Elfenbensnöten — Kan den rädda elefanter?
FRÅN VAKNA!:S KORRESPONDENT I ECUADOR
DE ÄR ett omaka par. Den ena väger flera gram, den andra flera ton. Den ena är ett frö, den andra ett djur. De bor på skilda kontinenter. Ändå skulle den lilla sydamerikanska elfenbensnöten kunna rädda den väldiga afrikanska elefanten från hänsynslöst slaktande. Vad är då elfenbensnöten, och hur har den blivit elefantens vän?
En märklig palm
Elfenbensnöten är fröet från en särskild sorts palm som huvudsakligen finns i norra Sydamerika. Dessa långsamt växande palmer vecklar ut gracila, fjäderliknande blad som spirar fram från marknivå. Under många år kan man inte se någon stam. En elfenbenspalm med en stam som nått en höjd av två meter är åtminstone 35 till 40 år. Stora, fibriga fruktkolvar utvecklas alldeles under bladen. Fruktkolven, som vanligtvis väger omkring tio kilo, består av tätt sammanpackade taggiga, förvedade frukter. Varje frukt innehåller vanligtvis fyra till nio frön, som ungefär har storleken och formen av ett hönsägg. I första stadiet innehåller håligheterna i fröet en törstsläckande vätska som påminner om kokosnötsvatten. I andra stadiet stelnar vätskan till ett ätbart sött gelatin. I tredje och sista stadiet mognar gelatinet till en hård, vit substans som har stora likheter med animaliskt elfenben.
Varför elefantens vän?
Som en ersättning för elfenben kan elfenbensnöten sannerligen kallas elefantens vän. Den skoningslösa tjuvjakten på elefanter för att få animaliskt elfenben har äventyrat den afrikanska elefantens överlevnad. Men elfenbensnöten utgör ett praktiskt alternativ, eftersom dess vegetabiliska elfenben ser ut som sin animaliska motsvarighet, är utomordentligt hårt, kan poleras till en mycket blank yta och lätt absorberar färgämnen. Likheten mellan vegetabiliskt och animaliskt elfenben är så stor att hantverkare ofta lämnar något av det bruna skalet kvar på sina produkter för att visa att de inte använder elfenben från elefanter — ett material som är internationellt förbjudet.
Vegetabiliskt elfenben är ingen ny upptäckt. Redan 1750 nämnde den sydamerikanske munken Juan de Santa Gertrudis elfenbensnötter i sina skrifter och liknade dem vid ”marmorkulor” som användes för att snida statyetter. Det mesta av det vegetabiliska elfenbenet kommer från Ecuador, som vid 1900-talets början exporterade tusentals ton elfenbensnötter varje år, främst för tillverkning av knappar. Efter andra världskriget gjorde nya och billiga plaster sitt inträde, vilket praktiskt taget fick handeln med elfenbensnötter att upphöra. Något som tyder på att vegetabiliskt elfenben återigen börjat användas är att under en 18-månadersperiod för några år sedan exporterades 1.650 ton från Ecuador till Italien, Japan, Tyskland, USA och 18 andra länder.a Hur bereds och används vegetabiliskt elfenben i dag?
Många användningsområden
Nötterna läggs ut för att torka i den tropiska solen i en till tre månader beroende på hur mycket vatten de innehåller. Efteråt skalas de maskinellt, klassificeras enligt storlek och skärs upp i skivor för att användas vid tillverkning av knappar. Ja, ”elfenbensknappar” från elfenbensnöten pryder kläder av högsta kvalitet världen runt. Men det vegetabiliska elfenbenet används till mer än bara knappar. Smycken, schackpjäser, rörblad för blåsinstrument, pianotangenter och paraplyhandtag är några av de olika produkter som framställs av elfenbensnöten.
Men elfenbenspalmen erbjuder ännu mera. Det fina pulver som blir kvar vid beredningen används till att berika djurfoder. Det tjänar också som brännbart ämne vid tillverkning av träkol. Palmbladen används som vattentätt taktäckningsmaterial. Dessutom ger skördandet, beredningen och exporten av elfenbensnöten arbete åt många.
Viktigast av allt är att vegetabiliskt elfenben på ett betydande sätt kan bidra till att den afrikanska elefanten bevaras. Så om du önskar dig lyxen av elfenben, behöver du inte vända dig till Afrikas savanner. Tänk på Sydamerikas regnskogar, där det finns så mycket elfenben att det växer på träd! Ja, tänk på elfenbensnöten, elefantens vän.
[Fotnoter]
a Mellan 1 januari 1994 och 15 juni 1995.
[Bilder på sidorna 24, 25]
1. Elfenbenspalm
2. Fruktkolvar från elfenbenspalm
3. Genomskärning som visar elfenbensfruktens frön
4. Fröet torkar och blir en hård nöt
5. Knappar av vegetabiliskt elfenben
6. Smycken av vegetabiliskt elfenben med pärlemorinläggning
7. Statyetter av vegetabiliskt elfenben