Tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke
”O, må man frambära tacksägelse till Jehova för hans kärleksfulla omtanke och för hans underbara gärningar.” — Ps. 107:8, NW.
1, 2. a) Vad behöver vi i hög grad under tider av nöd? b) Vad saknas ofta i detta hänseende i vår tids värld? (2 Tim. 3:1, 2)
HUR gott tycker du inte att det är att ha någon som står vid din sida i tider av svårigheter! Utan tvivel har du, kanske på grund av dina egna misstag eller svagheter, varit med om sådant som gjort dig nedstämd eller medfört lidande för dig. Hur mycket uppskattade du inte då om någon, av osjälvisk hängivenhet för dig, omtänksamt urskuldade ditt fel i denna sak och kom till din hjälp och befriade dig ur din nöd!
2 Det är som bibelns ordspråk uttrycker det: ”En sann vän älskar alltid och är en broder som föds för tider av nöd.” (Ords. 17:17, NW) Sådana exempel på omtanke som föds av osjälvisk hängivenhet är, sorgligt att säga, inte särskilt vanliga i vår tid. Ibland kan det djupaste sår orsakas av just de människor som man trodde var ens vänner. (Ords. 18:24) Men om man ser på den andra sidan av saken, finner man att det också är många som inte visar någon uppskattning, när de är föremål för sådan hängiven omtanke. Många äkta män med lojalt hängivna hustrur tar detta som något givet och ger sällan uttryck åt tacksamhet för deras kärleksfulla intresse, och detta gäller också många hustrur i deras inställning till hängivna äkta män. Men vilken glädje är det inte när sådan hängiven omtanke visas och tas emot med tacksamhet!
3. Hur visar oss psalmisten hän på den störste vän vi kan ha?
3 Alla exempel på kärleksfull omtanke som människor gett uttryck åt är sannerligen små, när de jämförs med det som visats av honom vars vänskap bör sökas och värdesättas framför alla andras vänskap. Det var om honom som psalmisten i sång sade följande: ”O, frambär tacksägelse till Jehova, ni människor, ty han är god; ty hans kärleksfulla omtanke varar till obestämd tid.” — Ps. 107:1, NW.
EN DYRBAR EGENSKAP
4, 5. a) Vad ligger i uttrycket ”kärleksfull omtanke”? b) Hur kännetecknas Jehova av kärleksfull omtanke? (Ps. 86:15)
4 Vad är Jehovas ”kärleksfulla omtanke”, som omtalas i Psalm 107? Denna egenskap inbegriper kärlek som hyser aktivt intresse för andra. ”Kärleksfull omtanke” är översatt från det hebreiska ordet che’sedh, som förmedlar tanken på omtanke eller hänsyn motiverad av kärlek. Men det är mera inbegripet. Professor R. E. Perry framhåller att che’sedh ”anger en inställning hos antingen Gud eller människan, vilken är född av ett ömsesidigt förhållande”, och det ”betecknar ’omtanke’ eller ’hjälp’, som erhålls från en överordnad. . . . Den främsta bibetydelsen hos [che’sedh] är ’lojal kärlek’.” Egenskapen trofasthet är alltså förbunden med Guds kärleksfulla omtanke. I Revised Standard Version heter det således att Salomo omtalar att Gud har visat ”David, min far, stor och orubblig kärlek [eller: ”kärleksfull omtanke”]”. — 2 Krön. 1:8; jämför 2 Samuelsboken 9:1—7 (NW).
5 Jehovas kärleksfulla omtanke är alltså inte något tillfälligt, som en nyckfull mänsklig kungs ynnest kan vara. I stället är solidaritet och lojalitet inneboende i den. Denna egenskap är dyrbar för Jehova, någonting som han gläder sig över att visa, särskilt mot trogna individer. Den bör också vara dyrbar för dem som får del av den. David kunde med rätta skriva: ”Hur dyrbar är inte din kärleksfulla omtanke, o Gud! Och under dina vingars skugga tar människors söner själva sin tillflykt.” — Ps. 36:8, NW.
6. Varför behöver vi granska oss själva i förbindelse med Jehovas kärleksfulla omtanke?
6 En grundläggande lag i det fysiska universum är att varje aktion eller verkan har en lika stor och motsatt reaktion eller motverkan. Det är emellertid inte automatiskt så när det gäller andliga angelägenheter. Var och en av oss kan fråga: Hurudan är min reaktion på att Gud ådagalägger kärleksfull omtanke? Många kan finna denna fråga svår att besvara, eftersom uttrycket ”kärleksfull omtanke” kan tyckas vara ganska abstrakt. Men har du någonsin begrundat konkreta exempel på hur du har blivit påverkad av Guds kärleksfulla omtanke? Att du gör detta kan i hög grad öka din uppskattning av denna kärleksfulla omtanke och föra dig närmare honom.
EN GUD SOM ÄR OMTÄNKSAM OM ALLA
7. Begränsar Gud sina omtänksamma handlingar till dem som står i ett godkänt förhållande till honom?
7 Jehovas lojala kärlek eller ”kärleksfulla omtanke” kommer till uttryck mot dem som har uppnått ett godkänt förhållande till honom, men detta betyder sannerligen inte att han inte skulle vara omtänksam om dem som står utanför ett sådant förhållande. När Guds Son var på jorden, sade han: ”Den Högste ... är omtänksam om de otacksamma och onda. Fortsätt med att bli barmhärtiga, alldeles som er Fader är barmhärtig.” (Luk. 6:35, 36) Aposteln Paulus kunde säga till avgudadyrkande människor i Lystra att Gud ”inte låtit sig vara utan vittnesbörd, i det att han har gjort gott och gett er regn från himlen och fruktbara tider och till brädden fyllt era hjärtan med mat och munterhet”. (Apg. 14:17) Allt detta är en oförtjänt omtanke från Guds sida, ett uttryck för hans stora barmhärtighet mot hela mänskligheten i allmänhet.
8. a) Hur ger oss skapelsen skäl att tacka Jehova? (Ps. 33:5) b) Vilka ännu starkare skäl har vi?
8 Hur lätt är det inte för oss att ta det vi har för självklart! Fråga dig själv: Hur skulle du beskriva himlens färg eller en blommas skönhet för någon som var född blind? Om någon aldrig hade kunnat höra, skulle du då kunna förklara för honom hörselförnimmelsen — förmågan att höra fåglarna, att samtala, att lyssna till behaglig musik? Förmågorna att se och höra, förmågor som nästan alla av oss har, är verkligen en välsignelse, inte sant? Men hur ofta tackar vi Gud, Skaparen, för dem? (Ords. 20:12; 2 Mos. 4:11) Det finns likväl långt starkare skäl till att tacka och lovprisa Jehova. Dessa skäl finner vi i hans underbara gärningar, som gör det möjligt för oss att uppnå ett godkänt förhållande till honom. Därigenom kan vi inte bara vara föremål för hans allmänna omtanke om hela mänskligheten, utan vi kan bli föremål för hans lojala kärlek, hans kärleksfulla omtanke, som visas mot dem av ”människors söner”, som har gett gensvar på hans barmhärtiga föranstaltning och som i tacksamhet tjänar honom. — Ps. 107:8, NW.
9. Vilken situation hade hedningarna i Efesus befunnit sig i, och hur blev några av dem kristna?
9 Aposteln Paulus skrev att hednakristna i det forntida Efesus en gång hade varit ”utan Kristus, utestängda från Israels samhälle och främmande för löftesförbunden, och ... [de] hade inget hopp och var utan Gud i världen”. (Ef. 2:11, 12) På grund av att det var Guds vilja att både judar och hedningar skulle ha möjlighet att ta emot Kristus gick budskapet om försoning ut till dessa hedningar. (Ef. 2:16; Kol. 1:21, 22; 2 Kor. 5:18—21) Detta var ett framträdande skäl för dem att tacka Gud för hans barmhärtighet.
10. Varför kan du på liknande sätt vara tacksam för Guds oförtjänta omtanke?
10 Är det så i mindre grad för din del? Tänk på alla de millioner människor på jorden som ännu är förblindade genom felaktiga religiösa läror. (2 Kor. 4:3, 4; Matt. 15:8, 9, 14) Det kan också ha varit så med dig att du ”hade inget hopp och var utan Gud i världen”, men nu känner du Guds ords sanning och kan tjäna Gud. Tackar du regelbundet Gud för att han låter dig lära känna sanningen och bli hans vän?
11. Hur visade Jehova stor omtanke om enskilda hedningar i det forntida Efesus?
11 Låt oss göra saken ännu mera personlig. När sanningen nådde dessa människor i Efesus, var det sannolikt så att många av dem liknade somliga i det forntida Korint — de var otuktsmän, avgudadyrkare, äktenskapsbrytare, män som hölls för onaturliga syften, tjuvar, giriga, drinkare, smädare och utpressare. (1 Kor. 6:9—11) Men barmhärtighet kunde visas mot dem på grund av att Jehova hade sänt sin Son för att ge en offergrundval för att förlåta synder. Paulus påminde således efesierna om ”förlåtelsen för våra överträdelser, efter hans oförtjänta omtankes rikedom”. (Ef. 1:7) Var inte Guds villighet att förlåta deras synder ett underbart ådagaläggande av oförtjänt omtanke? Hur förhåller det sig med oss?
12, 13. a) Vad vet var och en av oss om sitt förflutna, enligt vad som visas av Titus 3:3—5? b) Vilket personligt skäl har vi alltså till att tacka Jehova?
12 Var och en av oss är medveten om sitt eget förflutna. Det är troligt att vi känner till många synder som vi har begått och som vi behövde förlåtelse för, för att inte säga något om talrika synder som vi inte erinrar oss. Det bör stimulera vårt hjärta till att tänka: Gud är i sin barmhärtighet och kärlek villig att förlåta oss. Detta är ett ådagaläggande av hans omtanke om oss som ett resultat av att vi godtar Kristi offer och utövar tro. Tänk dig att du hade en ny kostym som du tyckte särskilt mycket om och att du första gången du hade den spillde någonting på den. Ängslig och bekymrad lämnar du den till en kemtvätt i hopp om att fläcken skall kunna tas bort. Sedan går du tillbaka för att hämta ut kostymen. Titta! Fläcken är borta! Skulle du inte vara lycklig, ja, tacksam? Hur bör då vi känna det till gensvar på att Jehova har förlåtit oss de synder som fläckade oss i det förflutna — ett underbart ådagaläggande av Guds oförtjänta omtanke? — Ps. 103:3, 12—14; 4 Mos. 14:19.
13 Det råder inget tvivel om att vi har skäl att tacka och lovprisa Gud för denna oförtjänta omtanke. Men eftersom vi har blivit en del av hans folk, hans kristna tillbedjare, finns det många sätt på vilka han har visat lojalitet mot oss och kommit till vår hjälp med sin underbara kärleksfulla omtanke.
OMTANKE OM HANS FOLK SOM EN SKARA
14. På vilket annat sätt kan vi urskilja skäl som vi har till att tacka Jehova?
14 Jehovas tillbedjare har länge uppfattat yttringarna av Guds lojala kärlek i hans handlingssätt med dem. Genom att undersöka några av de bibliska exemplen på detta kommer du sannolikt att få hjälp att urskilja ytterligare skäl som du har till att tacka honom.
15. Hur befriade Jehova israeliterna från slaveri i Egypten?
15 Andra Moseboken skildrar hur Jehova förde sitt folk från slaveriet i Egypten till västra stranden av Röda havet. Därpå delade han vattnet genom ett underverk, så att israeliterna och deras följeslagare, vilka tillsammans räknades i millioner, kunde gå över välbehållna. När egyptierna försökte hindra den befrielse Jehova gav, använde han samma vatten för att tillintetgöra dem alla, den mäktige Farao inräknad. (2 Mos. 14:21—30; Ps. 136:1, 10—15) Hur skulle du ha reagerat, om du hade varit med Guds folk?
16. På vilket tillbörligt sätt gav Israel gensvar?
16 I trygghet på andra stranden tackade Mose och Israels söner Jehova i sång och sade: ”Vem är lik dig, du som bevisar dig mäktig i helighet? ... Du har i din kärleksfulla omtanke lett det folk som du har räddat; du skall i din kraft ofelbart föra dem till din heliga vistelseort.” (2 Mos. 15:11—13, NW) Att Gud ledde dem och befriade dem ingöt hos dem förtröstan på att han skulle fortsätta att göra detta till dess de kom in i det utlovade landet. (2 Mos. 15:17) Guds handlande var inte enbart ett ådagaläggande av hans makt, utan också av hans kärleksfulla omtanke, som de tackade och lovprisade honom för.
17. Vilka motsvarigheter kan vi finna i Guds nutida handlingssätt med sitt folk?
17 Ger du gensvar på ett liknande sätt? Du kan emellertid tycka att Gud inte har ingripit på något särskilt sätt med sådana befrielser i denna tid. Men hur förhåller det sig med de många nutida fall då sanna tillbedjare har blivit lösta från inskränkningar eller befriade från förföljelse? När du får höra sådana meddelanden, har du då en benägenhet att visa enbart ett måttligt intresse, innan du på nytt blir upptagen med det dagliga livets omsorger? Låt oss som exempel tänka på att Jehovas vittnen i Spanien, Portugal och Grekland — efter många år av undervisningsarbete och mötesverksamhet ”under jorden” på grund av förbud från myndigheternas sida — nu är fria att bedriva sitt bibliska undervisningsarbete. Är inte detta orsak till glädje? Är det inte ett bevis på Jehovas kärleksfulla omtanke? Gud kunde ha låtit förhållandena fortsätta som de var. I stället var det hans vilja att dessa förändringar skulle ske. Ger du gensvar alldeles som israeliterna gjorde, så att du tackar och lovprisar Jehova för sådana ådagalägganden av hans kärleksfulla omtanke? Har du uttryckligt nämnt dessa befrielser för andra — så att säga sjungit lovsånger till Gud för hans kärleksfulla omtanke? — Kol. 3:16.
18. Hur har många av oss på individuell grundval fått erfara liknande ådagalägganden av kärleksfull omtanke? (Ps. 22:5, 8, 9)
18 Vidare kan du ha haft erfarenheter som på liknande sätt är skäl till att tacka Jehova för hans kärleksfulla omtanke. Har du till exempel blivit föremål för hån och löje därför att du trätt upp till försvar för kristna principer? Det kan hända att det var för att du avhöll dig från oärliga metoder på ditt arbete, vägrade att fuska i skolan eller visade ifrån dig skvaller i grannskapet. (Ef. 6:5—8; Hebr. 13:18; 1 Tim. 5:13) Eller också kan påtryckningar ha utövats på dig för att tvinga dig att kompromissa i fråga om din tillbedjan. (Dan. 3:16—18; Upp. 18:4, 5) Sådana smädelser eller sådant motstånd var inte något som var angenämt, eller hur? Likväl kan det med tiden ha upphört. Motståndarna kan ha tröttnat eller kommit att respektera att du håller fast vid bibliska principer. Men det viktiga är att du stått fast i stridsfrågan, som gäller Guds suveränitet, genom att göra det som var rätt i Jehovas ögon, och han hjälpte dig att förbli fast till dess befrielsen kom. Är inte detta ett ådagaläggande av hans kärleksfulla omtanke, som du bör tacka och lovprisa honom för? — Ps. 22:23, 26; 23:6.
19. När kung David slutligen lyckades få förbundsarken förd till Jerusalem, vilket uttryck av lovprisning gav då detta anledning till?
19 Bibeln innehåller många andra historiska exempel på Guds kärleksfulla omtanke. Detta var ofta tillfällen då han åstadkom eller underlättade framsteg i sann tillbedjan. Ett exempel gällde den heliga kista som kallades förbundsarken och som representerade Jehovas närvaro i Israel. (2 Mos. 25:10—22) Sedan israeliterna kommit in i det utlovade landet fanns arken under många års tid inte i sitt tält i Silo, utan i Kirjat-Jearim. David ville föra den till Jerusalem, där han satt på Jehovas tron. Hans första försök att göra detta misslyckades. (1 Krön. 13:1—14) Slutligen förde han arken, på tillbörligt sätt buren av leviter, till Jerusalem. (1 Krön. 15:1—28) Denna storslagna tilldragelse föranledde följande uttryck av lovprisning: ”Frambär tacksägelse till Jehova, ty han är god, ty till obestämd tid varar hans kärleksfulla omtanke.” — 1 Krön. 16:1, 8, 34—36; v. 34 enl. NW.
20. Vad kan uppfattas som ett liknande bevis på kärleksfull omtanke i vår tid?
20 Ger du gensvar på liknande sätt, när det tas ett steg framåt som upphöjer den sanna tillbedjan? (Jes. 2:2, 3) Det kan hända att en ny anordning görs, så att ytterligare andra kan lära känna Jehova. Det kan vara en ny bok som används för att ge undervisning om bibliska sanningar. Det skulle kunna vara ett specialnummer av Vakttornet eller Vakna! som är utformat för att övertyga människor av ett visst slag om behovet av att tjäna Gud. Det kan också vara en förbättrad anordning som gäller församlingens andliga äldste. Finner du att du ger gensvar som David gjorde och tackar Jehova för den kärleksfulla omtanken i sådana framsteg i den sanna tillbedjan? Det finns sannerligen fullt tillräckliga skäl att göra det.
21. Vilket byggnadsverk uppfattade sanna tillbedjare år 536 f.v.t. som ett exempel på Guds kärleksfulla omtanke?
21 Med din egen situation i tankarna kan du begrunda ytterligare ett bibliskt exempel. Under den andra månmånaden (april—maj) år 536 f.v.t. började de judar som hade återvänt från fångenskapen i Babylon att återuppbygga Jehovas tempel i Jerusalem. De hade inte själva gjort sig fria från Babylon, och inte heller hade tanken att återuppbygga templet sitt ursprung hos dem. Äran tillföll Jehova. (Esr. 1:1, 5) Skulle man ta lätt på byggnadsprogrammet? Vi läser: ”Byggningsmännen lade grunden till Jehovas tempel. ... Och de [prästerna och leviterna som såg på] började ge gensvar genom att prisa och frambära tacksägelse till Jehova, ’ty han är god, ty hans kärleksfulla omtanke om Israel varar till obestämd tid’. Vad allt folket angår, så ropade de med ett högt rop i lovprisning av Jehova för att grunden till Jehovas hus blev lagd.” — Esr. 3:10, 11, NW.
22. Vilka motsvarigheter kan vi finna i våra egna erfarenheter, och vilket gensvar leder detta till? (Esr. 3:1; Ps. 149:1)
22 Hur förhåller det sig nu i vår tid? Din församling kan tidigare ha hyrt en plats att hålla möten på men har nu byggt en Rikets sal. Det kan också hända att din församling nyligen har utvidgat eller renoverat Rikets sal. Det kan hända att mötesnärvaron håller på att gå upp, i det nya familjer med intresserade personer kommer till Rikets sal. Det kan också vara så att många i församlingen har stimulerats att ta del i tjänsten som hjälppionjärer. Känner du i fråga om sådant Jehovas hand i det hela, och uppfattar du att det är han som har befrämjat det och har utgjutit sin ande och sin välsignelse? Ja, inser du att det som åstadkommits är ådagalägganden av Jehovas överflödande kärleksfulla omtanke? Förmår det också dig att glädjas?
23. Vad kan vi sluta oss till om Guds handlingssätt med oss? Men vilka synpunkter på denna angelägenhet förtjänar ytterligare begrundan?
23 Det är obestridligt att de kristna har talrika skäl att tacka Jehova och lovprisa honom för hans kärleksfulla omtanke: För de uttryck den tar sig i förbindelse med hans kungjorda uppsåt, som är till gagn för alla människor som bor bland det som han har skapat. För ådagaläggandena av den som inbegriper oss som individer. Och för den kärleksfulla omtanke som vi har fått erfara som en del av Guds folk. Men hur kan du i praktiken frambära tacksägelser till Jehova för hans kärleksfulla omtanke? Detta är synpunkter som tas upp i det dryftande som följer.