Värdet av en god utbildning

EN GOD utbildning rustar barnen för ett tillfredsställande liv i dagens samhälle. Den bibringar dem vissa teoretiska färdigheter, till exempel förmågan att läsa, skriva och räkna. Dessutom påverkar den deras relationer till andra och befäster sunda moralnormer.

Men på grund av att vi lever i kritiska tider är det mycket svårt att ge de unga en sådan utbildning. En australisk lärare med många års erfarenhet säger beklagande: ”Klasserna består av barn som är våldsbenägna och som använder ett rått och oanständigt språk, barn som är utmattade av sömnbrist på grund av för mycket TV-tittande, barn som är undernärda eller hungriga och barn som fått växa upp utan någon som helst fostran.” Och som dagens lärare samfällt kan intyga: ”Bråkiga barn är omöjliga att undervisa.”

Chefen för Amerikanska lärarförbundet, Albert Shanker, beskriver lärarnas dilemma: ”De måste syssla med information om alkohol- och drogmissbruk, sexualupplysning ... och en mängd andra ting. Allt utom riktig undervisning. ... Vad man egentligen begär av dem är att de skall vara socialarbetare, mammor, pappor, terapeuter, poliser, näringsfysiologer, hälsovårdsarbetare, medicinska experter.”

Varför krävs allt detta av lärarna? En karakteristik av sammansättningen i klassrummen i en storstad i nordöstra USA ger en antydan om orsaken. En expert som uttalade sig i The New York Times förklarade att i en genomsnittlig klass med 23 elever ”är förmodligen 8—15 fattiga, 3 har mödrar som är narkomaner eller läkemedelsmissbrukare, och 15 lever i enföräldersfamiljer”.

Det är tydligt att familjen som institution håller på att upplösas. I Förenta staterna föds nästan vart tredje barn utanför äktenskapet, och vartannat äktenskap slutar med skilsmässa. Ändå är andelen utomäktenskapliga barn ännu högre i exempelvis Danmark, Frankrike, Storbritannien och Sverige. Vad gör man då för att komma till rätta med den kris som denna kritiska situation skapar i skolorna?

Sökandet efter lösningar

Ett sätt att försöka lösa problemet har varit att upprätta olika försöksskolor eller alternativa skolor. Dessa är vanligtvis mindre — vilket möjliggör bättre tillsyn — och många av dem har utarbetat egna kursplaner för att bättre kunna tillgodose barnens behov. I staden New York har 48 sådana skolor öppnats sedan år 1993, och ytterligare 50 planeras. ”Det är våldet som har föranlett detta experiment”, skriver The New York Times. Fram till år 1992 hade mer än 500 sådana alternativa skolor upprättats i Ryssland, med över 333.000 elever.

Den kanadensiska tidningen The Toronto Star skriver likaså: ”Tusentals familjer skickar sina barn till dyrbara privatskolor.” Enbart i provinsen Ontario är det närmare 75.000 barn som går i privatskolor. Sådana finns nu också över hela Ryssland, och i Kina har de, enligt tidskriften China Today, vuxit upp ”som bambuskott efter ett vårregn”. The Handbook of Private Schools tillhandahåller uppgifter om närmare 1.700 sådana skolor i Förenta staterna, vid vilka årsavgiften kan uppgå till 20.000 dollar eller ännu mer.

Åter andra föräldrar har valt att undervisa sina barn i hemmet. Enbart i Förenta staterna uppges denna undervisningsform ha ökat från omkring 15.000 barn år 1970 till så många som en miljon år 1995.

Skiftande resultat

Skolsystemen i olika länder uppvisar inte alltid jämförbara resultat. I juli 1993 sade Shanker till en grupp amerikanska pedagoger: ”Andra länder har skolor som uppnår betydligt bättre resultat än våra.” För att belysa sitt påstående berättade han om ett par från Ryssland som hade flyttat till Förenta staterna. Han sade: ”De förklarade att trots att deras barn gick i en mycket bra privatskola, fick deras åttondeklassare lära sig sådant som hon hade lärt sig redan i tredje klass hemma i Ryssland.”

I det tidigare Sovjetunionen hade man ett skolsystem som lärde nästan alla invånare att läsa och skriva. Det amerikanska utbildningsdepartementet beräknar emellertid att det finns 27 miljoner amerikaner som inte ens kan läsa en vägskylt eller tyda numret på en buss. Den australiska tidningen Canberra Times rapporterar likaså att ”ända upp till 25 procent av grundskoleeleverna kommer upp på högstadiet utan att kunna läsa och skriva”.

Krisen i skolorna kommer i viss utsträckning till synes nästan överallt i världen. Boken Education and Society in the New Russia, som kom ut år 1994, förklarar att ”72,6 procent av de sovjetiska lärare som intervjuades höll med om att skolsystemet befann sig i en allvarlig kris”. Enligt Tanja, en erfaren lärare i Moskva, är en av de viktigaste orsakerna till denna kris att ”föräldrarna och eleverna själva inte längre värdesätter utbildning”. Hon påpekar till exempel att ”en vanlig lärare tjänar hälften så mycket som en busschaufför — eller ännu mindre”.

God utbildning — allt viktigare i dagens samhälle

Allteftersom samhället blir mer och mer komplicerat, blir det allt viktigare att ha god utbildning. På många platser måste unga vuxna nu ha bättre skolunderbyggnad än tidigare för att få ett arbete som gör det möjligt för dem att försörja sig själva och en eventuell familj. De som har tillägnat sig grundläggande teoretiska färdigheter kommer därför att ha mycket större chans att få arbete. Arbetsgivare är särskilt intresserade av den viktiga frågan: Kan den arbetssökande utföra arbetet på ett tillfredsställande sätt?

Chefen för en arbetsförmedling säger beträffande många nyutexaminerade studenter: ”De har inte fått lära sig att arbeta.” Han tillägger: ”Ett problem som arbetsgivarna ständigt klagar över när det gäller ungdomar är att de inte kan vare sig läsa eller skriva bra. De kan inte ens fylla i en platsansökan.”

Föräldrar vill naturligtvis att deras barn skall få fullgod utbildning, och förståndiga ungdomar är angelägna om att skaffa sig sådan. Men det är viktigt att de använder sig av de nycklar som de behöver för att lyckas. Vilka är dessa nycklar, och hur skall de användas?

[Infälld text på sidan 6]

Ryska lärare tjänar vanligen ”hälften så mycket som en busschaufför”