GIDDEL

[Gịddel] Betyder ”gjord stor”.

1. Förfader till en släkt av netinimtjänare (tempeltjänare) som var bland dem som tillsammans med Serubbabel återvände från landsflykten i Babylon 537 f.v.t. (Esr 2:1, 2, 43, 47; Neh 7:49)

2. Förfader till en av de släkter bland ”Salomos tjänares söner” som räknas upp bland dem som återvände till Jerusalem och Juda 537 f.v.t. (Esr 2:1, 2, 55, 56; Neh 7:58)