Kapitel 15

Slaven som inte ville förlåta

KOMMER du ihåg att någon har gjort orätt mot dig någon gång? — Gjorde han dig illa eller sade han någonting ovänligt till dig? — Det gjorde att du blev ledsen, inte sant? —

När någonting sådant händer, skall du då behandla en sådan person på samma ovänliga sätt som han behandlar dig? — Många människor skulle göra det.

Men den store läraren sade att vi skall förlåta dem som gör orätt mot oss. För att visa hur viktigt det är att vara förlåtande berättade Jesus en liknelse. Vill du höra den? —

Det var en gång en kung. Han var en god kung. Han var mycket vänlig. Han brukade till och med låna ut pengar åt sina slavar, när de behövde hjälp.

Men så kom den dag då kungen ville ha tillbaka sina pengar. Han kallade till sig de slavar som var skyldiga honom pengar och begärde att de skulle betala honom. En man var skyldig kungen sextio millioner kronor! Det är mycket pengar. Det är mycket mer pengar än jag har haft i hela mitt liv.

Slaven hade gett ut kungens pengar och hade ingenting att betala tillbaka med. Därför befallde kungen att slaven skulle säljas. Kungen sade också att man skulle sälja slavens hustru och hans barn och allting som slaven ägde. Sedan skulle man betala kungen de pengar som man fick för detta. Hur tror du att slaven kände sig på grund av detta? —

Slaven bad kungen ungefär så här: ”Var snäll och gör inte detta mot mig. Låt mig få mera tid, så skall jag betala tillbaka allting jag är skyldig.” Vad skulle du ha gjort med slaven, om du hade varit kungen? —

Den gode kungen tyckte mycket synd om sin slav. Därför sade han till slaven att han inte behövde betala tillbaka pengarna. Han behövde inte betala tillbaka ens en enda krona av de sextio millionerna! Hur lycklig måste inte slaven ha blivit!

Men vad gjorde slaven sedan? Han gick ut och träffade en annan slav, som var skyldig honom bara hundra kronor. Det är inte alls mycket pengar, om man jämför med sextio millioner. Mannen grep sin medslav om halsen och var nära att strypa honom. Och han sade till honom: ”Betala tillbaka de hundra kronorna som du är skyldig mig.”

Kan du tänka dig någon göra någonting sådant? — Slaven hade fått så mycket efterskänkt av den gode kungen. Men nu kom han och krävde att en medslav skulle betala tillbaka hundra kronor. Det var inte vänligt att göra så.

Den slav som var skyldig bara hundra kronor var fattig. Han kunde inte genast betala tillbaka pengarna. Därför föll han ner framför fötterna på sin medslav och bad: ”Var snäll och låt mig få mera tid, så skall jag betala tillbaka vad jag är skyldig dig.” Borde mannen ha låtit sin medslav få mera tid? — Skulle du ha gjort det? —

Den här mannen var inte vänlig, som kungen hade varit. På grund av att hans medslav inte kunde betala på en gång lät han kasta honom i fängelse. Han var verkligen inte förlåtande.

Andra slavar såg allt detta hända. De berättade för kungen om det. Kungen blev mycket vred på den slav som inte ville förlåta. Därför kallade han honom till sig och sade: ”Du onde slav, har jag inte efterskänkt dig vad du var skyldig mig? Borde du inte fördenskull ha efterskänkt din medslav vad han var skyldig?”

Han borde ha tagit lärdom av den gode kungen. Men han hade inte gjort det. Därför befallde kungen att den slav som inte ville efterskänka skulden skulle sättas i fängelse, till dess han hade betalat tillbaka de sextio millioner kronor han var skyldig. I fängelset kunde han naturligtvis inte tjäna pengar för att betala tillbaka. Därför måste han stanna där till dess han dog.

När Jesus hade slutat sin liknelse, sade han till sina efterföljare: På samma sätt skall min himmelske Fader göra med er, om ni inte av hjärtat förlåter edra bröder. — Matteus 18:21—35.

Du förstår, vi är alla skyldiga Gud väldigt mycket. Vi har fått livet från Gud, men på grund av att vi gör det som är orätt kan han ta ifrån oss det. Om vi försökte betala Gud med pengar, skulle vi aldrig i hela vårt liv kunna tjäna tillräckligt för att betala vad vi är skyldiga.

Jämfört med vad vi är skyldiga Gud är andra människor skyldiga oss mycket litet. Vad de är skyldiga oss är ungefär lika mycket som de hundra kronor som den ene slaven var skyldig den andre. Men vad vi är skyldiga Gud är ungefär lika mycket som de sextio millionerna.

Gud är mycket god. Vi har gjort sådant som är orätt, och ändå förlåter han oss. Han kommer inte att tvinga oss att betala genom att ta vårt liv för evigt. Men han förlåter oss bara om vi tror på hans Son, Jesus, och om vi förlåter andra människor som gör orätt mot oss.

Så vad kommer du att göra, om någon gör någonting ovänligt mot dig men sedan säger att han är ledsen för det? Kommer du att förlåta honom? — Hur blir det om det händer många gånger? Kommer du fortfarande att förlåta?

Om vi var den som bad att bli förlåten, då skulle vi önska att den andre förlät oss, eller hur? — Vi bör göra samma sak med honom. Vi bör inte bara säga att vi förlåter honom, utan vi bör verkligen förlåta honom av hjärtat.

(För att betona hur viktigt det är att förlåta bör ni också läsa Matteus 6:14, 15, Lukas 17:3, 4 och Ordspråksboken 19:11.)