Visa att du uppskattar dina föräldrar
Vad är bättre: Att visa uppskattning av dem när de är döda eller när de lever?
EN MÖJLIGHET som gått förlorad! Har du upplevt detta? Millioner människor har gjort det. Men vad är denna förlorade möjlighet? Det är möjligheten att visa sina föräldrar hel och full uppskattning — ja, att visa dem uppskattning medan de ännu lever.
I själva verket säger människor ofta när deras föräldrar är döda: ”Jag önskar att jag hade gjort mer för dem! Jag hade möjligheter att ge dem sådant som de kunde ha behövt eller tyckt om, men i jakten efter materiella ting försummade jag att göra det. Hur ofta borde jag inte ha besökt dem eller skrivit ett brev — men gjorde det inte!”
Ja, många har en benägenhet att glömma bort sina till åren komna föräldrar medan de lever, och när föräldrarna sedan är borta, känner barnen samvetskval. De önskar att de hade varit mer omtänksamma när deras föräldrar levde.
Att visa att man uppskattar sina föräldrar är ofta inte så mycket en fråga om stora saker som om små ting. Små vänligheter. Sådant betyder mycket. Och ändå blir de så ofta försummade. Som exempel kan vi nämna en familj där sonen visste att hans halvt invalidiserade far var särskilt förtjust i glass. Trots att sonen ofta tog glass med sig hem var det sällan han delade med sig av den åt sin far. Efter faderns plötsliga död kände han djup ånger över att han inte hade visat större omtanke om sin far, som hade gjort så mycket för honom.
Vad gör du? Låter du dina föräldrar försvinna ur bilden? Glömmer du dem helt enkelt? Människor är benägna att glömma mycket som deras föräldrar har gjort för dem under årens lopp, och hur gott är det inte därför när barn hyser uppskattning av sina föräldrar medan de ännu lever och visar detta genom det de gör!
Minskande respekt
Om en människa verkligen uppskattar sina föräldrar, kommer hon att visa dem respekt. Men i vår tid är respekten i avtagande överallt i världen. Det är inte en tendens som är begränsad till Västerlandet.
”Men i Österlandet förekommer ju förfädersdyrkan”, kan någon säga. ”Säkerställer inte detta respekten för föräldrarna?” Nej, inte om man tänker på levande föräldrar.
Faktum är att i Österlandet visar ungdomarna mindre och mindre respekt för sina levande föräldrar. I Hongkong är det till exempel vanligt att man hör en kinesisk mor eller far klaga: ”Kui m-teng wah ke”, vilket betyder att deras barn inte lyssnar till dem längre.
Föräldrar kan faktiskt lägga märke till ett växande förakt för varje slag av föräldramyndighet och för all tuktan de ger. Detta har lett till många tragedier. En fjortonårig flicka i Hongkong grälade med sin yngre bror om ett TV-program i stället för att läsa sina läxor. Mamman stängde omedelbart av TV-apparaten. På grund av denna tuktan sade flickan: ”Jag skall göra slut på mig.” När hon hade sagt detta, gick hon ut på balkongen till deras lägenhet på femte våningen och störtade sig ned på gatan och dog.
Det är inget tvivel om att denna unga kinesiska flicka inte skulle ha dött om hon hade haft större respekt för och uppskattning av sina levande föräldrar. Men denna tragedi är inte ett isolerat fall. Tidningarna i de stora städerna i Österlandet rapporterar liknande handlingar av unga människor trots att man i århundraden har dyrkat förfäderna. Det visar en allt tydligare brist på respekt för föräldrar.
En blick på egentliga Kina visar att dyrkan av förfäderna har motarbetats sedan kommunismen kom till makten. Men kommunisterna uppmuntrade inte till respekt för och uppskattning av levande föräldrar. I stället fick ungdomarna lära sig: ”Älska ditt land — inte din far och din mor.”
Denna paroll uppmuntrade inte till uppskattning av föräldrarna. Vad blev resultatet? Ja, vad ägde rum i Kina under kulturrevolutionen för en tid sedan? Ungdomar inlät sig på laglöshet och våld i stor skala, och det var många föräldrar som inte blev skonade. De styrande insåg hur illa detta var, och just nu för Kommunistkina fram en ny paroll för att försöka återställa något av vördnaden för föräldrarna. Den nya parollen lyder: ”Älska din far, älska din mor — men älska i synnerhet ditt land.”
Avslöjar inte detta svagheterna i mänskliga filosofier och traditioner? Följaktligen är det många av dem som inte kan bestå i tidens prov utan befinns vara för lätta.
Vad är bäst?
Buddister, konfucianer, shintoister och tallösa andra, som inte bekänner sig till någon viss religiös tro, dyrkar sina döda förfäder på ett eller annat sätt. I hemmet finns ett familjealtare. De flesta sådana altaren är målade i ljus, röd färg, och familjenamnet är skrivet med guld på sidorna. Rökelsepinnar brinner ständigt framför altaret. Ofta lägger man ut mat framför altaret. Familjemedlemmarna böjer sig ned framför det och läser böner.
I generationer har kinesiska föräldrar i många delar av världen lärt sina barn att hedra de döda. Från det barnen kan gå blir de lärda att buga sig inför altaret i tillbedjan av de döda förfäderna. Varje benägenhet hos barnet att försumma denna plikt blir snabbt och eftertryckligt bestraffad.
Föräldrar är noga med att outplånligt inskärpa denna familjeplikt i sina barns sinnen, eftersom de tror att den heder deras barn bevisar dem, när de är döda, kommer att garantera dem lycka och frid i en ”annan värld”. Man tror också att om de levande underlåter att betyga sin vördnad, kommer de döda förfäderna att bli fientliga andar som återvänder för att förbanna dem. Trots att förfädersdyrkan har förekommit i århundraden har levande föräldrar inte fått någon verklig lycka genom den.
Vad är alltså bättre: Tillbedjan av förfäderna eller respekt för och uppskattning av levande föräldrar? Vad menar du? Vill du hellre bli hedrad efter din död, eller skulle du föredra att ha dina barns kärleksfulla umgänge och respekt medan du lever?
Bibelns väg är den bättre vägen
För någon tid sedan ställdes en kinesisk mor inför sådana frågor. Hon hade beklagat sig över att en av hennes söner inte var som de övriga, eftersom han inte tog del i familjeritualer. Hon menade att denne son inte skulle betyga henne sin vördnad när hon var död. Likväl visade denne son uppskattning av sina föräldrar.
Man framhöll för denna kinesiska mor att hennes son hade köpt sina föräldrar en lägenhet att bo i. Han gav dem också varje månad understöd av sin egen lön, så att de inte behövde arbeta på sin ålderdom. Sonen gjorde detta trots att han själv hade hustru och två barn att försörja. På så sätt fick modern hjälp att förstå att hon var uppskattad medan hon levde.
Hur kommer det sig att denne son till kvinnan är annorlunda? Varför drar han försorg om sina föräldrar på ett mycket kärleksfullt och praktiskt sätt medan de lever? Det beror på att denne unge man tror på och tillämpar det han har lärt sig av den äldsta av alla heliga skrifter — bibeln.
Denna bok uppmuntrar till att visa uppskattning av sina levande föräldrar. Den säger: ”Hedra din fader och din moder, såsom HERREN [Jehova], din Gud, har bjudit dig, på det att du må länge leva och det må gå dig väl.” — 5 Mos. 5:16; Ef. 6:1, 2.
Är det inte tydligt att bibelns väg är den bästa vägen? Skulle du inte föredra att äga dina barns kärlek och respekt nu, medan du lever? Ja, skulle du inte föredra att ha deras uppskattning nu framför att bara ha tillfredsställelsen att veta att de efter din död skulle buga sig eller göra någon gest inför familjealtaret?
Denne unge man lär inte sina barn att buga sig för ett familjealtare. I själva verket finns det inget sådant altare i hans hem. I stället följer han bibelns sunda råd att fostra sina barn ”i Jehovas tuktan och styrning av sinnet”. (Ef. 6:4, NW) De blir lärda att lyda, hedra och uppskatta sina föräldrar medan dessa lever framför att hedra dem när de är döda. Föräldrar som inskärper dessa förträffliga principer hos sina barn har ingenting att beklaga sig över. De blir belönade med en nära förenad familj, där varje medlem bidrar till de övrigas lycka och välbefinnande.
Om du utövar tillbedjan av förfäderna och finner att dina barn studerar bibeln, har du alltså ingen orsak att bekymra dig. Dina barn kommer att visa större uppskattning av dig, och de kommer att bli bättre barn, som visar större respekt och är mer kärleksfulla.
Varför frukta för döda förfäder?
Utövar du tillbedjan av förfäder? Varför gör du det i så fall? Kan en död stamfader verkligen känna lukten av brinnande rökelse? Kan den döde förfadern verkligen ta del av maten och få gagn av den? Kan en död anfader verkligen skada en levande människa? Ett skäl till att du utövar tillbedjan av förfäder kan vara att du tror på ett ”annat liv” efter döden. Men finns det ett ”annat liv”?
Nej, inte enligt bibeln.
Mer än fyra hundra år innan Konfucius och Buddha levde vittnade bibelskribenter om att människan när hon dör inte övergår till ett ”annat liv”. Driven av Guds ande sade konung David i Israel: ”I döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?” (Ps. 6:6) En annan biblisk psalmist beskrev exakt vad som händer en människa vid döden, när han sade: ”Hans ande måste sin väg, han vänder tillbaka till den jord, varav han är kommen; då varda hans anslag om intet.” (Ps. 146:4) Ytterligare eftertryck åt dessa ord ger det konung Salomo sade: ”Väl veta de som leva, att de måste dö, men de döda veta alls intet.” — Pred. 9:5.
Dessa forntida bibliska utsagor har bestått sanningsprovet. Det de har sagt om de dödas tillstånd är sant också i dag. Vetenskapsmän och kirurger har inte funnit bevis för att människan har en medveten levande del, som överlever kroppens död.
Tanken på ett ”annat liv” efter döden lärs inte ut av bibeln. Döda förfäder kan således inte skada eller förbanna någon, eftersom de ”sover”, är omedvetna, de är inte vid liv i en ”annan värld”.
Om du är ung och dina föräldrar utövar tillbedjan av förfäderna, kan du finna att de inte är tilltalade av att du börjar studera bibeln. Hur kan du hjälpa dem? Förklara att bibeln visar att de döda sover, att de inte är vid medvetande i en ”annan värld”. Förklara också att det du lär dig kommer att göra dig till en bättre son eller dotter. Hjälp dem att förstå att det är mera önskvärt att vara älskad och respekterad medan man lever än att bara bli hedrad genom ritualer efter döden. Ja, hjälp dem att förstå att bibeln uppmuntrar dig att visa större uppskattning av dina föräldrar medan de lever.
En framtid för döda förfäder
Men hur är det med dem som har förlorat sina föräldrar i döden och som nu önskar att de hade visat större uppskattning av sina föräldrar, medan dessa ännu levde? Också de kan hysa hopp, i överensstämmelse med bibeln. Samma heliga skrift som redogör för sanningen om dem som har dött uppenbarar nämligen också ett hopp för de döda, hoppet att de skall få leva igen.
Trogna män i forna tider hyste ett sådant hopp. Profeten Jesaja försäkrade sina israelitiska landsmän: ”Dina döda må få liv igen.” (Jes. 26:19) Och människans Skapare försäkrade själv sin profet Daniel om att han, sedan han dött och vilat i graven, skulle bli återförd till livet. — Dan. 12:13.
Men innan de dödas uppståndelse börjar måste en stor omdaning äga rum här på jorden. Det är Guds uppsåt att sopa denna planet ren från alla som fördärvar vår vackra jord. (Upp. 11:18) Denna tid är nu mycket nära.
Sedan skall Gud, i enlighet med sin tidtabell, återföra de döda till liv förmedelst sin Son, Jesus Kristus. Då kommer bibelns ord i Johannes 5:28, 29 (NW) att förverkligas: ”Förundra er inte över detta, ty den stund kommer då alla de som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut.”
Vilken storslagen välsignelse kommer inte detta att bli! Tänk dig glädjen att leva tillsammans med dina nära och kära på en paradisisk jord!
Varför skall du då använda värdefull tid till att hedra de döda och lära dina barn att göra det? Hur mycket större belöning ger det inte att använda denna tid till att tillbedja den sanne Guden, Jehova! Han ensam kan återföra våra nära och kära från döden. Då skall såväl föräldrar som barn få tillfälle att visa varandra kärlek och uppskattning under hela evigheten — ja, för alltid.
[Bild på sidan 485]
I Österlandet tillber millioner människor sina döda förfäder, men de som studerar bibeln lär sig någonting bättre