En flodvåg av kemikalier
VÅRT århundrade skulle mycket väl kunna kallas kemins tidsålder. Av människan framställda kemiska föreningar har förändrat vårt liv. Våra hem, kontor och fabriker är fulla av aerosoler, artificiella sötningsmedel, kosmetiska preparat, färgämnen, trycksvärta, målarfärg, bekämpningsmedel, läkemedel, plaster, kylvätskor, syntetiska tyger — ja, listan skulle kunna göras hur lång som helst.
För att tillgodose världens behov av sådana produkter produceras årligen kemikalier till ett värde av cirka 12 biljoner kronor, enligt beräkningar som gjorts av Världshälsoorganisationen (WHO). Enligt samma källa finns det nu omkring 100.000 kemikalier på marknaden, och siffran ökar med mellan 1.000 och 2.000 varje år.
Denna flodvåg av kemikalier kan emellertid få oss att undra hur dessa ämnen påverkar vår miljö och vår hälsa. Det är tydligt att vi är ute på okända vatten. ”Vi tillhör en experimentgeneration, och verkningarna kommer inte att visa sig i full utsträckning förrän om tiotals år”, förklarade en läkare.
Hur stora är riskerna?
De som påverkas mest av kemiska föroreningar är enligt Världshälsoorganisationen ”fattiga, obildade människor med små eller obefintliga möjligheter till lämplig undervisning eller grundläggande information om de risker som är förbundna med kemikalier som de direkt eller indirekt exponeras för varje dag”. Detta gäller i synnerhet bekämpningsmedel. Men vi påverkas alla på ett eller annat sätt av kemikalier.
Enligt boken A Green History of the World har 20 procent av Kaliforniens vattentäkter högre halter av föroreningar — däribland bekämpningsmedel — än de gränser som myndigheterna fastställt. Samma publikation tillägger: ”I Florida har man tvingats stänga 1.000 vattentäkter på grund av förorening, i Ungern har 773 städer och byar vatten som är otjänligt för konsumtion, i Storbritannien har 10 procent av grundvattenreserverna högre halter av föroreningar än Världshälsoorganisationens maximigränser, och i vissa delar av både Storbritannien och USA har kranvattnet så höga nitrathalter att det inte kan ges till spädbarn.”
Kvicksilver är ett annat användbart men potentiellt giftigt ämne. Det letar sig in i miljön på många sätt — från fabriksskorstenar till miljontals lysrör. Bly finns också i många produkter, från målarfärg till drivmedel. Men precis som kvicksilver kan det vara giftigt, i synnerhet för barn. Exposition för blyutsläpp kan minska ett barns ”intelligenskvot med 4 poäng”, uppger en egyptisk källa.
Enligt FN:s miljöprogram (UNEP) släpps årligen omkring 100 ton kvicksilver, 3.800 ton bly, 3.600 ton fosfater och 60.000 ton rengöringsmedel ut i Medelhavet genom människans agerande. Det är inte underligt att detta hav är svårt förorenat. Men Medelhavet är inte det enda hav som befinner sig i kris. Förenta nationerna har faktiskt förklarat 1998 som ”Internationella året för världshaven”. Alla världens hav är krisdrabbade, i synnerhet på grund av föroreningar.
Även om tekniken har gett oss många nyttiga kemiska produkter, har vårt sätt att använda och undanskaffa en del av dem vållat stora skador på miljön. Har vi, som en tidningskolumnist nyligen uttryckte det, blivit ”fångar i vår egen utveckling”?
[Ruta på sidan 4]
Kemikalier och kemiska reaktioner
Ordet ”kemikalie” betyder helt enkelt ett ämne som är framställt på kemisk väg. Allt som finns i världen omkring oss är uppbyggt av kemiska ämnen — däribland mer än 100 grundämnen, till exempel järn, bly, kvicksilver, kol, syre och kväve. Kemiska föreningar är ämnen som är sammansatta av två eller flera grundämnen, till exempel vatten, syror, salter och alkoholer. Många av dessa kemiska föreningar finns i naturen.
En ”kemisk reaktion” kan definieras som ”en process genom vilken ett ämne på kemisk väg omvandlas till ett annat”. Eld är en kemisk reaktion; den omvandlar ett brännbart ämne — papper, bensin, väte osv. — till helt andra ämnen. Många kemiska reaktioner pågår ständigt, både i vår kropp och i världen omkring oss.
[Bild på sidan 3]
De fattiga påverkas mest av kemiska föroreningar