Bör du tro på bibeln?

TRO eller tvivel? Tillförlitlig eller otillförlitlig? Dessa alternativ har blivit en del av människors vardagsliv. Det är så många ting vi läser och hör talas om som är otillförlitliga. Om mänsklig vishet skrev författaren Aldous Huxley en gång: ”Att finna dåliga skäl för vad man tror på av andra dåliga skäl — det är filosofi.”

När det gäller vetenskap är bokhyllorna i alla de stora nationella biblioteken fyllda med vetenskapliga verk som har blivit omoderna på de senaste 50 åren. Det är inte att undra på att människor har blivit skeptiskt inställda till vad de läser.

NEGATIVT TVIVEL ELLER POSITIV FORSKNING?

I en värld där skepticism ofta är ett nödvändigt skydd mot bedrägeri och svek kan en människa lätt komma in i den vanan att hon hyser tvivel om allt och alla. ”Bränt barn skyr elden” är ett ordspråk som man hör ofta, och det är förståeligt. Men är det verkligen tillfredsställande att leva i en värld präglad av tvivel? Kan en människa ha en fast övertygelse, om hon inte har någon tillförlitlig informationskälla?

Negativt tvivel kommer inte att leda dig någon vart. Uppriktigt ifrågasättande och positiv forskning kan däremot vara goda redskap för en sanningssökare. Det här är tillämpligt på vetenskapens område. Den franske vetenskapsmannen Claude Bernard framhöll i sitt mästerverk Introduction à l’étude de la médecine expérimentale (Introduktion till studiet av den experimentella medicinen): ”Det första kravet på en vetenskapsman, som utforskar fenomen i naturen, är att han bevarar ett absolut självständigt tänkande. ... Den som tvivlar är en sann vetenskapsman som hyser tvivel om sig själv och om sin egen tolkning av tingen, men som sätter tro till vetenskapen.”

Enligt denne berömde franske fysiolog kräver alltså vetenskaplig forskning både tvivel och tro. En forskare tvivlar på att man ännu har utforskat allt inom ett visst område, men när forskaren utför sina experiment måste han sätta tro till vad som anses vara vetenskaplig sanning inom andra områden. Med andra ord ifrågasätter han inte vetenskapen som helhet. Hans tvivel inom ett visst område är konstruktivt, eftersom han hoppas på att befrämja vetenskapens intressen genom att göra en ny upptäckt.

Samma sak är tillämplig på religionens område. Utan att tvivla på Guds existens kan en människa rättmätigt hysa tvivel angående en del läror som så kallade kristna kyrkor undervisar om. Att man uppriktigt forskar eller söker kan resultera i att man förkastar religiös villfarelse; det kan också leda till att man finner den sanna tillbedjan. Men på vilken grundval kan man bedriva sådan forskning?

BIBELN — EN GRUNDVAL FÖR TRO

Den allmänt erkända grundvalen för att undersöka den kristna religionen är den heliga bibeln. Det är intressant att lägga märke till att bibeln själv inte kräver blind tro av sina läsare. Bibeln varnar för lättrogenhet, i det den säger: ”Den fåkunnige tror vart ord, men den kloke aktar på sina steg.” (Ords. 14:15) Och vidare: ”Förvissa er om allt; håll fast vid det goda.” (1 Tess. 5:21) Detta innebär att man noggrant undersöker, sovrar, använder sitt förnuft och sedan håller fast vid det som man har funnit vara sant. — Rom. 12:1, 2.

Att en människa på det här sättet resonerar förnuftigt och lägger fram bevis för sig själv hjälper henne att förvärva en övertygelse. Och sådan övertygelse bygger upp tro. I bibeln definieras ”tro” som ”den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser”. (Hebr. 11:1) Biblisk tro kräver ”bevis”. Det behövs kunskap för att ha det slag av tro som bibeln anbefaller. En människa föds inte med sådan tro. Tro är någonting som tillväxer genom att man förvärvar mer kunskap och erfarenhet. Bibeln säger också: ”Tron [kommer] av det man hör. Det man hör kommer i sin tur genom ordet om Kristus.” (Rom. 10:17) Och det är endast i bibeln som vi kan finna det tillförlitliga ”ordet om Kristus”.

TRO — EN ÖNSKVÄRD EGENSKAP I DAG

För att bygga upp din tro behöver du kunskap och förmåga att använda kunskapen. Sådan förmåga är vad bibeln kallar ”vishet”. Att du kan göra någonting för att förvärva sådan vishet framgår av följande bibliska råd: ”Om någon av er saknar vishet, må han då fortsätta att utbe sig sådan av Gud, ty han ger frikostigt åt alla och utan att förebrå; och den skall ges honom. Men han må fortsätta att be i tro, och inte alls tvivla, ty den som tvivlar är lik en havets våg, som drivs av vinden och blåses omkring. ... En obeslutsam man är han, ostadig på alla sina vägar.” — Jak. 1:5—8.

Är det inte uppenbart att i en värld som är anfäktad av tvivel och där det råder ovisshet om vad framtiden skall föra med sig — i en värld som har förkastat under lång tid beprövade moraliska värderingar — behöver människan en andlig kompass för att få vägledning? Tvivlaren är sannerligen ”lik en havets våg, som drivs av vinden och blåses omkring” — en som kastas hit och dit av vankelmodiga och ombytliga människors föränderliga filosofier. En sådan människa är inte säker på någonting. Hon har ingen övertygelse. Inget argument — det må vara aldrig så logiskt — kan övertyga henne. Hon kan inte tro, därför att hon inte vill tro.

PRÖVA BIBELN

Sådana skeptiker tvivlar på att livet har någon mening. De är nöjda med sin livstid (som är kortare än vissa djurs) och med att dö utan något hopp om att leva för evigt. Vi hoppas att du som läser detta är bland dem som tycker att det är ologiskt att människan skall leva endast 70 eller 80 år bara för att sedan dö och att all den kunskap och erfarenhet som hon har samlat skall gå förlorad för evigt. Det är vår förhoppning att du är bland de människor som inte bara söker livet, utan också sanningen. Om sådana människor som levde i det första århundradet heter det i bibeln: ”Alla som var inordnade rätt för evigt liv blev troende.” — Apg. 13:48.

Vi vill hjälpa dig att sätta tro till bibeln och till att den kan ge livgivande kunskap, och därför uppmuntrar vi dig att begrunda följande arkeologiska och vetenskapliga bevis för att bibeln är tillförlitlig.