Inte nöjd med söndagsskolan

◆ Ett Jehovas vittne i Florida hade för någon tid sedan den här upplevelsen: ”En nioårig flicka som bor vid samma gata som jag kom hem till mig en kväll. Hon sade att hon hade hört att jag undervisade i bibeln och frågade om jag skulle vilja studera bibeln med henne, för hon hade nu gått i söndagsskolan i tre år, och de höll fortfarande på med att läsa berättelser om bilder, som de fick färglägga. Jag gav henne boken Från det förlorade paradiset till det återvunna paradiset och ett exemplar av Nya Världens översättning av den Heliga skrift, för att hennes föräldrar skulle få se igenom dem. Kvällen därpå sökte jag upp föräldrarna, förklarade vårt arbete och hur vi studerar. De lovade dottern att hon skulle få studera under sommarferierna men sade att hon måste fortsätta i söndagsskolan när höstterminen började. Under våra studier visade hon stor uppskattning och en hel del entusiasm.

Första gången hon kom tillbaka till söndagsskolan berättade hon för sina klasskamrater om paradiset och om Guds rike, som de kristna skall bedja om. Läraren häpnade och frågade var hon hade fått reda på allt det där. ’I bibeln’, svarade hon, ’och en snäll tant har hjälpt mig att förstå det.’ Varje söndag kom hon gråtande hem från söndagsskolan, därför att hon inte hade fått lära sig något om Guds rike eller om Guds namn. Till sist fick hon en idé. Hon slog upp skriftställen och bombarderade föräldrarna med frågor som de inte kunde svara på, och det fick till resultat att vi återupptog studiet i Paradisboken, och hon går inte längre i söndagsskolan. Dessutom har hon tagit med sig en sjuårig grannpojke för att få honom att börja studera bibeln.”