Ungdomar frågar:

Varför kan jag inte vara mer utåtriktad?

”Att vara blyg är förlamande. Det är en rädsla inom en som man måste bekämpa. Den är så verklig.” — Richard.a

”Blyghet var verkligen ett problem för mig när jag växte upp. Det var precis som om jag levde i min egen lilla värld.” — 18-åriga Elizabeth.

ÄR DET något fel på mig? Varför kan jag inte vara mer utåtriktad? Händer det ibland att du ställer dig sådana frågor? Alldeles som Richard, som citeras här ovan, kan du känna dig nervös eller ängslig när du skall lära känna främmande människor. Du kanske kryper ihop eller svansar för dina överordnade eller för människor med viss myndighet, när du har dem omkring dig. Eller du kanske oroar dig så mycket för vad andra tycker om dig att du, när du får en chans att uttrycka dina åsikter och tankar, tiger som muren. ”Jag har verkligen svårt för att gå fram och tala med människor jag inte känner riktigt väl”, medger unga Tracey.

Vad är det egentligen som ligger bakom sådana känslor? Att förstå problemet kan vara det första steget till att övervinna det. (Ordspråken 1:5) En kvinna sade: ”Jag kom aldrig underfund med varför jag kände mig orolig i andra människors sällskap. Men nu, när jag vet vad problemet är, kan jag ta itu med det.” Så låt oss se på några orsaker till att en del ungdomar tycker det är svårt att vara utåtriktad.

Problemet med blyghet

Blyghet är troligtvis den vanligaste orsaken. Medan en utåtriktad ung människa i allmänhet gläder sig åt att ha en mängd kamratrelationer, kan en som är blyg och tillbakadragen känna sig ensam och isolerad. ”Blyghet var verkligen ett problem för mig när jag växte upp”, säger 18-åriga Elizabeth. ”Det var precis som om jag levde i min egen lilla värld.” Diane minns hur jobbigt det var det första året på gymnasiet. ”Jag gillade inte att märkas. Jag hade en lärare som lät oss gradera hur viktigt vi tyckte det var att vara populär. På en skala noll till fem betydde noll inte alls viktigt, medan fem betydde viktigt. Alla flickor som var populära i skolan satte fem. Jag satte noll. Jag som var blyg kände nästan en rädsla för att vara populär. Jag ville inte synas eller stå i centrum för andras uppmärksamhet därför att jag var rädd att andra kanske inte skulle tycka om mig.”

Att ha en benägenhet att vara lite blyg är självklart inte någonting entydigt negativt. Blyghet är nära besläktad med blygsamhet — en medvetenhet om sina begränsningar. I Bibeln uppmanas du faktiskt att vara ”blygsam, när du vandrar med din Gud”. (Mika 6:8) En person som är blygsam eller rentav lite blyg kan vara lättare att umgås med än någon som är överlägsen, stridslysten eller krävande. Och samtidigt som det finns ”en tid att tala” finns det också ”en tid att tiga”. (Predikaren 3:7) Den som är blyg har kanske inga större svårigheter med att tiga. Eftersom en sådan person är benägen att vara ”snar till att höra, sen till att tala”, blir han eller hon ofta uppskattad av andra som en god lyssnare. — Jakob 1:19.

Men alltför ofta är en ungdom så tyst, blyg eller försagd att han eller hon har svårt att skaffa sig vänner. Och i en del extrema fall kan blyghet skapa det som en skribent kallar ”ett slag av neurotisk självfångenskap” — social isolering. — Ordspråken 18:1.

Blyghet — ett vanligt problem

Om du lider av blyghet, tänk då på att det är ett mycket vanligt problem. I en undersökning bland gymnasie- och högskolestuderande visade det sig att ”82 procent av de studerande ansåg sig blyga vid någon tidpunkt i livet”. (Eastwood Atwater: Adolescence) Blyghet var ett problem för somliga även på Bibelns tid. Betydande män, sådana som Mose och Timoteus, kan ha brottats med det. — 2 Moseboken 3:11, 13; 4:1, 10, 13; 1 Timoteus 4:12; 2 Timoteus 1:6–8.

Begrunda det som hände Saul, den förste kungen i den forntida nationen Israel. Normalt sett var Saul en modig man. När hans far förlorade sin djurhjord, gav sig Saul djärvt ut på ett räddningsuppdrag. (1 Samuelsboken 9:3, 4) Men när han satt som nationens förordnade kung, fick han plötsligt ett anfall av blyghet. I stället för att möta de jublande folkskarorna gömde han sig bland packningen! — 1 Samuelsboken 10:20–24.

Sauls uppenbara brist på självförtroende kan verka förbryllande. När allt kommer omkring beskriver Bibeln honom som en imponerande och ståtlig ung man. För ”han var längre än allt folket, från sina skuldror och uppåt”! (1 Samuelsboken 9:2) Dessutom hade Guds profet försäkrat Saul om att Jehova skulle välsigna hans styre som kung. (1 Samuelsboken 9:17, 20) Trots detta kände sig Saul osäker. När man talade om för honom att han skulle bli kung, svarade han blygsamt: ”Är jag inte en benjaminit, från den minsta av Israels stammar, och min familj den obetydligaste av alla familjer i Benjamins stam? Så varför har du talat sådant till mig?” — 1 Samuelsboken 9:21.

Om en som Saul kunde sakna självförtroende, är det inte underligt om du emellanåt skulle brista lite i självförtroende. Som ung är man i ett stadium i livet då kroppen genomgår snabba förändringar. Man har precis börjat lära sig hur man skall fungera i vuxenvärlden. Det är alltså bara naturligt att man känner sig lite förlägen och osäker emellanåt. Doktor David Elkind skrev i tidskriften Parents: ”Under de tidiga ungdomsåren går de flesta unga människor igenom en period av blyghet, då de utvecklar det jag skulle vilja kalla en inbillad publik — tron att andra iakttar dem och är intresserade av deras utseende och handlande.”

Eftersom unga människor ofta av sina jämnåriga kamrater bedöms efter hur de ser ut, grämer sig många över sitt utseende. (Jämför 2 Korinthierna 10:7.) Men det är inte hälsosamt att bekymra sig alltför mycket över sitt utseende. En ung kvinna vid namn Lilia i Frankrike påminner sig de erfarenheter hon själv hade i det här avseendet: ”Jag hade ett problem som många unga personer har. Jag hade acne — finnar! I det läget vågar man inte ta initiativet och gå fram till andra, eftersom man oroar sig för hur man ser ut.”

En ond cirkel

På grund av att blyga människor ofta missförstås, kan de lätt fastna i en ond cirkel av isolering. Boken Adolescence uppmärksammar detta: ”Blyga ungdomar har svårare att skaffa sig vänner, eftersom de ofta missuppfattas av andra på ett negativt sätt. Personer som är blyga tenderar att betraktas som reserverade, uttråkade, ointresserade, nedlåtande, kalla och fientliga. När de behandlas därefter, kan de känna sig ännu mer isolerade, ensamma och nedstämda.” Oundvikligen leder detta till att de uppträder ännu mera skyggt, vilket naturligtvis bara förstärker missuppfattningen att de är snobbar eller att de är malliga.

Eftersom du som kristen är ”ett skådespel för världen”, bör du naturligtvis vara noga med vilket intryck du gör på andra. (1 Korinthierna 4:9) Undviker du ögonkontakt när du talar med andra? Signalerar din hållning och ditt kroppsspråk att du vill bli lämnad i fred? Var då medveten om att andra kan misstolka dig och vara böjda att undvika dig. Det här är något som kan försvåra möjligheten att utveckla vänskapsförhållanden.

Andra faktorer

Ett annat vanligt problem är rädslan att misslyckas. Visserligen är det fullkomligt normalt att känna sig lite osäker och tveksam, när man skall göra något som man aldrig tidigare har gjort. Men hos vissa ungdomar kan det här bli extremt. Som Gail, som var vad hon själv kallar en social fobiker. Hon säger: ”Jag brukade aldrig yttra mig i klassen. Och mina föräldrar blev ständigt bombarderade med kommentarer som: ’Hon räcker aldrig upp handen. Hon säger aldrig vad hon tycker och tänker.’ För mig var det väldigt obehagligt och stressande att göra det. Jag har faktiskt svårt för det än i dag.” Rädslan att misslyckas kan vara förlamande. ”Jag oroar mig för att göra fel”, säger en ung man som heter Peter. ”Vad jag än gör så känner jag mig osäker.” Att man på ett brutalt sätt blir retad eller kritiserad av kamrater kan förvärra ens rädsla och orsaka bestående skador på självförtroendet.

Bristande sociala färdigheter är ett annat vanligt problem. Du kanske tvekar inför att stifta någon ny bekantskap helt enkelt därför att du inte vet vad du skall säga. Det kan kanske förvåna dig att veta att också äldre känner sig socialt tafatta ibland. En affärsman som heter Fred berättar: ”I affärsvärlden vet jag mycket väl hur jag skall göra det jag gör. Om jag bara pratar affärer, betvivlar jag inte att jag gör ett gott intryck. Men när jag med samma människor kommer in på social konversation, blir jag osäker. Jag skulle kanske kunna stämplas som tråkig eller som bokmal eller som alltför teknisk eller som inte särskilt intressant.”

Vare sig man är blyg, saknar självförtroende eller bara känner sig socialt tafatt, är det till fördel att lära sig hur man blir mer utåtriktad. Bibeln uppmanar de kristna att ”vidga” sig och att lära känna andra! (2 Korinthierna 6:13) Men hur kan man göra det? Det kommer att behandlas i ett nummer längre fram.

[Fotnoter]

[Bild på sidan 26]

Blyga personer betraktas ofta som sådana som håller sig på sin kant

[Bild på sidan 26]

Rädslan att misslyckas gör att en del ungdomar drar sig undan socialt