GEDALJA

[Gedạlja] Betyder ”Jehova är stor”.

1. En levitisk sångare som på Davids tid genom lottkastning utvaldes till att leda den andra av de 24 tjänstegrupper som bestod av 12 musiker var. (1Kr 25:3, 9, 31)

2. Farfar till profeten Sefanja och möjligen en avkomling av kung Hiskia. (Sef 1:1)

3. Son till Pashur; en av de furstar i Jerusalem som gick till kung Sidkia och anklagade Jeremia för att försvaga krigsmännen och hela folket och som uppmanade kungen att låta döda Jeremia för detta. Kungen gav furstarna fria händer, och de kastade Jeremia i en dyig cistern. (Jer 38:1–6)

4. ”Son till Ahikam, son till Safan.” Efter Jerusalems ödeläggelse 607 f.v.t. förordnade kung Nebukadnessar denne Gedalja som ståthållare över de judar som hade lämnats kvar i Judas land. Gedalja etablerade sig i Mispa, och Jeremia bosatte sig där hos honom. När de militärbefälhavare som hade undgått att tillfångatas fick höra att Gedalja hade blivit förordnad som ståthållare kom de med sina män till honom i Mispa. Gedalja försäkrade dem under ed att det skulle gå dem väl så länge de fortsatte att tjäna Babylons kung, och han uppmanade dem att samla in vin, olja och sommarfrukter. Också de judar som hade fördrivits till Moab, Ammon, Edom och andra länder kom till Gedalja.

Denna utveckling misshagade tydligtvis Baalis, kungen i Ammon. Han lyckades värva Ismael till att vara med i en sammansvärjning för att mörda Gedalja. När Johanan och de andra anförarna för militärstyrkorna fick höra detta underrättade de Gedalja, men han trodde dem inte. Johanan uppsökte till och med Gedalja i hemlighet och erbjöd sig att omintetgöra planen genom att döda Ismael. Men Gedalja ville inte lyssna på honom. Han menade att det som sades om Ismael var lögn. När Ismael sedan kom till Mispa tillsammans med tio andra män vidtog Gedalja inga försiktighetsåtgärder. Han började äta tillsammans med dem, och under måltiden reste sig Ismael och hans män och dödade både Gedalja och alla de judar och kaldéer som var tillsammans med honom. (2Ku 25:22–25; Jer 39:14; 40:5–41:3)

5. En av de präster på Esras tid som hade tagit sig utländska hustrur och som lovade att sända bort dem. (Esr 10:18, 19)