Vad hände med de trygga anställningarna?

GRAHAMa arbetade för ett stort australiskt företag i 37 år. När han närmade sig de 60, blev han plötsligt uppsagd med bara några veckors varsel, eftersom hans tjänster inte längre behövdes. Man kan förstå att han blev förvånad och kände sig rådvill och djupt orolig för sin framtida välfärd. ”Vad hände med den anställning som jag trodde var tryggad fram till pensionsåldern?” undrade Graham.

Det är naturligtvis inte något ovanligt med att bli arbetslös, inte heller är det något nytt. Men omfattningen av arbetslösheten globalt sett är ny för den nuvarande generationen arbetstagare. Det finns naturligtvis många olika orsaker till att människor förlorar arbetet, men en betydande orsak verkar vara det som kallats nedskärningsfilosofin. Vad går den ut på, och hur har den kommit till?

Den förändrade arbetsplatsen

Näringslivet har i dag blivit mer och mer globaliserat. Detta blev särskilt uppenbart i USA i slutet av 1970-talet, när företagen märkte att ett växande antal konsumenter köpte bilar, elektronik och många andra produkter som var tillverkade utomlands.

I ett försök att bli mer konkurrenskraftiga och att sänka produktionskostnaderna började amerikanska företag minska antalet anställda, rationalisera arbetet och förbättra utrustningen. Den metod som användes för att minska arbetsstyrkan blev känd som ”downsizing” (nedskärning eller nedbantning). Processen har beskrivits som ”en minskning av ett företags arbetsstyrka, vanligen genom en kombination av uppsägningar, erbjudanden om förtida pensionsuttag, omplaceringar och naturlig avgång”.

Under några år var det i huvudsak industriarbetarna som drabbades av nedskärningarna. Men i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet började de här åtgärderna även omfatta ett växande antal tjänstemän, i synnerhet personer på lägre chefsposter. Den här utvecklingen påverkade inom kort alla industrialiserade länder. Och när den ekonomiska pressen ökade, försökte myndigheter och andra arbetsgivare minska kostnaderna genom ytterligare nedskärningar.

För många arbetstagare existerar inte längre några trygga anställningar. En fackföreningstjänsteman konstaterar: ”Människor som troget arbetat 10, 15, 20 år har fått se sina förbehållslösa kontrakt rivas upp och har fått sparken.” Delorese Ambrose berättar i sin bok Healing the Downsized Organization att man år 1956 myntade uttrycket ”organisationsmänniskan” för att beskriva den typiske arbetstagaren. Hon tillägger: ”Antingen han arbetade som vanlig arbetare eller som förman, överlämnade han hela sitt ekonomiska välbefinnande, sitt sociala liv och sin lojalitet till företaget i utbyte mot säkerhet — en trygg anställning. Den överenskommelsen har helt klart brutits i det moderna företaget.”

Miljoner arbetare över hela världen har förlorat sina arbeten på grund av nedskärningar, och ingen grupp anställda har klarat sig undan. Enbart i USA har ett avsevärt antal arbetare drabbats, med miljoner som förlorat sina fasta anställningar. Liknande nedskärningar har förekommit i många andra länder. Men enbart torr statistik kan inte förmedla det mänskliga lidande som döljer sig bakom siffrorna.

De negativa effekterna

Graham, som nämndes i början av artikeln, sade: ”Det tar verkligen knäcken på en psykiskt.” Han jämförde sin uppsägning med att få ”en sjukdom eller bli nerslagen”.

När lojalitet inte belönas, känner människor sig svikna, eftersom de uppoffringar de har gjort för företaget inte värdesätts. De förlorar tilliten, särskilt om många höga chefer tjänar stora pengar på nedbantningarna i företaget. Dessutom blir det svårt för en arbetslös att betala räntor och amorteringar, utgifter för familjens sjukvård, skolavgifter med mera och att kunna behålla sin livsstil, sina hobbyer och personliga ägodelar, när den regelbundna inkomsten plötsligt går förlorad. Detta leder till känslor av förtvivlan och värdelöshet.

Ett stadigt, meningsfullt arbete bidrar i hög grad till känslan av egenvärde. Det är därför lätt att föreställa sig de förödande effekterna av arbetslöshet för dem som är handikappade, lågutbildade eller medelålders. En undersökning i Australien visade att människor i åldrarna 45 till 59 år löpte störst risk att bli uppsagda. Och det är den här gruppen som tycker att det är svårast att anpassa sig till förändringen.

Finns det några valmöjligheter? Ett deltidsarbete eller ett arbete med lägre lön är definitivt att föredra framför arbetslöshet. Men det kan innebära en sänkning av levnadsstandarden. Och man har funnit att bara omkring en tredjedel av dem som friställs så småningom får en anställning med samma lön som de hade tidigare, något som bidrar till stressen i familjelivet.

Även om man för närvarande har en anställning, behöver det inte betyda att man känner sig lugn, eftersom blotta tanken på att man i framtiden kan förlora sitt arbete har en smygande, nedbrytande verkan. I boken Parting Company heter det: ”Att räkna med att förlora arbetet är som att välja det bästa sättet att bli påkörd av en lastbil. Man får sällan chansen att pröva ens de mest geniala idéer, eftersom man förmodligen inte ser lastbilen — eller uppsägningen — innan man drabbas.”

Hur påverkar arbetslöshet ungdomar? Efter en undersökning som genomfördes av ett departement för utbildning och forskning gjorde man följande iakttagelse: ”Ett av de viktigaste yttre bevisen på att man blivit vuxen var att man fått en heltidsanställning, något som signalerade början på det ’verkliga’ vuxenlivet, livet i en vuxen värld och på de vuxnas villkor, med åtföljande ekonomiskt oberoende.” Så om man som ung anser att ett arbete signalerar början på det verkliga vuxenlivet, kan arbetslöshet vara förödande.

Praktiska förslag

Att klara av förlusten av ett arbete har liknats vid att gå genom ett minerat fält. Boken Parting Company redovisar de vanligaste känslorna man upplever: vrede, skam, fruktan, sorg och självömkan. Att hantera sådana känslor är inte lätt. Författaren konstaterar: ”Du har fått ett svårt uppdrag — att fatta beslut om din framtid. Du har inte bett att få det här uppdraget, du vet antagligen inte hur du skall gå vidare, och helt plötsligt känner du dig kanske väldigt ensam.” Och att berätta för sin familj att man plötsligt förlorat arbetet är något av det svåraste som den arbetslöse ställs inför.

Det finns emellertid några praktiska sätt att hantera verkningarna av nedskärningar. Det första steget är att själv omedelbart ”skära ner” på sitt eget levnadssätt genom att planera för en enklare livsstil än den som man varit van vid tidigare.

Här följer några förslag som kan hjälpa dig att klara av situationen, även om de inte löser hela problemet. Inse för det första att oväntad arbetslöshet är en realitet i dessa tider. Så oavsett hur gammal du är eller hur lång arbetslivserfarenhet du har, bör du ta den eventualiteten med i beräkningen i din livsföring.

För det andra bör du vara försiktig med att dra på dig stora skulder för saker som inte är nödvändiga för livsuppehället. Lev inom ramen för dina tillgångar och räkna inte med att kunna använda inkomster från kommande befordringar eller regelbundna löneförhöjningar till att betala skulder. Budskapet i dagens ekonomi är att det kanske inte finns någon långsiktig framtid att förlita sig på.

För det tredje bör du försöka förenkla ditt liv och minska de ekonomiska åtaganden du redan har. Detta inbegriper att du gör dig av med skulder för saker som inte är väsentliga för en rimligt enkel, sund livsstil.

För det fjärde bör du granska dina mål i livet, både andliga och världsliga, och omvärdera dem. Sedan kan du väga alla beslut mot dina mål och utvärdera följderna.

Slutligen, titta inte längtansfullt på hur andra människor i samhället lever, människor som inte behöver vara så sparsamma, så att du börjar önska dig sådant som de har och blir lockad av deras livsföring.

Det här är några förslag som kan hjälpa dig och din familj att undvika den snara som det innebär att förlita sig på osäkra rikedomar i en mycket osäker värld och att slippa många av de bekymmer som moderna livsstilar för med sig.

Den före detta finansmannen Felix Rohatyn lär ha sagt: ”Det är något grundläggande fel i vårt samhälle när arbetslöshet för den ene skapar välstånd för den andre.” Det grundläggande felet med den här ordningen är så allvarligt att den kommer att ersättas av en värld där uttrycket ”trygg anställning” kommer att få en innebörd som vida överträffar allt vi nu kan föreställa oss. — Jesaja 65:17–24; 2 Petrus 3:13.

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 14]

”Det är något grundläggande fel ... när arbetslöshet för den ene skapar välstånd för den andre”

[Bild på sidan 15]

Försök förenkla ditt liv