Kristallpalats till havs
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I CANADA
”ISBERG rakt föröver!” ropar den ängslige utkiken. Besättningen på kommandobryggan reagerar omedelbart. Man slår back på alla maskiner för att undvika en kollision. Men det är för sent. Fartygets styrbordssida får ett ödesdigert gapande hål.
Inom loppet av tre timmar slukar Nordatlanten världens då största oceanångare i lyxklass. Den 15 april 1912, på femte dagen av sin jungfruresa från Europa till Nordamerika, lägger sig Titanic till vila på havets botten, 4.000 meter under havsytan. Omkring 1.500 passagerare och besättningsmän dör i havet.
Vad blev det då kvar av det väldiga isberget? Det förblev så gott som intakt. Bara en spets på det kolliderade med Titanic. Spanare siktade det dagen därpå flytande i sydlig riktning mot varmare vatten som om inget hade hänt. Slutet för isberget, en gradvis avsmältning i det stora världshavet, skulle snart vara glömt. Men Titanics förlisning minns man ännu som en traumatisk sjökatastrof.
Isberg! De är så attraktiva och majestätiska — och så obevekliga. Har du någon gång sett dem på nära håll och känt det intryck de gör på människan och naturen? Skulle du vilja veta varför och hur de bildas och vad som görs för att skydda människor till sjöss mot isbergens slumrande faror? (Se rutan ”International Ice Patrol”.)
Ursprung och livscykel
Isberg är gigantiska iskuber av sötvatten. De kommer från glaciärer och iskalotter runt Arktis och Antarktis. Visste du att den antarktiska iskalotten kalvar ungefär 90 procent av jordens isberg? Den lämnar också ifrån sig de största. Isbergen reser sig så högt som 100 meter ovanför vattenytan och kan vara mer än 30 mil långa och 9 mil breda. Stora isberg kan variera i vikt mellan 2 miljoner och 40 miljoner ton. Och precis som det är med snöflingor finns det inte två berg som ser exakt likadana ut. En del är platta eller plana på ovansidan. Andra är spetsiga, en del är försedda med spiror, och ytterligare andra är kupolformiga.
Vanligtvis är endast en tiondel till en sjundedel av isbergets massa synlig ovanför vattnet. Detta gäller i synnerhet platta isberg. Det ser ut som när en iskub flyter i ett glas vatten. Förhållandet mellan synlig is och is under vattnet kan emellertid variera beroende på bergets utseende och form.
Antarktiska isberg har en tendens att bli platta med lodräta sidor, medan arktiska isberg ofta är oregelbundna till formen och tornliknande. De senare, vilka för det mesta kommer från den stora iskalott som täcker Grönland, utgör det största hotet för människan, eftersom de kan driva ut i de transatlantiska farlederna.
Men hur bildas isbergen? I de nordliga och sydliga områdena på jorden undgår ackumuleringen av snö och iskallt regn ofta smältning och avdunstning. Detta medför att lagren av snö som bildas på landytan blir glaciäris. År efter år, allteftersom snö och regn faller, uppstår en ackumulering. Därigenom bildas massiva iskalotter över stora landområden, till exempel på Grönland. Så småningom uppnår isen en tjocklek och hårdhet som får den tunga glaciären att mycket sakta glida ner över sluttningar ner mot en dal och slutligen ut i havet. För att beskriva denna förflyttning skrev Bernard Stonehouse i sin bok North Pole, South Pole: ”Hård is är elastisk men lätt deformerbar; under tryck lägger sig de sexkantiga iskristallerna på rad, sedan glider de på varandra och åstadkommer det flöde som vi förknippar med glaciärer.”
Föreställ dig en flod av is som mycket sakta rör sig över ojämn terräng — som kall sirap. Detta gigantiska istäcke har redan djupa, lodräta sprickor, och det kommer att påverkas ytterligare och åstadkomma imponerande fenomen när det väl når kusten. På grund av den kombinerade effekten av tidvatten, vågor och undervattenserosion kan ett enormt stycke is av sötvatten, vilket kan sträcka sig omkring 40 kilometer ut till havs, brytas loss från glaciären med ett dånande ljud. Ett isberg har fötts! En iakttagare beskrev det som ett ”flytande kristallslott”.
I Arktis bildas årligen mellan 10.000 och 15.000 isberg. Ändå är det relativt få som når fram till sydligare vatten utmed Newfoundlands kust. Vad händer med dem som kommer dit?
Isbergens förflyttning
När isberg har brutits loss, förs de flesta i väg av havsströmmen på en vidsträckt resa innan några av dem förs i väg väster- och söderut och så småningom in i Labradorhavet, som fått smeknamnet Iceberg Alley. Isberg som överlever den cirka två år långa resan från sin födelseplats ut i Atlanten vid Labrador och Newfoundland upplever en kort livstid. När de driver in i varmare vatten, utsätts de för betydande förstöring genom avsmältning, erosion och ytterligare kalvning.
Under dagen smälter isen, och vatten samlas i sprickor. Under natten fryser vattnet och expanderar i dessa sprickor, vilket gör att stycken bryts loss. När bergets tyngdpunkt ändras, sker det en snabb förändring av dess utseende och form. Ismassan snurrar därefter runt i vattnet och visar upp en helt ny isformation.
Efter hand som detta kretslopp går vidare och isslotten fortsätter att minska i storlek genom delning, framställer de sina egna isberg, så kallade ”bergy bits”, stora som ett normalt hus, och ”growlers”, i storlek som ett litet rum. En del mindre ”growlers” kan även guppa fram i de grunda vattnen vid kuster och vikar.
Vilka omständigheterna än är kommer förhållandena i sydligare vatten att orsaka isbergets snabba sönderdelning till små bitar av sötvattensis som sedan blir en del av det stora världshavet. Till dess det inträffar bör emellertid isberg behandlas med försiktighet.
Hur isberg berör vårt liv
Fiskare som är beroende av havet för sin utkomst är benägna att betrakta isberg som en plåga och en fara. En fiskare sade: ”Isberg är kanske omtyckta av turister, men för fiskare utgör de en potentiell fara.” Fiskare har begett sig ut för att plocka upp fångsten i näten, bara för att finna att ett isberg, som har drivit med tidvattnet och strömmen, har förstört de värdefulla näten och deras fångst.
Isberg förtjänar respekt. ”Man bör hålla sig på avstånd”, säger en skeppare på en segelbåt. ”Isberg är mycket oberäkneliga! Stora sektioner kan brytas loss från höga berg, och när de törnar emot bottnen kan stora stycken brytas loss och skjuta upp mot en. Berget kan också snurra runt, och allt detta kan få katastrofala följder för vem som helst som dristar sig till att vara för nära!”
En annan orsak till oro är att isberg kan skrapa mot havsbottnen. ”Om ett isbergs djupgående är detsamma som vattendjupet, kan bergets botten skrapa upp långa och djupa rännor. Om detta händer i områden med oljeutvinning, skulle det kunna få förödande konsekvenser för installationerna på havsbottnen, till exempel fundamenten över oljekällorna”, enligt en observatör.
Nu kanske du tänker att vi skulle klara oss bättre utan isbergen. Isbergens historia är emellertid inte alls bara negativ. En newfoundländare kommenterade: ”För många år sedan, innan det var vanligt med kylskåp, tog människor i en del små kustsamhällen upp små bitar av is och släppte ner dem i brunnarna för att hålla vattnet iskallt. Ett annat användningssätt var att bevara små bitar av isberg i lådor med sågspån, för att de skulle komma till nytta när man gjorde hemgjord glass.”
Turister är speciellt attraherade av dessa enorma berg av flytande glaciäris. De söker upp fördelaktiga utsiktsplatser utmed Newfoundlands klippiga kustlinje för att få en panoramavy av Atlanten och låta ögat njuta av dessa havets jättar. Man använder flitigt kameror för att fånga ögonblicket på bild.
Isberg har också möjlighet att tillhandahålla ett nästan outtömligt förråd av färskt dricksvatten. Att destillera och buteljera vatten från isberg skulle så småningom kunna bli en möjlig satsning i denna tid av vattenförorening utan motstycke. I stor skala kan det se ut som en enkel uppgift att finna en enorm ”iskub” och bogsera in den till hamn för bearbetning. I verkligheten är det en jättelik utmaning som hittills har visat sig vara alltför svår att klara.
Ett under i Jehovas skapelse
Skaparen av himmel och jord frågar: ”Ur vems moderliv kommer isen i själva verket fram?” (Job 38:29) Elihu visste, för han hade tidigare sagt: ”Genom Guds andedräkt frambringas isen.” — Job 37:10.
Medan vi ser på dessa imponerande, glittrande havets under, går våra tankar till vår Skapare som satte dem där. I likhet med psalmisten säger vi: ”Hur många är inte dina verk, o Jehova! Med vishet har du gjort dem alla. Jorden är full av vad du har frambringat.” Han tillägger: ”Dina verk är underbara.” — Psalm 104:24; 139:14.
Jehova är sannerligen en Skapare som gör under. Vi längtar verkligen efter att få lära känna honom närmare! Det kan vi göra genom att ägna uppmärksamhet åt hans ord. — Romarna 11:33.
[Ruta på sidan 18]
International Ice Patrol
Efter tragedin med oceanångaren Titanic bildades 1914 International Ice Patrol (IIP) för att bestämma positionen på isberg, ge en prognos om deras förflyttningar baserad på havsströmmar och vindriktningar och att därefter förse allmänheten med isvarningar. För att kunna ge skydd mot dessa havets kristalljättar har man satt in alla resurser för att tillvarata kunskapen om isens speciella egenskaper och hur den uppför sig. Den teknik som används inbegriper både visuell övervakning och radarövervakning från flygplan, rapporter om isobservationer från handelsfartyg, satellitfotografering och oceanografiska analyser och prognoser.
[Bild på sidorna 16, 17]
Spetsiga med spiror
Kupolformiga
Platta