Blick på världen

Verkningarna av buller

Indien har en folkmängd på nästan en miljard. Enligt professor Mann vid institutet för forskarutbildning i Chandigarh i Indien lider var tionde person där i landet, eller nästan hundra miljoner människor, av någon form av hörselnedsättning. När dr Mann talade vid öppnandet av Indiens otolaryngologiläkarförbunds årliga konferens, lade han skulden för detta stora hälsoproblem på bullerförorening orsakad av signalhorn, motorer, maskiner och flygplan. Han menade att en stor del av skulden också kunde läggas på de smällare som är så populära vid fester. Under den hinduiska festen dashahra, till exempel, gör man i hela landet väldiga dockor, som föreställer de hinduiska mytologiska gestalter som representerar de onda krafterna i samhället, och fyller dem med hundratals smällare som tänds på och åstadkommer ett förskräckligt oväsen. Denna tilldragelse åtföljs av den fem dagar långa dipavalifesten, under vilken man låter miljoner smällare explodera.

Sönderstyckning av regnskog

”Jakt, skogsskövling och bränder är inte de enda hoten mot växters och djurs möjligheter att överleva”, rapporterar den brasilianska tidningen Jornal do Commercio. Sönderstyckning hotar också att utplåna arter. Sönderstyckning inträffar när små områden av skogen skonas från skogsskövling. Enligt den brasilianske agronomen Marcelo Tabarelli är ytan på många av dessa skogsområden mindre än 10 hektar. ”Ytor av den storleken räcker inte för att försörja stora däggdjur”, säger Tabarelli. Först och främst ”stör [sönderstyckningen] mönster för spridning och vandring”. Det resulterar i ”en minskning av [växt- och djur]bestånden”. Tänk till exempel på sådana skogsfåglar som tukanen. Tabarelli konstaterar: ”De kan fortfarande påträffas, men sannolikheten att de kommer att klara sig är mycket liten.”

Intresserade fäder har lyckligare söner

Fäder som visar personligt intresse för sina söners bekymmer, skolarbete och sociala liv frambringar ”motiverade och optimistiska unga män som är fyllda av självförtroende och hopp”, rapporterar Londontidningen The Times. I en studie av 1.500 pojkar i åldern 13 till 19 år som leddes av en projektgrupp kallad Tomorrow’s Men uppvisade mer än 90 procent av de pojkar som kände att deras fäder tillbringade tid tillsammans med dem och visade aktivt intresse för deras utveckling ”självaktning, lycka och självförtroende”. Omvänt hade 72 procent av de pojkar som kände att deras fäder sällan eller aldrig visade intresse för dem ”de lägsta nivåerna av självaktning och självförtroende, och de var mer benägna att bli deprimerade, att ogilla skolan och att råka i klammeri med polisen”. Adrienne Katz, som arbetar ihop med projektgruppen Tomorrow’s Men, konstaterade att själva mängden tid som far och son tillbringar tillsammans inte behöver vara stor. Hon säger: ”Det hela handlar om att få barnet att känna sig önskat, älskat och värt att lyssna på.”

Att läsa under täcket

Att läsa i svagt ljus under täcket är kanske inte bra för ett barns ögon, rapporterar Apotheken Umschau, ett tyskt informationsblad om hälsa. En studie som gjorts på kycklingar vid universitetet i Tübingen visar att tillväxten av ögongloben kan påverkas även när synen bara blir lätt förvrängd och ljuset är svagt. När ett barn läser under täcket i sängen, finns båda förutsättningarna där: förvrängning, eftersom ögat inte kan fokuseras på rätt sätt när en bok hålls för nära, och mycket svagt ljus. ”Generationer av tonåringar, utrustade med ficklampor, har slukat sina favoritberättelser under täcket, och genom att göra så har de lagt grunden, inte bara till sin litterära bildning, utan också till sin närsynthet”, uppger informationsbladet.

Comeback för ånglok?

Järnvägsentusiaster tänker nostalgiskt på de imponerande ångloken från gamla tider. Även om dessa lokklassikers låga verkningsgrad och myckna förorenande har gjort att de nu nästan är avskaffade, tror Roger Waller, en ingenjör vid en schweizisk lokfabrik, att ångkraften har en ljus framtid. Åtta ångdrivna lok för kuggstångsbanor tillverkade vid hans företag gör redan tjänst i Alperna, rapporterar Berliner Zeitung, och Waller har nyligen ställt i ordning ett äldre ånglok för standardräls. Detta renoverade lok drivs med tunn olja i stället för kol och förorenar därför mindre. Rullager används för att reducera friktion och god isolering för att hålla energiförlust och uppvärmningstid på ett minimum. Waller säger: ”Det är billigare i drift och mer miljövänligt än diesellok.”

Lära sig att le

I Japan, där människor sätter en ära i god service, skickar företag allt oftare sina ”anställda till skolor där de får lära sig hur de kan visa mer vänlighet”, rapporterar Asahi Evening News. ”Företag anser leenden, skratt och humor vara ett billigt och effektivt sätt att befrämja försäljning under tröga konjunktursvackor.” I en skola får eleverna sitta framför speglar och öva sig i att le — ”att försöka åstadkomma det mest tilltalande leendet”. Man uppmanar dem att tänka på den person som de älskar allra mest. Instruktörer försöker hjälpa eleverna att slappna av så att de kan le naturligt. Förutom detta ger en del affärsföretag anställda i uppdrag att ta upp beställningar på snabbmatsrestauranger där personalen är övad till att ständigt le. Befrämjar leenden affärsverksamhet? Enligt tidningen fick ett kosmetikaföretag, som erbjöd över 3.000 av sina anställda att gå på charmkurser, se sin försäljning öka med 20 procent under det året. En anställd påpekade att kursen dessutom förbättrade atmosfären på hennes kontor. ”Det är trevligt att vara omgiven av vänliga chefer som ler mycket”, sade hon.

Tidig upptäckt räddar liv

”Nyckeln till lämplig vård och behandling av cancer är tidig upptäckt”, sägs det i en rapport i Times of Zambia. Tråkigt nog är det så att i vissa delar av Afrika dör ett okänt antal människor av cancer som kunde ha upptäckts tidigt om dessa individer hade fått genomgå läkarundersökningar tidigare. För kvinnor är de vanligaste formerna av sjukdomen livmoderhalscancer och bröstcancer. För män är det cancer i prostatakörteln och i tarmen. Zambias centrala hälsovårdsnämnd rekommenderar därför människor att besöka sjukhus för att genomgå kontroller för att upptäcka eventuell cancer. Times konstaterar att tidig upptäckt ”betyder mindre smärta och trauma för både patienten och hans eller hennes familj. Dessutom möjliggör det för läkare att sätta in åtgärder i tid.”

Mekanisk mjölkerska

”Mjölkning två gånger om dagen är att tvinga på kor en rutin som är mot deras natur”, säger Sue Spencer, medlem av en grupp som har utvecklat en mekanisk mjölkerska. Enligt Spencer kan överfulla juver orsaka hälta och andra krämpor. Så vad kan då en mjölkko göra om hon vill bli mjölkad vid en annan tidpunkt än den bonden är van vid? Den mekaniska mjölkerskan kan vara lösningen! Den används redan vid en gård i Sverige, enligt tidskriften New Scientist. När korna på denna svenska gård känner att de behöver mjölkas, kan de bara gå in i en ladugård där roboten finns. Var och en av de 30 korna på gården bär ett elektroniskt halsband som gör det möjligt för systemet att identifiera dem. Om det är dags för kon att bli mjölkad, öppnas en grind som leder till mjölkningsbåset. Mjölkningsmaskinens laserstyrda robotarm hittar varsamt kons spenar och sätter på spenkopparna.

Sjunkande födelsetal i Europa

”Under det gångna året har nativiteten inom EU sjunkit till den lägsta nivån sedan slutet av andra världskriget”, rapporterar Süddeutsche Zeitung. Eurostat, EU:s statistiska kontor, tillkännagav att 1998 föddes omkring fyra miljoner barn inom EU, jämfört med sex miljoner per år i mitten av 1960-talet. I genomsnitt är det i EU-länderna 10,7 födslar per 1.000 invånare varje år. Vilket land har det lägsta födelsetalet? Italien, trots den fasta hållning som romersk-katolska kyrkan intar mot födelsekontroll. I det landet har man bara 9,2 födslar per 1.000 invånare. Irland har det högsta födelsetalet med 14,1 födslar per 1.000 invånare.

Att äta tillsammans

I många länder klagar föräldrar över att deras barn sällan äter tillsammans med dem, utan ofta föredrar måltider med snabbmat. Men Frankrike kan mycket väl vara ett undantag. Enligt den franska tidningen La Croix visade en nyligen gjord undersökning att 84 procent av familjerna i Frankrike äter kvällsmat tillsammans. I studien konstaterade man faktiskt att 95 procent av ungdomar mellan 12 och 19 år tyckte att atmosfären vid gemensamma måltider i familjen var uppbyggande. Experter betonar vikten av att regelbundet äta måltider tillsammans som familj. Doktor François Baudier vid franska utbildningscentret för hälsovård noterar: ”Måltiden är inte bara ett tillfälle att äta, utan framför allt ett tillfälle att utbyta tankar.”