Smaksinnet — en gåva från en kärleksfull skapare
”AV VÅRA [fem] sinnen”, sade Linda Bartoshuk, en framstående forskare som studerat smaksinnet, ”är smaken enastående.” Förmågan att uppleva smak är ett underbart skydd för oss. Den hjälper oss att skilja mellan det som är skadligt och det som är oskadligt.
Tack vare vårt förunderliga smaksinne kan vi njuta av söta färska apelsiner, en läskande kall mintglass, en uppiggande kopp starkt morgonkaffe och en utsökt kryddig sås tillagad efter kockens hemliga recept. Smakupplevelser är så starka att man förknippar dem med personlighetsdrag.
Du kanske tycker att en del människor är söta. Om andra har du kanske sagt att de är riktiga surpuppor. Personer som hyser agg till andra kan omtalas som bittra. Bibeln talar om ”män som är bittra i själen”, och den nämner också ”bittert tal”. — Domarna 18:25; Psalm 64:3; 2 Samuelsboken 17:8.
Smakämnen och världshistorien
Smakämnen spelade en betydelsefull roll i samband med 1400- och 1500-talens upptäcktsresor. För omkring 500 år sedan seglade Vasco da Gama från Portugal runt Afrikas sydspets till Indien. Han återvände till Portugal med en skeppslast kryddor. Under de följande tre hundra åren kastades europeiska nationer in i konflikter med varandra, när Frankrike, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien konkurrerade om herraväldet över kryddornas ursprungstrakter.
”Varför skulle nationer slåss om och låta människor dö för lite kryddor?” undrar du kanske. För att tillfredsställa smaken! Ja, så stark var européernas smak för kryddor. Än i dag söker industrin, handeln och vetenskapen tillfredsställa människors smak.
Vad är då smak? Och hur samverkar smaksinnet med de andra sinnena?
Tungans uppgift
Tungan har en viktig uppgift när det gäller vårt smaksinne. De flesta smaklökarna finns på tungan, men några finns också spridda på andra ställen i munhålan samt i svalget. Titta noga på din tunga i en spegel. Lägg märke till de många små upphöjningarna på tungan som ger den en sammetslen yta. De kallas papiller. Små smaklökar är samlade i papillerna på tungans yta. ”Varje smaklök innehåller omkring 100 smakceller, som sedan de blivit retade aktiverar en nervcell som leder impulsen till hjärnan”, sägs det i tidskriften Science.
Antalet smaklökar kan variera mycket från person till person, vilket påverkar smaken. En människas tunga kan ha ända upp till 10.000 smaklökar eller så få som 500. Inglis Miller, som studerat smaklökarnas uppbyggnad, konstaterade: ”Människor med fler smaklökar har starkare smakupplevelse, medan människor med färre har svagare smakupplevelse.”
Hur smaksinnet fungerar
Smaksinnet är ytterst komplicerat. Det är egentligen ett kemiskt sinne. Upplösta kemiska ämnen från maten i munnen retar receptorer eller sinnesceller som sticker fram i porerna på tungan. Receptorerna reagerar och stimulerar nervceller (neuroner) som leder signalerna från smaklökarna till hjärnan.
Häpnadsväckande nog kan en enda smaklök aktivera flera olika neuroner, och ett enda neuron kan ta emot budskap från flera smaklökar. Man känner inte exakt till hur receptorerna och deras komplicerade system hanterar allt detta. I The Encyclopedia Americana förklaras det: ”Det hjärnan uppfattar som smakförnimmelser är tydligtvis följden av en komplicerad kodning av de elektriska impulser som överförs av receptorerna.”
Även andra sinnen samverkar i det vi uppfattar som smakförnimmelser. I The New Book of Popular Science hette det: ”Ibland är det svårt att veta om det är smaken eller lukten av ett ämne som man känner.” Om vi går förbi ett bageri och känner doften av färskt, nybakat bröd, börjar det vattnas i munnen. Om vi sedan går in, tittar på brödet och känner dess frasiga yta, retas våra sinnen ytterligare. Vi kan knappt bärga oss innan vi får ta vår första tugga!
Vad är då en smakförnimmelse? Tidskriften Omni ger förklaringen: ”Det lekmannen uppfattar som smak är i själva verket en invecklad syntes av flera förnimmelser: lukt, smak, känsel, beröring, syn, kemiska retningar (brännande chilipeppar, svalkande pepparmynta) och temperatur.”
Å andra sidan sägs det vidare i artikeln: ”Smaken ... är ganska enkel. Vi kan urskilja fyra (och endast fyra) smakkvaliteter: sött, salt, surt och beskt.” Även om det är vanligt att dela in tungan i smakkänsliga områden, anser man nu att en enstaka smaklök var som helst på tungan kan reagera på flera av dessa fyra smakkvaliteter eller rentav på alla.
Men det är fortfarande mycket som man inte känner till om smaksinnets kemi. Man förstår till exempel inte varför mat smakar saltare om man häller i några droppar sur citronsaft. Det är också intressant att smakkvaliteterna sött, surt och salt utlöser elektriska impulser i smakcellerna, medan beskt tydligen får dessa celler att avge ett kemiskt budskap.
Man kan lära sig att tycka om en viss smak
Du har antagligen lärt dig att tycka om saker som du till en början inte alls var förtjust i. Det kan ha varit oliver, ädelost, kålrötter, starka kryddor eller sådant som smakar beskt. I alla tider har grönsaker med besk smak, exempelvis endive och chicorée, gett en speciell smak åt olika maträtter och sallader. Men för att man skall lära sig att tycka om sådant som smakar beskt måste smaksinnet utvecklas. — 2 Moseboken 12:8.
För att man skall lära sig att tycka om ett visst födoämne har det, enligt studier, stor betydelse hur man kommer i kontakt med det. Vi kan som exempel tänka på en kvinna som aldrig smakat bolognakorv. Hon tyckte att till och med åsynen och lukten av den här korven var motbjudande, eftersom hennes mor alltid hade känt sådan avsmak för den. Men så en dag, när den här kvinnan var i tjugoårsåldern, var hon mycket hungrig, och det enda som fanns att äta var den här rökta korven. Så hon åt en bit, och till sin förvåning tyckte hon om den!
Så om du vill lära dig att tycka om något nytt, prova det när du är riktigt hungrig. Och om du är förälder, kom ihåg att ditt eget sätt att reagera på vissa livsmedel också kan påverka dina barn. Det har också stor betydelse hur du introducerar dem. När du tänker komma med en ny maträtt, skapa då en trevlig atmosfär. Låt dina barn vara med och laga till den. En läsare gav följande förslag:
”Låt din baby vara med i köket under matlagningen, kanske i en lekhage eller i en babysitter. Barnet får då se och känna doften av den mat som familjen skall äta, samtidigt som det känner den lyckliga och trevliga atmosfären, och det kommer att lära sig en hel del om maten redan innan det är gammalt nog att äta av den. Några månader senare kan du ge barnet några smakbitar, antingen råa eller halvfärdiga.”
Hon tillade: ”Det kan krävas extra förberedelse och tid, men försök att komma på några enkla knep som gör att ditt barn kan vara med och hjälpa dig när du lagar till en ny maträtt eller en som barnet kanske inte tycker om. Uppmuntra det att provsmaka på rätten under tillagningen. Din lilla hjälpreda kommer att känna sig nöjd och hungrig när han eller hon provsmakar — en perfekt omgivning för en lyckad introduktion av en maträtt.”
När smaksinnet är nedsatt
Tråkigt nog kan smaksinnet bli nedsatt med åldern, alldeles som kung Davids gamle vän Barsillaj antydde, när han sade. ”Jag är i dag åttio år gammal. ... Kan din tjänare smaka vad jag äter och vad jag dricker?” (2 Samuelsboken 19:35) Men om smaksinnet är nedsatt eller inte alls fungerar kan det också bero på andra faktorer.
Orsaken kan vara en skallskada, allergier, infektioner, läkemedel, att man exponerats för giftiga kemikalier eller att man har en vanlig förkylning. Människor vars lukt- och smaksinne inte fungerar kan känna sig mycket nedslagna. En kvinna som hade råkat ut för detta uttryckte sig gripande när hon skrev: ”Man tar det så för givet att man skall kunna känna den fylliga aromen av kaffe och den söta smaken av apelsiner att man, när man inte längre känner lukt och smak, tycker att det är som om man har glömt hur man andas.”
Man kan också drabbas av besvärliga onormala smakupplevelser och ständigt känna smaken av något som inte finns. Cancerpatienter som får genomgå kemoterapi upplever ibland att deras lukt- och smaksinnen förändras.
En gåva från Gud
När smaksinnet fungerar som det skall, är det verkligen en orsak till glädje. Många äldre minns med välbehag smakupplevelser som de hade när de var unga. De minns smaken av nyplockade färska frukter eller maträtter som tillretts med extra omsorg. Att vår Skapare önskar att vi skall njuta av sådana angenäma smakupplevelser visas tydligt av hans löfte om att göra ett gästabud ”med märgfulla rätter rika på olja” i sin rättfärdiga nya värld, där lidande, ålderdom och död inte skall finnas mer. — Jesaja 25:6–9; Job 33:25; Uppenbarelseboken 21:3, 4.
Smaken berikar sannerligen vårt liv. Utan smak skulle ätandet vara lika ointressant som att fylla på bränsle i en bil. Smaksinnet är verkligen en välsignelse från vår allvise och kärleksfulle Skapare!
[Bild på sidan 24]
Lär barnen att tycka om näringsrik mat