Ett lösnummer som hittades på gatan

I Mexico hände det för en tid sedan att en kvinna tog upp ett exemplar av Vakttornet som låg slängt på gatan. Hon läste tidskriften, och det som hon fick veta väckte så stort intresse hos henne att hon sökte upp en protestantisk kyrka för att få veta om det var därifrån som Vakttornet sändes ut. Man sade henne då att det inte var därifrån som tidskriften kom men att man hade för sig att den brukade erbjudas på en viss gata. I två dagar letade den här intresserade damen från den ena änden på gatan till den andra och frågade ut alla hon mötte.

Sedan hon lyckats leta sig fram till Jehovas vittnens möteslokal, väntade hon från klockan 11 på söndagsförmiddagen tills det blev dags för mötet. När mötet började, satt hon med bland åhörarna och njöt av att få vara med om att studera bibeln på det sätt man tillämpade där. Anordningar gjordes för att hon skulle få enskild undervisning vid ett bibelstudium. Det dröjde inte länge förrän hon blev angelägen att vidta en del förändringar på grund av den kunskap hon inhämtade. Sedan hon hade fått klart för sig att Jehova Gud är osynlig och att det i själva verket är omöjligt att framställa någon bild av honom, gjorde hon sig av med alla helgonbilderna i huset. Hon kom regelbundet till mötena, förberedd att ta del genom att svara vid bibelstudiet med ledning av Vakttornet. Hon ordnade så att det äktenskap hon levde i blev legaliserat och väckte upp sin mans intresse för Guds uppsåt. Hon talade med sina släktingar om Guds sanning, och några av dem började komma till mötena. Allt detta hände, därför att en människa som varmt uppskattade Guds sanning tog upp ett exemplar av Vakttornet som låg slängt på gatan.