frågar du.

För det första ger skolan dig en möjlighet att skaffa dig goda allmänna kunskaper inom många olika områden, till exempel historia, litteratur, naturvetenskap, geografi och matematik. Denna breda kunskapsbas kommer att öka din förståelse av den värld som omger dig och kommer att utgöra en grund på vilken du kan bygga mer detaljerade kunskaper. ”För den förståndige är kunskap lätt”, står det i Ordspråksboken 14:6.

I sin bok Savoir étudier (Att veta hur man studerar) förklarar Robert Bosquet vidare att sinnets inlärningsförmågor ”gradvis måste upptäckas och försättas i användbart skick”. Han tillägger: ”De flesta vet att idrottsstjärnor uppnår sina bästa resultat efter en lång träningsperiod under vilken de lär sig hur de skall utnyttja sina förmågor till fullo. . . . Att veta hur man studerar är precis samma sak: att utnyttja sina möjligheter helt och fullt och uppnå de bästa resultaten med ett minimum av tid och ansträngning.”

Läxor kan därför kallas ett slags hjärngymnastik. ”Hjärnan är . . . ett väldigt nätverk”, heter det i boken How to Study (Hur man studerar), ”och ju större komplexiteten och antalet kopplingar är, desto effektivare arbetar nätverket.” Uppgifterna i skolan hjälper dig att förbättra din förmåga att koncentrera dig, resonera, komma ihåg saker, analysera problem och dra logiska slutsatser.

Emotionell och andlig tillväxt

kolåren är också en tid av känslomässig och andlig tillväxt. Du skaffar dig vanor och förhållningssätt som i stor utsträckning kommer att avgöra hur du blir som vuxen. Kommer du att bli flitig, omsorgsfull, behärskad och kompetent — någon som en arbetsgivare skulle vilja anställa? Om du nu skaffar dig goda arbets- och studievanor, kommer du att ha nytta av det hela livet. (Jämför Ordspråksboken 22:6.) Bland annat kan det få stor inverkan på dina utsikter att få ett arbete och en ordnad ekonomi. Många företag betraktar skolbetygen som en indikator på en arbetssökandes framtida arbetsförmåga.

Dina studievanor kan också påverka din andliga utveckling. Jesus lärde att människan skulle dyrka Gud med ”allt . . . [sitt] sinne”. (Markus 12:30) Det innebär att alla Guds tjänare, gamla och unga, behöver anstränga sig kraftigt för att inhämta den kunskap som Jehova gör tillgänglig för dem och förstå hur de skall tillämpa den i sitt liv. — Johannes 17:3; 1 Timoteus 4:7.

”Jag lägger märke till det hos andra ungdomar i min ålder”, säger Sylvie, en ung kvinna från Frankrike. ”Deras andliga studievanor blev en fortsättning på de studievanor de hade i skolan. De som inte lärde sig att tycka om studierna i skolan var inte heller särskilt intresserade av att studera Bibeln själva.” Ordspråksboken 10:4 säger: ”Fattig blir den som arbetar med lat hand, men de flitigas hand skaffar rikedom.” Sylvie fann att detta stämde in på henne andligt sett. Hennes goda studievanor gjorde det lättare för henne att fördjupa sin förståelse av Bibeln. På så sätt kunde hon förbereda sig för ett liv som heltidsförkunnare. — Jämför Psalm 1:2, 3.

Lär dig hur man studerar

Men hur är det om du inte är så studieinriktad? Då måste du inse att den främsta orsaken till att en del elever lyckas bättre än andra är att de anstränger sig mer — inte att de skulle vara mer intelligenta. ”Jag har inte så många naturliga förmågor som en del andra elever”, erkänner Sylvie. ”För att klara mig i skolan och få någorlunda bra betyg var jag tvungen att anstränga mig väldigt hårt.” Trots att Sylvie inte hade det så lätt för sig i skolan, ansträngde hon sig flitigt; hon inte bara lärde sig hur man studerar, utan hon lärde sig också att tycka om det. ”Eftersom det blev en vana”, säger hon, ”kändes det inte så svårt att studera eller forska i ett ämne. Jag lärde mig att göra det på ett naturligt sätt.”

I sin bok How to Study säger Harry Maddox: ”Förmågor är i sig inte nog. Många högt intelligenta elever misslyckas . . ., eftersom de inte gör tillräckligt mycket, eller därför att de aldrig har lärt sig rätt studieteknik.” Han tillägger: ”Effektiva studiemetoder är värda att lära sig inte bara för att nå de omedelbara studiemålen, utan också på grund av att dina arbetsvanor kommer att följa dig under resten av ditt liv.”

Människor tycker om att göra saker som de är bra på — och de tenderar att undvika sådant som de inte är så duktiga på. Därför kan det vara så att du tycker illa om skolarbetet därför att du inte har utvecklat dina studiemetoder tillräckligt för att göra arbetet njutbart. Om det är så, varför då inte koncentrera dig på att lära dig hur man studerar? Upplysningar som kan hjälpa dig finns i kapitel 18 i boken Ungdomar frågar — svar som fungerar.a

Se bortom skolåren

Många elever försummar sina studier helt enkelt därför att de hellre vill göra andra saker — som att roa sig. Men Ordspråksboken 21:17 varnar: ”Den som älskar glada dagar blir fattig.” Avkoppling och förströelse har sin plats. (Predikaren 3:1, 4) Men under skoltiden bör studierna tillhöra det du sätter främst. Dina resultat kommer i stor utsträckning att bero på hur mycket du är villig att anstränga dig. ”Av all möda kommer någon vinning”, säger Ordspråksboken 14:23.

Detta betyder inte nödvändigtvis att du kommer att tycka om varje ämne eller uppgift som du får i skolan. Men försök se din utbildning som ett sätt att nå vissa mål — att förvärva kunskaper och förmågor som kommer att hjälpa dig att leva ett produktivt och bra liv. Det är sant att utbildningskrav och ekonomiska förhållanden kan variera mycket från land till land. Men trots allt är det så att många ungdomar slutar skolan utan att ha förvärvat ens de mest grundläggande studiefärdigheter, och så upptäcker de att de är oförberedda eller okvalificerade för nästan alla typer av arbeten. Och orsaken? De ansträngde sig inte i skolan.

Se till så att du inte faller i den fällan! Försök se bortom skoltiden och planera för att kunna försörja dig själv efter skolan. En dag kanske du är familjeförsörjare. (1 Timoteus 5:8; jämför Ordspråksboken 24:27.) I likhet med många ungdomar bland Jehovas vittnen kanske du också planerar för en framtid som heltidsförkunnare. Men du kommer ändå att behöva försörja dig själv och kanske också en familj. Var därför förutseende. Långt innan du är färdig med skolan bör du försöka ta reda på vilka slags deltidsarbeten som erbjuds där du bor. Om du anstränger dig i skolan, får du hjälp att utveckla de färdigheter som krävs för sådana arbeten.

Vilka dina framtidsplaner än är, gör du klokt i att studera flitigt i skolan. Nej, du kommer inte nödvändigtvis att bli bäst i klassen. Men du kan lära dig att tycka om att studera. Och vad som är ännu bättre är att du kan skaffa dig kunskaper, färdigheter och vanor som du kommer att ha nytta av hela ditt liv.

[Fotnot]

[Bild på sidan 18]

De studiemetoder du utvecklar i skolan kommer du att ha nytta av hela livet