Flera bevis för bibelns trovärdighet

En amerikansk arkeolog, dr Nelson Glueck, har bragt i dagen en väldig massa bevis för att bibeln är historiskt korrekt. Bland de många skriftställen som han låtit arkeologiens ljus belysa är den vers som beskriver Jordandalens tillstånd i forna tider — och detta är kanske hans intressantaste rön. Versen i fråga lyder: ”Då lyfte Lot upp sina ögon och såg hela distriktet kring Jordan, att det alltsammans var en väl bevattnad trakt, innan Jehova förstörde Sodom och Gomorra, likt Jehovas lustgård.” — 1 Mos. 13:10, NW.

Kritikerna sade att detta bara var uppdiktat. De sade att alla bevisen ger vid handen att Jordanområdet på Lots tid, omkring 2.000 f. Kr., var en obebodd vildmark. Där fanns ingen civilisation, sade de, ingen bevattning, inget jordbruk. ”Dalen”, sade George Adam Smith i sin berömda bok om Palestinas historiska geografi, Historical Geography of the Holy Land, ”har aldrig varit folkrik. Den har förtjänat att kallas en öken.”

Men så kom dr Glueck, som vägrade tro vad de så kallade sakkunniga hade att säga, ty alla hans tidigare upptäckter hade bekräftat bibeln. Ut i öknen för att undersöka ödemarken begav sig denne arkeolog. Där fann han lergodsskärvor och andra ting, som kastade ljus över vildmarkens gåta. När han återvände, hade han vetenskapliga bevis som förvånade kritikerna, bevis som förändrade det forntida Palestinas karta.

Återigen hade hans upptäckter bekräftat bibelns trovärdighet. Dr Glueck tillkännagav: ”Jordandalen var inte bara en av de först befolkade delarna av landet, utan den var också ett av de bördigaste områdena i hela Palestina och i landet på andra sidan Jordan ... i sanning, en Guds lustgård.” — Tidskriften Coronet, mars 1955.