Blick på världen
Brottsligheten kostar
Enligt The Washington Post använder eller förlorar USA 163 miljarder dollar varje år till följd av de brott som begås. Tidningen uppger att denna summa, även om man tar hänsyn till inflationen, är omkring fyra gånger så hög som motsvarande utgift 1965. Tidningen tillägger att priset för brottsligheten inbegriper ”drygt 31,8 miljarder [dollar] på delstatlig och federal nivå för polisen, 24,9 miljarder för kriminalvård, 36,9 miljarder i förluster för detaljhandeln, 20 miljarder i försäkringsbedrägerier och 17,6 miljarder i förlust av privat egendom och sjukvårdskostnader. Ytterligare 15 miljarder spenderas på säkerhetsutrustning för privatpersoner, 9,3 miljarder på rättegångskostnader och 7,2 miljarder på arvoden för åklagare och advokater.” I samband med ett typiskt skottintermezzo i Washington D.C.-området nämner tidningen att sjukhusvården för offret kostar i genomsnitt 7.000 dollar de första timmarna efter skottdramat. Om offret överlever hamnar kostnaden på cirka 22.000 dollar. Om myndigheterna anslår pengar till att spåra upp, gripa och fälla gärningsmannen, kostar det sedan omkring 22.000 dollar per år att hålla honom internerad.
Osäkert blod i Filippinerna
I Filippinerna är behandlingar med blodtransfusioner ”osäkra, ineffektiva och oekonomiska”, heter det i en färsk studie genomförd av en grupp filippinska läkare. Resultaten av undersökningen betecknades av landets hälsominister, Juan Flavier, som ”mycket alarmerande”. Bland annat kom det fram att färre än hälften av landets blodbanker hade personal som klarade att genomföra tester för att spåra aids, syfilis, hepatit B och malaria. Dessutom granskade gruppen 136 prover på lagrat blod från blodbankerna och fann att också av det blod som testats innehöll 4 procent smitta.
Skräp på de digitala motorvägarna
De digitala motorvägarna, de system av datanät som ger dataanvändare möjlighet att utbyta information, har vitt och brett lanserats som ett teknikens under. Men systemet har också sina avigsidor. I tidningen Globe and Mail i Canada skrev journalisten Sean Silcoff om de två månader som han ägnade åt att utnyttja ”motorvägen” för att göra efterforskningar. Han kom fram till att den är ”sjabbig” och ”helt och hållet nersölad med avskrädet från västvärldens kultur”. Han nämnde att det fanns mer än 3.500 ”diskussionsgrupper” i det system han använde, och många av dem ägnade sig åt sådant som skvaller om idrotts- och underhållningsstjärnor, motbjudande smaklösa skämt och trivialiteter om populära TV-program. En grupp presenterade till och med metoder för hur man begår självmord. Silcoffs kommentar var: ”Något som skulle kunna vara ett kraftfullt redskap förslösas av ett samhälle som verkar vara proppfullt av sociopater.”
Honung mot magsår?
Doktor Basil J. S. Grogono påstår i den kanadensiska tidningen Medical Post att det oansenliga honungsbiet kanske kan göra mer för dem som lider av magsår än vad till och med läkarna kunnat göra under de senaste årtiondena, när de ofta tagit till operationskniven. Han konstaterar att fler experter har börjat erkänna den roll som en liten mikroorganism, Helicobacter pylori, spelar i samband med magsår. Även om somliga har rekommenderat läkemedel för att bekämpa denna mikrob, menar Grogono att dessa läkemedel har obehagliga biverkningar och att mikroberna kan bli resistenta mot dem. Å andra sidan hänvisar han till en färsk undersökning som publicerats i Journal of the Royal Society of Medicine, i vilken man testat de antibakteriella egenskaperna hos honung. En honungssort framställd av nyzeeländska bin som livnärt sig på en växt som kallas manuka visade sig vara effektiv mot mikroberna.
Bly i viner
Forskare i Belgien och Frankrike har identifierat ett potentiellt hot i en del franska viner — bly. Bly från blyhaltiga kristallkaraffer och blyfolie runt korken kan fällas ut i vinet. Men i den här nya undersökningen, som redovisas i Science News, fann man att blyhaltig bensin var källan till de höga halterna av organiska blyföreningar i vissa årgångar av franska viner. I de vinplanteringar som låg utmed starkt trafikerade vägar trängde blyet i avgaserna in i druvorna. Halterna av organiska blyföreningar i vinerna var mellan 10 och 100 gånger så höga som i dricksvattnet. Richard Lobinski vid universitetet i Antwerpen rekommenderar att man undviker enbart årgångsviner från 1975—1980, eftersom användningen av blyhaltig bensin i Frankrike minskade i slutet av 70-talet. Men han påpekar också att blyad bensin fortfarande är i bruk, speciellt i Centraleuropa och i före detta Sovjetunionen. Organiska blyföreningar är farligare än normalt bly, eftersom de ”lätt kan tas upp, speciellt av hjärnan”, hävdar han.
Barn på en TV-fri ö
Sankt Helena, en liten ö mellan Västafrika och Sydamerika, kan skryta med att barnen som bor där är ”bland de mest välbalanserade i världen”, hette det i The Times i London, när man citerade en rapport från Support for Learning, en ledande tidskrift om pedagogik. Författaren till rapporten, dr Tony Charlton, fann att det var bara 3,4 procent av öns 9—12-åringar som hade allvarliga beteendestörningar. Enligt The Times är denna siffra ”den lägsta som någonsin redovisats för någon åldersgrupp i hela världen”. Vad är orsaken till att man har så välbalanserade barn? En möjlighet är att den utbildning barnen får är av så hög kvalitet och så nära tillgänglig. Men Charlton planerar att undersöka en annan möjlig faktor. Tills helt nyligen, när man installerade ett kabel-TV-nät som tar emot satellitsändningar, hade ön aldrig haft något utbud av TV. Man förväntar att 1.300 av öns 1.500 hushåll kommer att ha en TV inom tre år. Charlton kommer så småningom att genomföra en undersökning för att iaktta eventuella förändringar hos öns barn.
Inget underhåll, inget körkort
Den amerikanska delstaten Maine har vidtagit hårda åtgärder mot föräldrar som vägrar att betala av domstol tilldömt underhåll till sina barn. Man har dragit in körkortet för åtta sådana försumliga fäder. Enligt The New York Times säger Jane Sheehan, ombudsman för Human Services i Maine, att de åtta fäderna var skyldiga totalt 150.000 dollar och att de alla fått tillräcklig varning att de riskerade att få körkorten indragna. ”Det borde inte komma som någon överraskning för någon”, säger hon i en intervju i tidningen. ”Vi har varnat folk sedan augusti att den här dagen skulle komma.” Hennes kontor har sänt liknande varningar till 17.400 föräldrar som kommit efter med betalningen av underhållet mer än 90 dagar. Hittills har 11,5 miljoner dollar betalats in som ett resultat av detta.
Uppfinningsrika bönder mot smarta kråkor
I Japan pågår en strid om vem som skall skörda de odlade grödorna. Kråkorna och bönderna ligger ständigt i luven på varandra, och de förslagna kråkorna genomskådar snart nog de taktiska drag som bönderna funderat ut. Nu försöker emellertid listiga bönder i Naganoprefekturen utnyttja fåglarnas lägsta instinkter för att fånga dem, skriver Asahi Evening News. De har ställt upp en bur som är nio meter i fyrkant och tre meter hög intill sina odlingar och stängt in kråkor från en annan trakt i den. Aggressiva kråkor från trakten blir ursinniga på dessa inkräktare och flyger in i buren för att angripa de ”främmande” kråkorna, bara för att själva bli fångade. Har man äntligen lyckats? En av bönderna säger: ”De flesta som lurats in i buren är faktiskt kringvandrande kråkor. De som är bofasta här är så klipska att de nu flyger i väg och låter oss stå med lång näsa.” Och så fortsätter striden.
Ta reda på om du är sjuk!
Det finns många svenskar som skulle må bra av att veta att de är sjuka, nämligen de som bär på sjukdomen typ 2 diabetes (åldersdiabetes). Göteborgs-Posten hänvisar till en doktorsavhandling som påstår att uppskattningsvis 80.000 svenskar mellan 35 och 79 år går omkring med denna sjukdom utan att veta om det. I sin förlängning ger typ 2 diabetes upphov till allvarliga fot- och bensår, ögonförändringar och hjärt-kärlsjukdomar. Som en följd av detta amputeras i Sverige årligen extremiteter på 1.500 diabetiker. Om däremot den här sjukdomen kan upptäckas på ett tidigt stadium, kan komplikationer förhindras eller försenas. Diabetesförbundet i Sverige förordar därför en rutinkontroll av de mest utsatta åldersgrupperna.
Tobaksepidemin — ensam i sitt slag
Tobak skördar ständigt mängder av nya offer världen utöver. Nyligen rapporterade Göteborgs-Posten: ”Tobak dödar tre miljoner människor varje år. Det innebär att en person dör var tionde sekund till följd av tobak. Hälften av offren är personer mitt i livet. Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer tobak att döda tio miljoner människor årligen inom 30—40 år.” Vad är det som gör denna epidemi så unik? Enligt Världshälsoorganisationens generaldirektör, Hiroshi Nakajima, kan man inte peka på någon sjukdomsframkallande mikroorganism, okunnighet eller överraskningseffekt.