Vittnesbördet frambärs för buddistpräster i Thailand

”OMKRING en vecka efter det att jag kommit till Lampang i Thailand började jag ett studium med en buddistpräst. Den här prästen talar engelska och hade tidigare trott på kristendomen, men han hade sett så många felaktiga ting i den, att han hade blivit buddist. Efter några veckors studium i skriften Grundvalen för tron på en ny värld föreslog prästen att jag skulle träffa samman med en grupp buddistpräster och studera samma bok med dem.

Vi gjorde upp om detta, och ett studium kom i gång med omkring femtio buddistpräster. Eftersom inte allesammans kunde tala engelska, bad jag en av systrarna följa med mig och översätta paragraf efter paragraf till thai. Under studiets gång förklarade prästen som jag ursprungligen studerat med att det är en klar och tydlig skillnad mellan Jehovas vittnens läror och de läror som protestanterna och katolikerna förkunnar.

Sällskapets särskilde representant, kretstjänaren, var på tillfälligt besök i vårt hem samma vecka, och jag ordnade så att han skulle kunna hålla ett tal till de här prästerna. Ett hundra tio präster lyssnade under en hel timme till talet ’Vem är din Gud?’ Många frågor kom upp efter föredraget, och jag lade särskilt märke till att två andra präster, förutom den som jag hade studerat med, visade verkligt intresse. Eftersom det regnade, erbjöd jag mig att köra dem till deras tempel, och på vägen yttrade en av dem: ’Jag hoppas att den tid skall komma, då alla tillbeder Jehova, Skaparen.’ Jag skall börja två studier med dessa präster och kommer att låta er få veta mer om dem i kommande brev.”

(Tre månader senare.) ”Kommer ni ihåg studiet med buddistprästerna i sina gula kåpor? Efter några veckors studium visade det sig att endast två eller tre var verkligt intresserade av budskapet om Jehovas rike; de övriga var bara intresserade av att lära sig engelska. Två av dem som visade det största intresset har lämnat sin prästsyssla. De kommer till missionärshemmet varje måndagskväll, och vi fortsätter att studera. De talar båda en del engelska, den av dem som talar särskilt väl översätter för den andre, och de gör fina framsteg. Vi väntar med iver på att de helt och fullt skall ta ståndpunkt tillsammans med den nya världens, samhälle.