Varför alla dessa tårar?
NÄR hände det senast att du grät ut ordentligt? Var det av glädje eller av sorg? Över en personlig triumf eller ett förkrossande nederlag? Av lättnad eller av vanmakt? Därför att ett barn hade kommit till världen eller därför att du mist din äkta hälft? Ett ljust minne eller en smärtsam hågkomst? När du välkomnade en avhållen vän eller när avskedets stund var inne? Diametralt motsatta situationer, motstridiga känslor, men ändå kommer de ofta till uttryck på alldeles samma sätt — genom tårar.
Varför får våra starka känslor utlopp just i att vi gråter? Åstadkommer det någonting? Eller skulle vi kunna klara oss utan tårar?
Varför gråter vi?
Man vet inte riktigt. Såväl människor som djur frambringar två slags tårvätska: Det ena slaget är den basala eller kontinuerliga, som håller ögat fuktigt, och det andra är den som frambringas då ögat retas av något främmande föremål. Men det är de tårar som gjuts av emotionella orsaker, under gråt, som förefaller vara unika för människan — och så föga förstådda.
Forskaren William Frey lägger fram den hypotesen att emotionell gråt verkligen befriar kroppen från skadliga och överflödiga substanser, ungefär som njurarna, tjocktarmen, lungorna och porerna gör. Han redogör i sin bok Crying—The Mystery of Tears (Gråt — tårarnas mysterium) för en undersökning där han jämför tårar som förorsakats av ett retmedel (en lök) med tårar som förorsakats av känslor (av att titta på sorgliga filmer). De känslomässiga tårarna innehöll högre halter av protein — omkring 24 procent högre. Orsaken har ännu inte klargjorts, men den tårvätska som kroppen frambringar som reaktion på känslor är tydligen annorlunda sammansatt än den som kommer som reaktion på ett retmedel.
”Jag [gråter] som en kvinna. Mitt öga, mitt öga flödar av vatten”, skrev profeten Jeremia. (Klagovisorna 1:16) Gråter kvinnor verkligen mer än män? Statistiskt sett gör de det — omkring fyra gånger så ofta (5,3 gånger i månaden mot 1,4 för män). Enligt Frey gråter pojkar och flickor i spädbarnsåldern ungefär lika mycket, även om det kan dröja dagar eller veckor från födelsen innan en baby fäller tårar framkallade av känslor. Men i tonåren börjar en skillnad framträda. Detta kan bero på sociala faktorer. Men hormonet prolaktin (som stimulerar till mjölkproduktion) förekommer lika mycket hos pojkar som hos flickor fram till tonåren. Någon gång mellan 13- och 16-årsåldern ökar nivån hos flickorna.
Man har funnit prolaktin i tårvätska. Det bildas också mer av det i kroppen under stress. Följaktligen kan man vänta sig att kvinnor utsätts för ännu större nivåer av hormonet än män när de blir stressade. Skulle det kunna vara därför som kvinnor gråter lättare och oftare än män? Doktor Frey tror att emotionell gråt är kroppens försök att återvinna den kemiska balansen. Hormonerna stimulerar kanske i själva verket gråtandet, och han teoretiserar om att det är därför som vi ofta känner oss bättre sedan vi har gråtit.
I en annan undersökning, utförd av psykoterapeuten Margaret Crepeau, fann man ett samband mellan att undertrycka gråt och en ”signifikant högre frekvens av sådana stressrelaterade invärtes rubbningar som magsår och tjocktarmsinflammation”. (Tidskriften Seventeen, maj 1990) Andra forskare har funnit bevis på motsatsen. Tidskriften Health rapporterar att dr Susan Labott och dr Randall Martin hade undersökt sådana som grät ofta och sådana som grät sällan. Deras rön visade att stress inte minskade vid gråt och att de som grät oftare ”var mera hemfallna åt ängslan och depression”. Deras slutsats är att gråten inte är till någon nytta när den ”bara leder oss bort från problemet”. Gråten kan emellertid spela en viktig roll när det gäller att förlika sig med en traumatisk händelse, till exempel då en som står oss nära har dött.
Slutsatsen blir att det fortfarande är svårt att få grepp om orsaken till känslomässiga tårar och meningen med dem.
De andra tårarna
Då vet vi betydligt mer om själva tårvätskan, den som du just nu har i ögonen, och hur den fungerar. Den uträttar mycket mer än att bara fukta dina ögon. Låt oss följa denna förunderliga vätskas väg när den framställs och sedan förs vidare och utsöndras genom tårvägarna.
Tårkörteln ligger i ögonhålans övre yttre hörn eller vinkel. Denna svampaktiga körtel åstadkommer, tillsammans med sextio andra, en fin hinna som består av tre skikt — slem-, vatten- och oljeskiktet.
Det inre lagret, slemskiktet, ger en jämn yta, så att ögonlocket lätt kan glida över den exponerade delen av ögongloben. Vattenskiktet är det tjockaste av de tre och innehåller många viktiga beståndsdelar, däribland syre, som är livsviktigt för hornhinnan. Lägg därtill en dos lysozym och 11 andra enzymer som man har funnit i tårvätskan. Lysozym är bakteriedödaren framför alla andra. Det håller ögat vitt och klart.
Tårvätskan fulländas slutligen av de trettio meibomska körtlarna. Det är de där små gula prickarna som sitter uppradade på ett led på ögonlocken bakom ögonfransarna. Det är dessa körtlar som avsöndrar oljeskiktet, som är så tunt att det inte inverkar störande på synförmågan men ändå hindrar det tunna lagret av tårvätska från att avdunsta och vålla obehagliga torra fläckar på ögat emellan blinkningarna. Somliga människor har faktiskt otillräcklig oljetillförsel, och därför avdunstar deras tårvätska mycket snabbare än normalt.
I ett ögonblick
Här kommer alltså ögonlocket, gör ett nedslag i en blink, för med sig den exakt rätta blandningen av beståndsdelar och fördelar dem jämnt över ögat i tre skikt. Ögonlocken sluter till helt perfekt, så att hela den delen av ögonytan som är vänd mot yttervärlden får sig ett uppfriskande bad.
Vad händer med den förbrukade tårvätskan? Om du tar en närmare titt på ditt öga, ser du ett mycket litet hål i den inre ögonvrån, tårpunkten, som suger in den överblivna tårvätskan i ett rör som leder till tårsäcken. Därifrån befordras tårarna ner till bakre delen av näsan och svalget, där tårarna absorberas av slemhinnorna. Blinkningarna får tårsäcken att fungera som en pump, som suger ner tårarna i tårröret och vidare neråt.
När man börjar gråta, blinkar man kanske fortare rent instinktivt, och därigenom arbetar pumpen fortare för att göra sig av med de här överskottstårarna. Men när den verkliga tårefloden börjar, blir pumpen överbelastad, tårsäcken svämmar över, och näsan rinner av tårar. Nu är det lika bra att man hämtar fram näsduken, därför att vid det här laget rinner resten av tårarna helt enkelt över ögonlocken och nerför kinderna.
Vad det nu än är som framkallar tårarna — en uppriktig komplimang eller en svidande förolämpning, skrattparoxysmer eller en plötslig nedstämdhet, att ens bemödanden har krönts med framgång eller att de har utmynnat i stark missräkning — så finns det alltid ett ordentligt förråd av tårar att tillgå för att ge utlopp åt ens känslor.
[Ruta på sidan 26]
Hjälp mot röda ögon
Du har ofta haft den där brännande känslan som av sand i ögonen. Vad är det som framkallar den? Man blir röd i ögonen när blodkärlen i hinnan som täcker ögonvitan (bindehinnan) utvidgas.
Det kan vara tårbrist som är boven. Folk som arbetar länge i sträck med det tryckta ordet eller framför en bildskärm blinkar helt enkelt inte tillräckligt. Normalt blinkar man omkring 15 gånger i minuten. När man läser, kör bil eller koncentrerar sig på annat sätt, kan takten minska till mellan tre och sex gånger i minuten, vilket förorsakar torrhet och irritation. Läkare rekommenderar att man tar så kallade blinkpauser och använder ögondroppar för att ge lindring åt ögonen.
När man har vaknat kan man lägga märke till en viss rödögdhet, beroende på att tårflödet reduceras i hög grad i mörker och när man sover.
Vissa medikamenter kan försvaga tårkörtlarnas verksamhet, liksom också åldersförändringar. Man kan bli röd i ögonen också av infektioner eller av att ögonlocken svullnar på grund av allergier, extrema klimatförhållanden eller föroreningar.
Förlossningsskador eller senare skador kan vålla att ögonlocket eller körtlarna deformeras eller blockeras, så att ögat inte helt och hållet täcks av tårvätskan, eller att vätskeskiktet i sig självt kan få en ojämn eller felaktig sammansättning.
Slutligen finns det miljoner människor som lider av sådana sjukdomar som Sjögrens syndrom, en autoimmun störning som angriper tår-, spott- och talgkörtlarna samt andra körtlar, vilket gör att ögonen, munnen och huden blir torra.
Vad kan man göra åt kronisk torrhet i ögonen? Konstgjord tårvätska i form av droppar är nu allmänt tillgänglig såväl som specialglasögon som bildar en lufttät förslutning runt ögat för att minska avdunstningen. Dessa tillstånd kan visserligen vara obehagliga, men de leder sällan till blindhet. Kronisk torrhet kan emellertid skada hornhinnan, om man inte kommer till behandling i tid. Det är därför viktigt att rådfråga läkare.
[Ruta på sidan 27]
”Så lägg då mina tårar i din skinnlägel”
Så skrev psalmisten David när han vädjade till Gud om att se till honom i hans djupa bedrövelse. (Psalm 56:8) Ja, även Guds trogna tjänare har upplevt hjärtslitande situationer som framkallat tårar.
Vi kan föreställa oss kung Davids tårdränkta smärta när hans söner Amnon och Absalom och hans lojale vän Jonatan hade förlorat livet, såväl som när kung Saul hade fallit i strid. (2 Samuelsboken 1:11, 12; 13:29, 36; 18:33) När amalekiterna hade plundrat staden Siklag och fört bort hustrurna och barnen till David och hans väldiga män, ”höjde [de] . . . upp sin röst och började gråta, tills det inte fanns någon kraft i dem att gråta mer”. — 1 Samuelsboken 30:4.
Sorgen måste också ha varit stor då Jakob och Mose dog, eftersom hela nationer grät över dem i många dagar. (1 Moseboken 50:3; 5 Moseboken 34:8) Fångenskap och hemsökelse har också lett till att kvalfyllda rop nått Jehovas öron. (Job 3:24; Psalm 137:1; Predikaren 4:1) Hela bibelboken Klagovisorna är en svårmodig sorgesång nedtecknad av den tårfyllde Jeremia. — Klagovisorna 1:16; 2:11, 18; se också 1:1 i New World Translation of the Holy Scriptures—With References, fotnoten.
Tårar är långt ifrån något tecken på svaghet — de är ett naturligt uttryck för starka känslor. Sålunda blev även den fullkomlige mannen Jesus rörd till tårar. En gång grät han över staden Jerusalem. Vidare grät han när han träffade den döde Lasarus’ efterlämnade familj och sörjande vänner. (Lukas 19:41; Johannes 11:33—35) Men dessa familjens och vännernas sorgetårar förbyttes snart i glädjetårar, då Jesus ropade fram sin älskade vän ur graven. — Johannes 11:41—44.