SAMMAH

[Sạmmah]

1. En edomeisk schejk; sonson till Esau genom Reguel. (1Mo 36:10, 13, 17; 1Kr 1:37)

2. En äldre bror till kung David. Han kallas också Simea(h) och Simei. (1Kr 2:13; 2Sa 13:3; 21:21) Som Isais tredje son var Sammah den tredje som blev förkastad när Samuel valde ut den som skulle smörjas till kung. (1Sa 16:6–9) Han var i Sauls här som blev smädad av Goljat vid det tillfälle då David kom med proviant. (1Sa 17:13, 14, 20, 23) En av Sammahs söner, Jonatan, dödade en filisteisk jätte. (2Sa 21:20, 21; 1Kr 20:6, 7) En del menar att Sammahs son Jonatan också kallades Jehonadab och var Amnons listige rådgivare. (2Sa 13:3, 32)

3. En av Davids tre främsta krigare; son till harariten Age. Vid ett tillfälle försvarade Sammah ett helt åkerstycke mot filistéerna och slog ihjäl många av dem. (2Sa 23:11, 12) Han och de två andra som räknades som de främsta bland de väldiga männen trängde sig fram till cisternen i Betlehem (som då var ockuperat av filistéerna) och hämtade vatten åt David, som dock inte ville dricka det. (2Sa 23:13–17) Om man jämför 1 Krönikeboken 11:33, 34 med motsvarande upplysningar i 2 Samuelsboken 23:32, 33 (där många föredrar läsarten ”Jonatan, son till Sammah, harariten”), kan man dra slutsatsen att Sage är ett annat namn på Sammah och att Sammah hade en son vid namn Jonatan som också blev en framträdande krigare under David.

4. En av Davids 30 väldiga krigare; en harodit. (2Sa 23:8, 25) Detta namn förekommer uppenbarligen med annan stavning i 1 Krönikeboken 11:27 (Sammot) och i 1 Krönikeboken 27:8 (Samhut). Av det sistnämnda bibelstället framgår det att han var anförare för den femte av de avdelningar som utförde tjänst var sin månad.