SALKA

[Sạlka]

En stad som låg vid Basans östra gräns och var en del av kung Ogs område. Salka intogs av israeliterna under Mose, och gaditerna bosatte sig där. (5Mo 3:8, 10; Jos 12:4, 5; 13:8, 11; 1Kr 5:11) Staden identifieras vanligen med Salkhad, som ligger på en sydlig utlöpare av Jabal ad-Duruz (Jabal Hauran), 100 km östsydöst om södra änden av Galileiska sjön.