Det största människogjorda hålet i världen
EN VÄN hade sagt till mig: ”Om du reser till Salt Lake City, se då till att du besöker koppargruvan Kennecott i Bingham Canyon. Det du ser kommer att förvåna dig.” I augusti 1992 fick min hustru och jag möjlighet att göra det. Vi kom underfund med att vår vän inte hade överdrivit.
I Utahs torra, brännande hetta körde vi 42 kilometer mot sydväst från Salt Lake City. På väg mot den närbelägna bergskedjan Oquirrh såg vi snart vårt mål — en enorm fläck av blekgul ockra vid horisonten som bröt av mot de omgivande bergens mörkare färger. Det var de väldiga utgrävningarna och avsatserna i koppargruvan Kennecott. Men inte ens den anblicken gjorde oss förberedda på vad vi snart skulle få se.
Vi började slingra oss uppför en brant bergssluttning. Längs vägen körde vi förbi väldiga dumprar, stora som mindre hus, av vilka den största kan lasta uppemot 240 ton sten på en gång. De är så stora att deras hjul, som är 3,7 meter i diameter, når över den längsta människa. Slutligen kom vi fram till den allmänna utsiktsplatsen. Och där var det — det största människogjorda hål vi någonsin hade sett!
När vi blickade ut över kanten ner mot gropens botten, såg de tunga lastbilarna ut som leksaksbilar. Vi stirrade rakt ner i en utgrävning som var nästan en kilometer djup och mer än 4 kilometer i diameter. Gropens botten befinner sig mer än 1.500 meter över havet, och gropens övre kant når 2.500 meter. Den är så djup att världens högsta byggnad, Sears Tower i Chicago, med sina 440 meter, bara skulle nå halvvägs uppför gruvans sidovägg. Bolaget har som mål att gå ner ytterligare 260 meter, vilket man beräknar skall skapa arbete åtminstone fram till år 2020.
Gruvan liknade en jättelik amfiteater, med 15 meter höga avsatser, terrasser eller så kallade pallar, som steg för steg leder ner till avgrundens djup. Man berättade för oss att den här koppargruvan kan ses från rymdfärjan. Likväl började allt i all enkelhet för 130 år sedan, medan berget fortfarande var mer än 2.400 meter högt.
Gruvdriften förlöjligad
Man började gruvbrytningen år 1863, när överste Patrick Connor från Fort Douglas gjorde anspråk på området. Den utfördes emellertid i liten skala och var olönsam. Det var först år 1906, när Daniel Jacklings företag, Utah Copper Company, och ett konkurrerande bolag började utvinna malm som endast innehöll två procent koppar som gruvdriften tog sin början i Bingham Canyon. I en officiell broschyr förklaras det att ”den tidens gruvmän förlöjligade dem och menade att de aldrig skulle kunna göra brytningen av så lågvärdig malm lönsam”. Vad skulle de säga i dag när kopparen inte utgör mer än 0,6 procent av malmen? ”Bingham Canyon har [faktiskt] försett oss med mer koppar än någon annan gruva i historien. Man har brutit fem miljarder ton gråberg sedan dagbrottet togs upp.”
Koppar är inte den enda produkten — man utvinner även guld, silver och molybden (en metall som används för att göra stål starkare). Så mycket som 14.000 kilo guld och mer än 110.000 kilo silver är ett års biprodukter! Inte undra på att den här gruvan har kallats för jordens värdefullaste hål.
Om du undrar varför koppar är så betydelsefullt, kan du tänka dig vad följden skulle bli om all koppar i alla elledningar, generatorer, transformatorer och andra strömförande apparater togs bort. Listan kunde vidare innefatta kylskåp, flygplan, bilar och så vidare. Precis som det var i forna tider är koppar grundläggande för livet i vår tid. Koppar är omnämnt 166 gånger i Bibeln. — 1 Moseboken 4:22; 2 Moseboken 27:1, 2.
Utvinna koppar — inte någon lätt process
Det vi såg i den väldiga gropen är endast början på den process som resulterar i värdefull koppar. Det är i gruvan man borrar, spränger, lastar och transporterar malmen. Sedan fraktas den till en malmkross, som finns där på platsen, från vilken den krossade malmen via ett transportsystem förs till ett anriknings- och flotationsverk 8 kilometer därifrån. När malmen anrikas och icke önskvärda ämnen avlägsnas, stiger kopparhalten från 0,6 procent till 28 procent.
Därnäst kommer smältprocessen, i vilken man avlägsnar sådana orenheter som järn och svavel och får fram koppar med en renhet på 98 procent. Man gjuter kopparen till rektangulära skivor som sedan utnyttjas som anoder i en elektrolytisk process, raffineringen. I en broschyr förklarar man: ”Kopparen i anoderna genomgår en elektrolytisk process i vilken den förädlas och uppnår en renhet på 99,98 procent.” Det är under den processen som man utvinner guld och silver som biprodukter. Här överförs kopparen elektrolytiskt till stora katoder, som till slut blir kopparplattor på 150 kilo, vilka säljs till dem som tillverkar föremål av koppar, mässing och brons.
Allt det här låter ganska enkelt. Men hela processen är faktiskt mycket komplicerad och kräver en hel del utrymme. När allt kommer omkring går det åt ett ton malm för att utvinna 5 kilo koppar. Så nästa gång du ser koppartråd, en kopparpanna eller en kopparkittel, kom då ihåg att kopparen kan vara från det största hål som människan någonsin har gjort. — Från en av våra läsare.
[Bilder på sidorna 24, 25]
Ovan: Gropen är nästan en kilometer djup och mer än 4 kilometer bred
Uppe till höger: Smältverk med en av världens högsta skorstenar
Infälld: En 150-kilos kopparkatod, som i procent markerar hur koppar används
Nere till höger: En diesellastbil lastad med uppemot 240 ton malm
[Bildkälla]
Foton (ovan och högst upp på sidan 25): Kennecott Utah Copper
[Bildkälla på sidan 23]
Foto: Kennecott Utah Copper