ÄTTIKA

En sur vätska som i forntiden framställdes genom jäsning av vin eller annan alkoholhaltig vätska. Det var förbjudet för nasirerna att dricka ”ättika av vin eller ättika av starka drycker”, något som visar att man ibland drack ättika (troligtvis utspädd). (4Mo 6:2, 3) Skördearbetare brukade doppa sitt bröd i ättika, vilket säkert var uppfriskande i värmen mitt på dagen. (Rut 2:14)

Ättiksyran i ättika ger en sur smak i munnen och får tänderna att kännas mycket ömma. (Ord 10:26) På grund av ättiksyran uppstår en kraftig skumning när ättika blandas med natriumkarbonat, som är svagt alkaliskt; det är tydligtvis denna reaktion som det anspelas på i Ordspråksboken 25:20.

På den tid då Jesus Kristus levde på jorden drack romerska soldater ett tunt, beskt eller surt vin som på latin kallades acetum (ättika), eller posca, när det spätts ut med vatten. Det var troligtvis denna dryck som Jesus blev erbjuden när han hängde på tortyrpålen. Jesus ville inte ha detta sura vin med tillsats av myrra (eller galla) som bedövningsmedel. (Mk 15:23; Mt 27:34; jfr Ps 69:21.) Men precis innan han gav upp andan tog han emot oblandat surt vin från en svamp som fördes till hans mun. (Joh 19:28–30; Lu 23:36, 37)