Hjärnan — ett underverk

”Människans hjärna utgör den yttersta gåtan: hur kan en vävnadsmassa med konsistens som ett rått ägg vara ansvarig för din ’själ’, dina tankar, din personlighet, dina minnen och känslor och t o m ditt aktuella medvetande?” — Professor Susan A. Greenfield: Hjärnans mysterier.

HJÄRNAN styr kroppens funktioner. Med hjärnan kan du lära dig nya begrepp, ja till och med flera nya språk, och den lagrar och tar fram gamla minnen ur ditt liv. Neurobiologen James Bower medger dock: ”Vi vet egentligen inte vad för slags maskin hjärnan är.” Neurologen Richard F. Thompson instämmer i detta: ”Det finns mycket mer att lära än vad vi känner till i dag.” Intresset för att lösa hjärnans mysterier är så stort att USA:s kongress har förklarat 1990-talet som Hjärnans decennium.

En titt in i huvudet

Hjärnbarkens lober med sina många vindlingar, dvs. hjärnans yttersta skikt, är dess mest särpräglade del. (Se teckningen på sidan 4 och rutan på sidan 8.) Detta veckade eller rynkade lager av grårosa substans är några millimeter tjockt och innehåller omkring 75 procent av hjärnans mellan 10 miljarder och 100 miljarder neuroner (nervceller). Men somliga forskare anser att inte ens denna enorma mängd celler kan förklara hjärnans komplexitet.

Många nervceller har ett långt, svansliknande utskott som kallas axon. De andra trådarna som breder ut sig från nervcellen är små dendriter, som liknar grenar och kvistar på ett spirande träd. En vanlig nervcell står genom sina dendriter i förbindelse med tusentals andra nervceller. Nervcellerna vidrör faktiskt aldrig varandra. Över spalten mellan dem, synapsen, strömmar små mängder kemiska substanser — vilket fogar en ny dimension till hur komplex hela hjärnans struktur är.

En forskare gör bedömningen att ”antalet möjliga kombinationer av synaptiska förbindelser” i hjärnan är ”större än det totala antalet atompartiklar i hela det kända universum”.

Den nervcellsfyllda hjärnbarken är kanske den mest kända delen av hjärnan, men hur är det då med området under barken? Hjärnbalken utgör en viktig förbindelselänk mellan den vänstra och den högra hjärnhalvan. I närheten ligger talamus (av det grekiska ordet för ”inre kammare”), genom vilken det mesta av den information som kommer till hjärnan passerar, hypotalamus (av det grekiska ordet för ”under inre kammaren”), som hjälper till att reglera blodtrycket och kroppstemperaturen, och ett litet utskott som heter hypofysen. Denna centrala körtel styr det endokrina systemet genom att avsöndra kemiska substanser som kallas hormoner, vilka påverkar produktionen i kroppens övriga körtlar. Sedan har vi pons (hjärnbryggan), som behandlar information om de rörelser man gör, och förlängda märgen, som styr andningen, blodcirkulationen, hjärtslagen och matspjälkningen. De gör allt detta utan att man ens märker att de finns!

Men hur kan då hjärnan med alla dessa många olika delar fungera? Och hur kan du använda din hjärna på bästa sätt? De följande två artiklarna ger några tänkbara svar på detta.

[Ruta på sidan 4]

Varför vi inte behöver ett större huvud

”Om stora hjärnans bark var slät i stället för rynkad skulle hjärnan behöva vara av en basketbolls storlek i stället för storleken av två knytnävar, som hålls mot varandra.” — Professor Susan A. Greenfield.

[Diagram på sidorna 4, 5]

[För formaterad text, se publikationen]

NÅGRA AV HJÄRNANS DELAR

Illustrerad i naturlig storlek

Hjärnbarken

Ett relativt tunt yttre lager av varje hjärnhalva

Cerebrum (Stora hjärnan)

Hjärnans stora, rundade del. Den upptar mest plats i kraniet

Synbarken

Cerebellum

Betyder ordagrant ”lilla hjärnan”. Ligger under bakre delen av stora hjärnan

Pons

Förlängda märgen

INRE DELEN

Hjärnbalken (corpus callosum)

En bunt nervfibrer som förenar de båda hjärnhalvorna

Talamus

Hypotalamus

Kontrollerar vissa autonoma kroppsprocesser

Hypofysen

[Bildkälla]

Baserat på Hjärnans mysterier, redigerad av professor Susan A. Greenfield, 1996