Vilka risker medför din livsstil?
NÄR det gäller hälsa har situationen i många avseenden aldrig tidigare sett så ljus ut. I en rapport från Världshälsoorganisationen (WHO) från 1998 heter det: ”Fler än någonsin har nu tillgång till åtminstone grundläggande sjukvård, säker vattenförsörjning och sanitära anordningar.” Visserligen lever fortfarande en stor del av världens befolkning under usla förhållanden, men BBC rapporterar att ”fattigdomen världen över har minskat mer under de senaste 50 åren än under de föregående 500 åren”.
Förbättringar inom hälsovården har ökat medellivslängden i hela världen med flera år. År 1955 var medellivslängden 48 år. År 1995 hade den ökat till 65 år. En orsak till denna ökning är de framsteg som gjorts i kampen mot barnsjukdomar.
För lite drygt 40 år sedan var 40 procent av dem som dog barn under fem år. År 1998 var situationen sådan att en stor del av världens barn hade vaccinerats mot de större barnsjukdomarna. Därigenom har dödsfallen bland barn under fem år sjunkit till 21 procent av det totala antalet. Enligt WHO har ”utvecklingen helt klart gått framåt, när det gäller friskare liv och ökad livslängd”.
Men ett längre liv utan en förbättrad livskvalitet är naturligtvis inte mycket värt. I sin jakt efter bättre levnadsförhållanden lägger många människor stor tonvikt på materiella njutningar. En sådan livsstil kan emellertid medföra sina speciella hälsorisker.
En bättre livsstil?
De socioekonomiska framsteg som gjorts på senare tid har medfört mycket stora förändringar i människors livsstil. I industriländerna kan många i dag köpa varor och tjänster som bara de rika hade råd med förut. En del av dessa framsteg har ökat möjligheterna till ett längre liv, men samtidigt har många människor lockats att lägga sig till med en självdestruktiv livsstil.
Så till exempel har miljontals människor utnyttjat sin ökade köpkraft till att köpa sådant som de egentligen inte behöver, till exempel beroendeframkallande medel, alkohol och tobak. Sorgligt nog har konsekvenserna varit alltför lätta att förutse. ”Det snabbast växande hotet mot folkhälsan i världen är inte en sjukdom, utan en produkt”, skriver tidskriften World Watch. Den tillägger: ”Inom 25 år beräknas sjukdomar orsakade av tobak gå om infektionssjukdomar världen över som det största hotet mot människors hälsa.” Vidare skriver tidskriften Scientific American: ”Hela 30 procent av alla cancerfall som leder till döden kan sättas i samband med rökning och lika många med en osund livsstil, i synnerhet kostvanor och brist på motion.”
De val vi gör i fråga om hur vi skall leva påverkar utan tvivel vår hälsa. Men hur kan man bevara sin hälsa eller rentav förbättra den? Räcker det med goda kostvanor och motion? Vilken roll spelar de mentala och andliga faktorerna, när det gäller att bygga upp och bevara en sund livsstil?