Blick på världen
”Saknade” kvinnor
”I de samhällen som behandlar kvinnor opartiskt med avseende på hälsovård går det 106 kvinnor på 100 män. Detta är ett biologiskt faktum”, konstaterar The Courier, en tidskrift som ges ut av Europeiska unionen. Men undersökningar som FN har gjort pekar också på en annan sak: I asiatiska länder, till exempel Kina, Indien, Sydkorea och Pakistan, går det i genomsnitt bara 94 kvinnor på 100 män. Varför? ”Vetenskapliga framsteg har gjort det möjligt att tidigt under graviditeten konstatera fostrets kön”, vilket har ökat ”skillnaden mellan flickors och pojkars födelsetal”, förklarar tidskriften. År 1982 föddes i Sydkorea 94 flickor på 100 pojkar, men år 1989 hade förhållandet sjunkit till 88 på 100. Förenta nationernas publikation Our Planet tillägger: ”Statistiken är chockerande: 100 miljoner asiatiska kvinnor ’saknas’ på grund av barnamord på flickor och aborter av foster av kvinnligt kön.”
Vapen eller utveckling?
För hundra amerikanska dollar kan man köpa antingen ett gevär av typ AK-47 eller tillräckligt med A-vitaminkapslar för att förhindra blindhet hos 3.000 ettåringar. För hundra miljoner dollar kan man köpa antingen tio miljoner landminor eller tillräckligt med vaccin för att skydda 7,7 miljoner barn mot sex dödliga barnsjukdomar. För åtta hundra miljoner dollar kan man köpa antingen 23 stridsflygplan av typ F-16 eller jodberikat salt för tio år för att skydda 1,6 miljarder människor mot sjukdomar till följd av jodbrist, till exempel psykiska utvecklingsstörningar. För omkring 2,4 miljarder dollar kan man få antingen en atomubåt eller vatten och sanitära anordningar till 48 miljoner människor. Vad är det världen prioriterar? Enbart under år 1994 uppgick den totala summan av vapenförsäljningen till utvecklingsländerna till 25,4 miljarder dollar, enligt faktabladet The State of the World’s Children 1996, pengar som i stället skulle ha kunnat användas för utvecklingsändamål.
Risk med älgar som korsar vägen
Varför korsar en älg vägen? Den här frågan utgör inget skämt för biologer som engagerar sig i Newfoundlands djurliv eller för provinsens bilister och de tusentals turister som trafikerar provinsens vägar. ”Varje år inträffar det omkring 300 viltolyckor med älgar på vägarna på Newfoundland, och flera av dessa leder till döden för föraren”, sägs det i tidningen The Globe and Mail. ”En älgkropp på upp till 450 kilo kan slå ner på biltaket likt ett stort stenblock och döda eller lemlästa.” Att enbart reducera öns nuvarande älgbestånd på 150.000 djur skulle inte vara så effektivt, säger Shane Mahoney vid Natural Resources Department, eftersom det har inträffat många olyckor i flera områden som har liten förekomst av älg. Genom att analysera älgstammens förflyttningar hoppas forskarna förstå varför älgen, som av naturen är rädd för trafik, bestämmer sig för att korsa vägen.
Naurus svåra situation
Nauru, den minsta och mest isolerade republiken i världen, var en gång omtalat för sin tropiska skönhet. Europeiska sjömän, som på 1700-talet var de första som såg den tjugo kvadratkilometer stora ön, kallade den Behagets ö. Nu är dock bara en smal kustremsa beboelig, och Nauru har blivit ”den mest miljöförstörda nationen på jorden”, konstaterar The New York Times. Varför? Orsaken är dagbrytning. Under 90 år har fosfat, en produkt av fågelspillning som under tusentals år påverkats av marina mikroorganismer, brutits på ön, vilket har resulterat i ”ett håligt, spöklikt månlandskap av grå kalkstenstoppar, en del så höga som 22 meter”. Värmen som stiger upp från de fyra femtedelar av ön där brytningen redan är avslutad har också påverkat vädret på så sätt att landet plågas av torka på grund av att regnmolnen driver i väg. De sista fosfatlagren beräknas vara utvunna inom fem år. Många nauruer tycker att den enda utväg som återstår är att överge Nauru och använda landets förmögenhet till att köpa en ny ö som de kan flytta till och ha som sitt hem.
Guineamasken på tillbakagång
”Det verkar troligt att den sjukdom som orsakas av guineamasken blir den andra mänskliga sjukdomen, efter smittkoppor, som blir utrotad”, sägs det i tidskriften The Economist. ”Antalet rapporterade fall, vilket så sent som år 1989 uppgick till nästan 900.000 över hela världen, var förra året nere i 163.000, och i de flesta länder halveras antalet fall för varje år. Ett undantag är Sudan, ”vilket visar att krig och sjukdom går hand i hand”. Guineamaskens mikroskopiska larver lever i vatten, och masken har redan utrotats från Centralasien, Pakistan och ett antal afrikanska länder. Hälsovårdsorgan har fått sjukdomen under kontroll genom att använda kemisk vattenrening, lära människor filtrera dricksvatten genom en duk och förhindra infekterade personer att bada eller vada i källor med dricksvatten. När man har fått i sig masken, dör hanarna efter parningen, medan honorna växer och kan bli upp till en meter långa innan de under flera veckor sakta kommer fram ur smärtsamma sår på offrets ben, vilket ibland leder till muskelskador.
”Domedagsklockan” vrids fram
Den omtalade ”domedagsklockan”, som förekommer på förstasidan av tidskriften The Bulletin of the Atomic Scientists, har nyligen fått minutvisaren framflyttad tre minuter närmare midnatt. Klockan återspeglar symboliskt hur nära ett kärnvapenkrig världen är. Sedan år 1947, då klockan introducerades, har den ändrats 16 gånger som ett resultat av förändringar i världsförhållandena. Det närmaste klockan kom midnatt (dvs. kärnvapenkrig) — två minuter — var år 1953 efter det att USA sprängt den första vätebomben. Den senaste ändringen var år 1991, då visarna flyttades tillbaka till 17 minuter före midnatt på grund av optimism till följd av det kalla krigets upphörande. Att man flyttar fram klockan till 14 minuter före midnatt återspeglar ökad oro för växande spänningar i världen, osäkerheten i fråga om kärnvapenförråden och risken för att terroristgrupper skall skaffa sig kärnvapen. ”Jorden är fortfarande en mycket farlig plats”, sade Leonard Rieser, som är ordförande för tidskriften.
Nyfödda barn överges
I Italien kan en nybliven mamma helt legalt vägra att ta emot sitt nyfödda barn och lämna ansvaret till barnavårdsmyndigheterna att finna ett par som är villigt att adoptera barnet. Under år 1995 var det ändå så många som 600 barn som övergavs efter födelsen, ”många i soptunnor, andra i närheten av kyrkor eller hälsovårdscentraler”, sägs det i den italienska tidningen La Repubblica. Fenomenet inträffar såväl i de mest industrialiserade och blomstrande delarna av landet som i de fattigaste och minst utvecklade. Enligt Vera Slepoj, som representerar Italienska psykologiska sällskapet, är detta en ”varningssignal om en känsla av död” som präglar samhället.
Törsten otillräcklig
”Om man dricker bara då man är törstig, dricker man inte tillräckligt”, säger dr Mark Davis, professor i idrottsfysiologi. Många är ständigt i ett något uttorkat tillstånd, eftersom känslan av törst uppkommer först efter det att kroppsvätskan redan sjunkit till en ganska låg nivå. Och ju äldre människor blir, desto sämre fungerar deras törstmekanism. Det uppges i tidningen The New York Times att man behöver mer vatten när vädret är varmt eller extremt kallt och torrt, när man motionerar eller håller diet och när man har någon sjukdom som åtföljs av sådana symptom som diarré, feber och kräkningar, vilka leder till vätskeförluster. De som äter mycket fiberrik kost kräver också mer vätska för att fibrerna skall transporteras genom tarmarna. Frukt och grönsaker har hög vattenhalt, men vi fyller det mesta av vårt vätskebehov genom att dricka. Vatten är bäst, eftersom det snabbt tas upp av kroppen. Ju sötare en dryck är, desto långsammare absorberas den. Läsk kan faktiskt göra att man blir ännu törstigare, eftersom det behövs vätska för att bryta ner sockret. Eftersom koffein- och alkoholhaltiga drycker är urindrivande, kan det leda till vätskebrist om man förlitar sig på sådana drycker för att få vätska. ”Vuxna bör dricka minst två liter vatten varje dag”, heter det i tidningen.
Berömd egyptisk grav öppnas
Nefreteres grav i Drottningarnas dal i Luxor, vilken varit stängd under många år, har nu restaurerats och återigen öppnats för allmänheten. ”’Denna grav är verkligen den mest fascinerande på västra stranden i Luxor, eller kanske i hela Egypten’, sade Mohammed el-Soghayer, som är ansvarig för Supreme Council for Antiquities’ avdelningskontor i Luxor. ’Den var tydligen gjord av de skickligaste konsthantverkarna på Ramses II:s tid, hans som byggde detta kungliga monument på grund av sin stora kärlek till Nefretere. Han ville att hon skulle få den allra bästa tänkbara grav.’” De totalt 430 kvadratmeter stora ytorna med färgrika och utsökta målningar var dock nästan helt förstörda av översvämningar, gyttja och genomträngande saltkristaller. År 1986, efter år av förhandlingar, började ett internationellt team det mödosamma arbetet att sätta samman fragmenten från väggmålningarna genom att använda sig av de foton som togs av den italienske egyptologen Ernesto Schiaparelli, som upptäckte graven. Antalet besökare har dock begränsats på grund av oron för luftfuktigheten. Nefretere blev också hedrad av Ramses II då han tillägnade henne ett av templen vid Abu Simbel.