Prästvigning av kvinnor gör engelska präster rasande

FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I STORBRITANNIEN

I NOVEMBER 1992 antog engelska kyrkans generalsynod ett förslag om prästvigning av kvinnor. Till följd av det har omkring 150 missnöjda engelska prästmän tillkännagett att de tänker frånträda sitt ämbete under år 1995. Flera av dem planerar att söka sig till romersk-katolska kyrkan. En högt framstående prästman vill ta hela sin församling med sig — inklusive kyrkobyggnaden! Londontidningen The Sunday Times antog att prästvigningen av den första gruppen kvinnor (som så småningom ägde rum i mars 1994) skulle bli ”den mest kontroversiella ceremonin i engelska kyrkans 450-åriga historia”.

Varför är många präster uppretade? En del menar helt enkelt att det inte är tillbörligt att kvinnor tjänar som präster. Andra är rädda för att synodens beslut kommer att skada de ansträngningar som nyligen gjorts för att förena engelska kyrkan med de katolska och ortodoxa religionssamfunden. En talesman för Vatikanen uppgav faktiskt att påven själv betraktar engelska kyrkans beslut som ett ”stort hinder för varje hopp om återförening”.

Enskilda församlingar i engelska kyrkan kan emellertid fortfarande genom röstning utestänga kvinnliga präster. De kan till och med besluta att förkasta sin biskop till förmån för en resande präst som, enligt The New York Times, kan ”ge herdeomvårdnad åt dem som vägrar att ta emot sådan från kvinnliga präster”.

Vilken skillnad mot Paulus’ råd till de kristna i det första århundradet, nämligen ”att ni alla skall tala överensstämmande och att det inte skall vara söndringar bland er, utan att ni må vara på rätt sätt förenade i samma sinne och i samma tankegång”. (1 Korinthierna 1:10) Medan stridigheterna rasar vidare fattar församlingsmedlemmarna beslut på egen hand. ”Vi tycks inte längre ha någonting kvar att tro på här i engelska kyrkan”, sade en kvinna. ”Jag har bara en känsla av glädje och lättnad över att lämna kyrkan.”