Afrikas häpnadsväckande ”livets träd”

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I TANZANIA

”JAG tror inte att dess like har skådats i hela världen.” Vad var det fransmannen Michel Adanson såg när han besökte Senegal år 1749? Det var ett träd! Omkring 20 meter högt och med en enormt tjock stam, 8 meter i diameter. David Livingstone talade senare om trädet som en ”morot planterad upp och ner”.

Enligt legenden ”ryckte djävulen upp ... [trädet], stack ner grenarna i jorden och lämnade rötterna kvar i luften”. Många känner därför trädet som ”det upp och nervända trädet”. På latin heter det Adansonia digitata efter sin upptäckare, men de flesta av oss kallar det apbrödsträd, eller baobabträd. Det är ett av Östafrikas mest kända träd, även om det har mer högväxta släktingar på Madagaskar och några även i Australien.

Det upp och nervända trädet

Vi hade kört flera timmar genom landsbygden i Tanzania och njutit av att se de pittoreska byarna, hyddor med halmtak, kvinnor som bar ved på huvudet, barn som lekte under mangoträden och herdar som vaktade sin boskap. Till sist får vi syn på det som Adanson såg på 1700-talet.

”Där är de!” ropar Margit. De väldiga, majestätiska apbrödsträden växer här och där i de torrare delarna av Afrikas tropiker. De hör hemma på savannen, längs kusten och även på Kilimanjaros sluttningar. ”Det liknar inte något annat träd jag sett”, tillägger en av våra medresenärer. Apbrödsträdet är en gråaktig, jättelik växt med fem till tio centimeter tjock bark. ”Det ser verkligen ut som ett träd planterat upp och ner!” Större delen av året, under den sex till sju månader långa torrperioden, har trädet inga löv alls. Hur klarar sig trädet? Varför inte fråga någon som vet?

När vi färdas genom det område där apbrödsträdet växer, får vi så småningom tala med Shem, som tillhör den infödda befolkningen. ”Det här är ett flaskträd”, säger mannen. Ett flaskträd? ”Ja, under den korta regnperioden suger trädets porösa fibrer upp en stor mängd vatten, som lagras i stammen för torrperioden.” I publikationen Baobab—Adansonia Digitata sägs det: ”Toppen av stammen är vanligtvis ihålig, och här samlas regnvatten och dagg. Det kan vara det enda vatten som finns att tillgå på flera kilometers håll. ... Stammen innehåller mycket vatten. Ett träd på omkring 200 kubikmeter innehåller uppskattningsvis ända upp till 140.000 liter vatten. ... Man kan också hugga ut mindre bitar av stammen och pressa ut vatten att dricka.” Shem säger skämtsamt: ”Trädet är väldigt, men hjärtat är mjukt.” Vid det här laget har fler bybor kommit fram och lyssnar ivrigt på samtalet. ”Visste ni att apbrödsträdet är livets träd?” frågar Emmanuel.

”Livets träd”

Bland den infödda befolkningen är det många som anser att trädet är en gåva från Gud. Varför det? ”För det första kan det leva mycket länge. Kanske ett tusen år eller längre”, fortsätter en bybo. ”Det ger oss föda, vatten, kläder, takmaterial, lim, medicin, skydd, halsband och till och med godis till barnen.” Ved då? ”Nej, barken är för fuktig av vattnet som samlas i den. Vi använder vanligtvis andra träd till ved.” Unge Daniel säger: ”Men vi använder barken när vi gör snören och rep.” Men inte bara det, utan den används också till nät, mattor, tyg, hattar, kanoter, brickor, lådor, korgar och papper. Aska från barken kan användas som gödningsmedel, och många gör tvål av den. ”De späda skotten och löven äter man”, tillägger en av de unga mödrarna, som bär ett litet barn på ryggen. ”Dessutom rostar vi fröna och använder dem som kaffe. Innanmätet i fröna använder man när man gör öl, och man kan också utvinna olja ur fröna.”

Under den korta regnperioden slår de vackra vita blommorna ut. Men de ser bättre ut än de luktar! De börjar slå ut från sent på eftermiddagen till strax efter solnedgången och är helt utslagna morgonen därpå. Under natten inbjuds därför fladdermössen att pollinera. Den infödda befolkningen blandar blompollen med vatten och använder det som lim. De cirka 40 centimeter långa frukterna hänger ner på långa, smala skaft. Vi rör vid de grönaktiga frukterna, och de känns som sammet. De ser ut som apsvansar. ”Så det är därför trädet kallas apbrödsträd!” Skall vi klyva en frukt och titta inuti? Varför inte!

”Vinstensträdet”

Fruktköttet som fröna ligger inbäddade i är vitt och syrligt och mycket rikt på vitamin C, vitamin B₁ och kalcium. När man bakar kan man använda fruktköttet i stället för vinsten. Det är därför somliga också kallar trädet vinstensträdet. Shem säger: ”Ibland gör vi drycker av fruktköttet. Det smakar som citron.” En del kallar därför trädet citronträdet. Vad mer använder man det till?

Shem svarar: ”Vi använder nästan alla delar av trädet. Fruktskalet använder vi som flöten, vattenskopor och soppskålar, och man kan också göra bra råttfällor av det. När boskapen plågas av insekter bränner vi helt enkelt fruktköttet, och röken tjänar som insektsmedel. Mjöl som görs av fruktköttet blandar vi ibland med mjölk och får en utmärkt yoghurt.” Medicin då? ”Givetvis är trädet vårt apotek”, säger Shem och skrattar.

Apbrödsträdets apotek

Vad är medicinen bra mot? ”Allt!” Med tanke på de många användningsområdena är det inte att undra på att många bland den infödda befolkningen känner respekt för trädet, fruktar det, ja, till och med dyrkar det. Vi får veta att ammande mödrar blandar det torkade, pulvriserade fruktköttet med mjölk och ger det åt barnen för att de små inte skall få uppsvällda magar, dysenteri och feber. Man säljer medicin från trädet på marknader, och den sägs bota inflammationer, tandvärk och andra krämpor. På vissa håll använder man den till att behandla blodbrist, diarré, influensa, astma, njurproblem, luftrörsbesvär och till och med tumörer.

Det här ovanliga trädet är givetvis omgivet av myter och legender. En del anser att ”man inte skall sälja den mark som ... [apbrödsträdet] står på, eftersom det anses vara ett gott omen att trädet står där. ... Enligt en annan legend kommer ett lejon att uppsluka den som är dumdristig nog att plocka en blomma från trädet. Man tror att blommorna bebos av andar. Det sägs också att det vatten som trädets frön legat i skyddar mot angrepp från krokodiler och att den som dricker avkok av barken växer sig stor och stark.” — Baobab—Adansonia Digitata.

Godis till barnen

Vi har fått lära oss mycket nytt av dem som bor där apbrödsträdet växer. I Dar es Salaam träffar vi nu Navina, Suma och Kevin. Gissa vad de tuggar och suger på? Apbrödsfrön! De rödfärgade fröna säljs som godis vid vägkanten, och de här barnen tycks älska dem. ”Är de sura?” ”Lite, men vi tycker om dem!” säger barnen samstämmigt. ”Var så goda! Smaka på några!” Ja, varför inte smaka något från Afrikas ”livets träd”?

[Bild på sidan 24]

Apbrödsträdet, ett träd som används till mycket

[Bild på sidan 24]

Fröna — används som godis och rostas till kaffe

[Bild på sidan 25]

Blommorna är stora

[Bild på sidan 25]

Trädet har inga löv under torrperioden