”Så är de då utan ursäkt”
Sanningen är tillgänglig, och det finns ingen ursäkt för att inte veta något om Skaparen.
VILKA är utan ursäkt? Vi låter Skriften svara: ”Vad man kan känna om Gud är nämligen uppenbart bland dem; Gud har ju uppenbarat det för dem. Ty hans osynliga väsen, hans eviga makt och gudoms härhghet hava ända ifrån världens skapelse varit synliga, i det att de kunna förstås genom hans verk. Så äro de då utan ursäkt.” (Rom. 1:19, 20) Ja, de är ”utan ursäkt”, dessa som förnekar att den sanne och levande Guden, Jehova, finns till. Gallupundersökningar visar att ateisternas antal växer. Den falska religionen har stött många tillbaka och hindrat dem att lära känna Gud. Men sanningen är nu tillgänglig för alla människor med ärliga hjärtan. Det finns alltså ingen ursäkt för att inte veta något om universums Skapare och suveräne härskare, Jehova Gud.
Varför är de då utan ursäkt? Därför att hela skapelsen vittnar om att Gud finns till: ”Ty hans osynliga egenskaper kunna tydligt ses alltifrån världens skapelse, emedan de förstås genom de frambragta tingen, ja, hans eviga makt och gudom.” Jehovas profet förmanar: ”Lyften upp edra ögon mot höjden och sen: vem har skapat allt detta?” Vittnar inte det som vi ser på himlavalvet om Jehovas makt? Inte ens en människa med mycket ringa förståndsgåvor, som för första gången ser en bil, tror att alla dess olika delar händelsevis har fogat sig samman. En intelligent övervakning måste utövas för att en så invecklad produkt skulle kunna bli till; men hur mycket mera invecklat är inte till och med det minsta av Guds skapade verk, som vi kan betrakta på himlavalvet! — Rom. 1:20, NW; Jes. 40:26.
Himlarna talar alltså om Guds härlighet: ”Himlarna [både de bokstavliga himlarna och det som bibeln kallar de nya himlarna] förtälja Guds härlighet, och fästet kungör hans händers verk. Dag till dag utsänder tal, och natt till natt frambär kunskap. Där finnes intet tal, ej heller finnas ord; deras röst höres icke; dock går deras röst ut över hela jorden, och deras ord gå till världens ändar.” — Ps. 19:2—5, AT.
Jehovas makt och andra fullkomliga egenskaper kan man lära känna genom den skönhet, förträfflighet, variation och oändlighet som kännetecknar hans skaparverk. Och den fullkomlighet, som präglar allt i universum, antyder i sanning att det finns en absolut standard, ett fullkomligt första upphov. Därför sade Kristi apostel: ”Så äro de då utan ursäkt.” — Rom. 1:20.
Ordningsfullhet och samstämdhet i naturen
Ordningsfullheten i universum talar om Guds härhghet. Allting i naturen är så noggrant uttänkt och har fått en sådan avsiktsfull utformning, att det utvisar intelligent planläggning. Ja, det har behövts stora vetenskapsmän med de allra bästa hjärnor för att människan skulle kunna upptäcka bara några få av naturens lagar. Kommer lagar till av en slump? Vilken intelligent planläggning finns det inte med avseende på vår jord! Solen befinner sig på just det rätta avståndet från jorden. Månen befinner sig på just det rätta avståndet från jorden. Jordaxelns lutning är just den rätta. Gaserna som omger jorden har just den rätta sammansättningen. Förhållandet mellan växterna och djuren är just det rätta. Vilken oändlig vishet står inte bakom detta kretslopp i naturen! Djuren inandas luftens syre och utandas en blandning av kolsyra, under det att växterna upptar kolsyra och avger syre. Och detta skulle ske av en slump? Otänkbart!
Hur påtagligt är det inte att jorden bereddes för människan! Härom säger en medicinsk auktoritet: ”Det finns förmodligen tusen villkor som måste uppfyllas innan människan kunde bo på jorden. Det krävdes inte bara ljus, många slag av föda, vatten, en rätt sammansatt atmosfär, lämplig temperatur, kvävets kretslopp osv., utan det förekommer dessutom hundratals kemiska reaktioner i människokroppen, som bidrar till de olika livsprocesserna. Möjligheten att alla livsvillkoren skulle ha uppfyllts av en ren slump är en på milliarder. Det är mycket tydligt att jorden bereddes för människan. Ensamt detta förhållande bevisar att en medveten Gud existerar.” — The Physician Examines the Bible, sid. 318.
En man som fördjupade sig i studiet av naturens hemligheter var Thomas A. Edison. Han uppfann fonografen och glödlampan och tog patent på mer än tusen andra uppfinningar. När Edison en dag blev tillfrågad om han trodde på Gud, svarade han: ”Sedan jag i flera år iakttagit processerna i naturen, kan jag inte tvivla på att det finns en Högsta intelligens. Att en sådan Gud finns till kan, enligt min mening, nästan bevisas genom kemien.” — Reader’s Digest, april 1954.
Tillvaron av liv och intelligens
Att levande skapelser, som man mycket väl kan tänka sig inte behövde finnas till, likväl finns till förutsätter tillvaron av en nödvändig Skapare. Människan kan inte skapa liv ur elementerna. Men skall vi då tro att elementerna skapade människan? Vi kan hämta lärdom från att betrakta landdjuren, fåglarna och fiskarna. Så sade Job: ”Fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig; eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked. Vem kan icke lära genom allt detta, att det är HERRENS hand, som har gjort det?” — Job 12:7—10.
Ja, till och med örnens ögon kan ge oss lärdom, kan leda oss till livets upphovsman. Så stort intryck hade de skapade tingen gjort på Sir Isaac Newton, den engelske matematikern, fysikern och astronomen som upptäckte den universella gravitationens lag, att han sade: ”Hur kommer det sig att naturen inte gör någonting fåfängt; och varav kommer all den ordningsfullhet och skönhet som vi ser i världen? ... Hur kom det sig att djurens kroppar danades med så stor konstskicklighet, och vad nytta skulle deras många olika kroppsdelar tjäna? Danades ögat utan optisk insikt eller örat utan kunskap om ljudet? ... Och när nu dessa ting är så rätt och riktigt utförda, uppenbarar inte detta fenomen att det finns en okroppslig varelse, som är levande, intelligent?” — Sir Isaac Newton: Optics, Bok III, fråga 25.
Ju mera vetenskapsmännen studerar universum, desto mera tvingas de att erkänna en Högsta intelligens bakom det. Den kände fysikern Albert Einstein anses ha trängt djupare in i universums hemligheter än någon annan. De hemligheter som han har utforskat gjorde honom inte till ateist, ty han medger: ”Det är nog för mig att begrunda mysteriet av medvetet liv som förnyar sig självt i all evighet; att tänka på den underbara strukturen av universum, vilket vi endast dunkelt kan fatta, och att ödmjukt söka uppfatta om ock endast en oändligt ringa del av den intelligens som är uppenbar i naturen.”
Ett annat skäl till att de som vägrar att erkänna Jehova såsom Skaparen är utan ursäkt är detta: intelligens och förstånd finns till. Om människan blev till utan att detta leddes av intelligens, varför äger vi då intelligens? Kan det som saknar intelligens skapa intelligens? Hur är det, till och med människor med den skarpaste intelligens kan inte skapa intelligens som övergår deras egen. Ja, visst har de gjort robothjärnor. Inom matematikens område är dessa storartade. De är dock inte intelligentare än människan. En framstående matematiker och logiker vid Princetonuniversitetet, Alonzo Church, har sorgfälligt undersökt elektroniska matematikmaskiner och mekaniska hjärnor. Han sade: ”Ingen maskin kan någonsin reda ut alla de problem som en levande matematiker kan lösa.” Ateisten tror likväl att den intelligenta människan, fastän hon inte kan skapa liv eller ens någonting mera intelligent än hon själv, skapades av en kraft som saknade intelligens. Är det något förnuft i det?
Att säga att det inte finns någon Högsta intelligens är detsamma som att säga att universum har utvecklat något som är högre än det självt är, att det har skapat intelligens. Och att mena att någonting, vad det vara må, kan frambringa något som det inte självt förfogar över är det mest inskränkta av all inskränkt tankegång.
Instinktivt medvetna om Gud
Människan har utrustats med ett instinktivt gudsmedvetande, ett medvetande som borde driva alla människor att förhärliga Jehova. Ja, sinnet tvingas av den lag, som uppstår av att det alls finns till, att tänka sig något som är absolut och obestridligen Ypperst. Det tvingas tro att varje verkan har en orsak. Alltså måste det finnas en icke orsakad första orsak, som i sig själv besitter skälet till att den finns till.
Naturen avskyr ett vakuum; likaså avskyr människan tanken på ett gudlöst universum. Behovet att tillbedja en högre makt är en instinkt med verklig drivkraft. I en artikel i tidskriften Woman’s Home Companion för april 1954 stod följande att läsa: ”Vi känner alla ett behov av Gud, som är lika starkt som vår instinktiva känsla av sexuell och fysisk hunger, säger en dristig, ny skola inom psykiatrien.” Alla människors instinktiva begär efter ett högsta väsende talar för att det finns ett sådant, för att Gud finns till.
Det bör också framhållas, att detta instinktiva behov att tillbedja en högre makt är universellt. Det finns bland människor av alla raser och alla nationaliteter. Till och med ateisterna tillbeder någonting, även om detta kanske är deras filosofiska ateism. Behovet att tillbedja en högre makt är så utbrett, att det skulle vara oerhört svårt att föreställa sig varför människor utan vidare kommer till den slutsatsen, att det finns en Gud, om Han verkligen inte funnes till.
Bibeln och profetior som blivit uppfyllda
Det finns ännu ett skäl till att ateister är utan ursäkt: De har bibeln, Guds uppenbarade ord. Enbart dess profetior och dessas uppfyllelse bevisar att den är en bok som inte kan ha rätt och slätt människor till författare. Innan det mäktiga babyloniska väldet föll, förutsade bibeln dess fall. (Jer. 51:37) Bibeln förutsade hur i tur och ordning Medo-Persien, Grekland, Rom och så det anglo-amerikanska väldet skulle uppstå. (Dan. 8:3—25; Upp. 17:10—14) En bibelforskare har sagt sig ha funnit 332 olika profetiska utsagor som blev uppfyllda på Kristus. En matematiker har räknat ut, att chansen att alla dessa ting skulle kunna uppfyllas på en enda man är en på åttiofyra med nittiosju nollor efter! Dessa och andra sanna profetiska utsagor bevisar utan skymten av något tvivel att en övermänsklig intelligens stod bakom bibelns tillkomst. Denna intelligens är dess författare, Jehova Gud.
Ateisternas argument visar att de i själva verket inte har studerat bibeln. Nej, de har snarare lyssnat till kristenhetens prästerskap, som har förkunnat lögner om Jehova Gud och bland annat lärt att Gud skulle ha uppfunnit ett glödhett ställe, där människor skall hamna. Läran om det brinnande helvetet och andra falska läror, sådana som treenigheten och människosjälens odödlighet, har fått somliga människor att vända sig bort från Gud, innan de ens närmare undersökt hans ord, bibeln. Bibeln lär inte sådana oförnuftiga saker. Falska religioner förkunnar sådana läror, men det gör inte den sanna kristendomen. Ateisten har farit vilse då han med orätt antagit att kristenhetens falska religioner är av Gud. De är tvärtom av djävulen. — 2 Kor. 4:4.
Det är därför till ingen nytta, att ateister framhåller de ohyggliga företeelser som de så kallade kristna religiösa organisationerna bär ansvar för, förföljelse av oliktänkande, inkvisition, grymma krig. Bibeln säger att dessa religiösa organisationer är falska: ”De säga sig känna Gud, men med sina gärningar förneka de det.” — Tit. 1:16.
Många ateister påstår att världen alltid har funnits till, att den aldrig har haft en begynnelse. Men vetenskapen har bevisat att denna uppfattning är oriktig. Upptäckten av radioaktiviteten har bevisat att materien inte kan ha funnits till i alla tider. Och den bekräftelse på universums ständiga utvidgning, som man fått genom Palomars Haleteleskop med dess fem meters diameter, bevisar att ateisterna har orätt. Tidskriften Life för 20 december 1954 innehöll en längre artikel om universum, som särskilt uppehöll sig vid detta, att det expanderar. Den lade fram den senaste vetenskapliga uppfattningen: ”Alla vetenskapliga ledtrådar tycks föra till en viss tidpunkt för skapandet, då de kosmiska eldarna tändes och det väldiga skådespel, som vårt nuvarande universum utgör, bragtes att existera. Och denna tidpunkt ligger fem milliarder år tillbaka i tiden.”
I dessa ”yttersta dagar” av Satans värld finns det ett alldeles speciellt skäl till att ateisterna är utan ursäkt: det av Kristus förutsagda predikandet av de goda nyheterna om Guds rike, som Jehovas vittnen utför, och den demonstration som Jehovas vittnen är av att sann kristendom verkligen existerar. (Matt. 24:14) Kristenheten har inte levat enligt bibelns måttstock; detta bör varje ateist ha klart för sig. Att Jehovas vittnen gör det bör stå lika klart. Nyheterna om hur Jehovas nya värld skall bryta in och göra slut på plåga, sorg, lidande och död är ytterligare något som skakar ateistiska lärors grundvalar. — Upp. 21:1—4.
Ateisterna skryter med att de är logiska, klarsynta, framsynta människor. Det gjorde också forntidens filosofer. Vår tids ateister följer i stort sett samma dåraktiga tänkesätt som de allra visaste av forntidens filosofer, när dessa talade om Gud — Sokrates och Platon inte undantagna. Vem kan läsa deras verk utan att häpna över inskränktheten i deras tankegång liksom över det dåraktiga i deras tomma prat, när de talade om Gud? Bibeln säger rätt och riktigt: ”De [ärade] honom icke som Gud, och icke heller tackade de honom, utan de blevo inskränkta i sin tankegång, och deras oförståndiga hjärta blev förmörkat.” Liksom om forntidens filosofer kan det sägas om vår tids ateistiska filosofer: ”De äro i mörker vad förståndet angår och avlägsnade från det liv som tillhör Gud, till följd av den okunnighet som är i dem, till följd av deras hjärtans känslolöshet.” Vilka säger att det inte finns en Gud? ”Dårarna säga i sina hjärtan: ’Det finnes ingen Gud.’ ” — Rom. 1:21; Ef. 4:18; NW; Ps. 14:1.
Eftersom det finns tvingande och överflödande bevis för att Jehova är den sanne och levande Guden, universums Skapare och suveräne härskare, kan inte den ursäkten, att man ingenting vet, godtagas utan inskränkning annat än för idioter. Ateisterna kan inte med rätta förebära okunnighet. Agnostikerna kan inte förebära okunnighet. Ogärningsmännen kan inte förebära okunnighet. Avgudadyrkarna kan inte förebära okunnighet. Ty om människor vill öva upp sina förståndsgåvor och bruka sinnet till flitigt studium, har de inom räckhåll de medel som de behöver för att lära känna Jehova Gud. Därför säger Gud: ”Så äro de då utan ursäkt.”