Tidsberäkning, fördelning av tiden

ÄVEN om du bör lägga största vikten vid kvaliteten på undervisningen, är tidsberäkningen också viktig. Våra möten skall börja och sluta på bestämda tider. För att de skall kunna göra det måste alla som medverkar i programmet samarbeta.

På Bibelns tid hade människor en annan syn på livet än man har på många håll i dag. Tiden angavs i sådana ungefärliga termer som ”omkring tredje timmen” eller ”omkring tionde timmen”. (Matt. 20:3–6; Joh. 1:39) Man hade sällan anledning att exakt precisera tiden för sina dagliga sysslor. Också i dag har människor på vissa håll i världen en liknande syn på tiden.

Men även om lokala seder och bruk eller personlig smak kan få människor att ha ett avspänt förhållande till tiden, är det bra att vi lär oss att tänka på den här saken. När det är flera som har uppgifter på programmet, är det nödvändigt att ta hänsyn till hur mycket tid som är avsatt för varje punkt. Principen att man skall ”låta allting ske anständigt och med ordning” kan mycket väl tillämpas när det gäller tidsberäkningen vid våra möten. (1 Kor. 14:40)

Hur du kan lära dig att beräkna tiden. Nyckeln är förberedelse. När talare har svårt att hålla tiden, brukar det bero på att de inte har förberett sig tillräckligt. Det kan hända att de är för självsäkra eller helt enkelt har väntat med förberedelsen till sista minuten. Bra tidsberäkning börjar med att du sätter värde på din uppgift och är villig att förbereda dig väl.

Har du fått i uppgift att högläsa? Gå då först igenom lektionerna 4–7 som handlar om flytande framförande, pausering och betoning. Följ sedan råden, när du läser det anvisade stoffet högt. Kontrollera tiden. Måste du läsa snabbare för att kunna hålla dig inom den tilldelade tiden? Öka tempot när du läser avsnitt som är mindre viktiga, men fortsätt att pausera och att läsa långsammare för att betona viktiga tankar. Öva om och om igen. När du blir bättre på att läsa flytande, blir det lättare att beräkna tiden.

Skall du tala med ledning av anteckningar? Du behöver inte ha mycket utförliga anteckningar – nästan ett helt manus – för att kunna beräkna tiden rätt. När du arbetade på lektion 25 lärde du dig ett bättre sätt. Kom ihåg de här fem punkterna: 1) Förbered bra stoff, men ta inte med för mycket. 2) Håll huvudtankarna i minnet, men lär dig inte hela meningar utantill. 3) Markera i dispositionen hur mycket tid du tänker använda till varje del av talet, eller hur mycket tid som skall ha gått när du kommer till vissa punkter i talet. 4) Tänk i förväg ut vilka detaljer du kan utelämna, om du märker att du kommer att få problem med tiden. 5) Öva framförandet.

Övning är viktigt. Se efter hur mycket tid du använder till varje avsnitt i talet när du övar. Gå igenom talet om och om igen tills du kan hålla hela talet inom den tilldelade tiden. Försök inte pressa in för mycket stoff. Ha en viss marginal, eftersom det kan ta lite längre tid när du talar inför publik än när du övar hemma.

Fördela tiden rätt. Något som är viktigt för tidsberäkningen är att du fördelar tiden rätt mellan de olika delarna av talet. Du bör använda större delen av tiden till avhandlingen. Det är den som innehåller huvudpunkterna i undervisningen. Inledningen bör vara precis så lång att du uppnår de tre mål som lektion 38 behandlar. Avhandlingen bör inte vara så lång att tiden inte räcker till en avslutning, i enlighet med lektion 39.

Om du anstränger dig att beräkna tiden rätt, blir dina tal bättre och du visar respekt för andra som medverkar i programmet och för hela församlingen.