De sanna kristnas inställning till krig

JESUS sade till sina lärjungar: ”Jag ger er nu ett nytt bud, att ni skall älska varandra; alldeles som jag har älskat er, att ni också skall älska varandra.” (Johannes 13:34) Kan sanna kristna lägga i dagen sådan kärlek till varandra och samtidigt ta del i krig och döda varandra?

Aposteln Paulus ställde frågan: ”Är Kristus söndrad?” (1 Korinthierna 1:13, Revised Standard Version, katolska upplagan) Fråga dig själv: Kan det finnas någon större söndring än att medlemmar av samma religion dödar varandra?

Det är därför inte förvånande att de första kristna inte tog del i krig. I Hastings’ kända Encyclopædia of Religion and Ethics sägs det: ”I den tidiga kyrkan var den uppfattningen starkt förhärskande att krig är en organiserad ogärning med vilken kyrkan och Kristi efterföljare inte kan ha något att göra.”

De första kristna tillämpade i sina liv Jesu befallning om att de skulle älska varandra. Den tyske teologen Peter Meinhold förklarade: ”Även om Nya testamentet inte säger något om huruvida de kristna kan eller inte kan vara soldater eller huruvida de måste lämna armén när de blir kristna, tog den tidiga kyrkan ståndpunkt i denna fråga. Att vara kristen och att vara soldat ansågs oförenligt.” Finns det människor i våra dagar som intar en liknande ståndpunkt som ”den tidiga kyrkan”?

Finns det några sanna kristna i våra dagar?

Encyclopedia Canadiana förklarar: ”Jehovas vittnens verksamhet innebär ett återupplivande och ett återupprättande av den tidiga kristendom som praktiserades av Jesus och hans lärjungar under det första och andra århundradet av vår tideräkning. ... Alla är bröder.”

Vad innebär detta i praktiken? ”Jehovas vittnen bevarar sig strikt neutrala i krigstid”, konstaterar Australian Encyclopædia. Samtidigt som de som individer väljer att inta denna ståndpunkt, lägger de sig inte i den regerings angelägenheter som de är underställda. De stödde därför inte Hitlers krig, och följaktligen var det inga Jehovas vittnen som stod anklagade för krigsförbrytelser i Nürnbergprocessen.

En tysk som befanns skyldig och avrättades var Alfred Rosenberg, chef för nazistpartiets utrikespolitiska avdelning. I ett försök att försvara nazisternas politik att sätta Jehovas vittnen i koncentrationsläger sade Rosenberg under processen: ”Av en kyrkotidning från Columbus [i Ohio], som en amerikansk kaplan älskvärt nog gett mig i min cell, har jag förstått att även Förenta staterna arresterade Jehovas vittnen under kriget och att 11.000 hölls i läger ända till december 1945.” Ja, Jehovas vittnen har varit strikt neutrala och inte tagit parti i politiska konflikter. De har inte utgjutit blod, vare sig i andra världskriget eller i något annat krig.

I den ungerska tidskriften Ring för 4 november 1992 kunde man läsa följande om Jehovas vittnen: ”De valde att dö hellre än att döda en annan människa. Jag är därför säker på att om det bara fanns Jehovas vittnen på jorden, då skulle det inte bryta ut krig någonstans.” En professor i statskunskap, Reo M. Christenson, tog i tidskriften The Christian Century upp frågan om huruvida en sann kristen kan ta del i krig och skrev:

”Kan någon på allvar föreställa sig Jesus kasta handgranater på sina fiender, använda ett maskingevär, hantera en eldkastare, fälla atombomber eller avfyra en interkontinental ballistisk robot som skulle döda eller lemlästa tusentals mödrar och barn? Frågan är så absurd att den knappast behöver besvaras. Om Jesus inte kunde göra detta och vara sin personlighet trogen, hur kan vi då göra det och vara trogna mot honom?” En tankeväckande fråga.

Världens religioner fortsätter emellertid att ta parti i krig. Katoliker fortsätter att döda katoliker, och de som tillhör andra religioner dödar antingen sina egna trosbröder eller medlemmar av andra trosriktningar. Att följa Jesu Kristi läror kräver orubblig övertygelse och stort mod, vilket framgår av följande berättelse ur verkliga livet.

[Bild på sidan 7]

Kan någon på allvar föreställa sig Jesus använda ett maskingevär i krig?

[Bildkälla]

Foto: U.S. National Archives