Finns det verkligen en Gud?
NAPOLEON frågade en gång sin främste franske astronom, Laplace, varför han inte hade nämnt Gud i sin nyligen publicerade bok Traité de mecanique céleste (Avhandling om celest mekanik). Hans svar löd: ”Jag hade inget bruk för den hypotesen.”a Det är uppenbart att Laplace inte var den förste och inte heller den siste som betraktat Gud på ett sådant ringaktande och nonchalant sätt.
Men som kontrast till dessa icke troende står en sådan ”gigant” inom vetenskapen som sir Isaac Newton, som en gång framhöll att när han skrev sitt verk Principia (Naturvetenskapens matematiska principer), kunde han med egna ögon se tungt vägande bevis för att Gud är verklig, för att han existerar. I dag verkar det som om fler och fler astronomer gör en omsvängning från den åsikt Laplace hade till den Newton stod för.
En av Amerikas främsta astronomer, Robert Jastrow, skrev till exempel över ämnet: ”Har astronomerna funnit Gud?” Bland annat framhöll han: ”Teologerna blir förtjusta över att de astronomiska bevisen leder fram till den bibliska uppfattningen i Första Moseboken, men av någon underlig anledning blir astronomerna upprörda.”
Beträffande dessa astronomer fortsätter Jastrow med att säga: ”Deras inställning utgör en intressant demonstration av det förmodat objektiva, vetenskapliga sinnets reaktion, när fakta som vetenskapen själv frambringar leder till en konflikt med vårt yrkes trosartiklar. Det visar sig alltså att vetenskapsmännen beter sig på samma sätt som vi andra gör, när våra trosuppfattningar kommer i konflikt med bevisen. Vi blir irriterade eller låtsas som att konflikten inte existerar, eller också slätar vi över bristerna med meningslösa ordvändningar.”
Det är intressant att lägga märke till att Jastrow lägger fram tre bevislinjer, som pekar på det förhållandet att för omkring 20 milliarder år sedan inträffade det en stor explosion, som fick till resultat att alla galaxer rör sig bort från oss och från varandra med oerhörda hastigheter på upp emot 150 millioner kilometer i timmen! Man har också konstaterat att ju längre bort dessa galaxer befinner sig, desto snabbare förflyttar de sig. Han rapporterar också att till en början var Einstein — och inte bara Einstein — mycket skeptiskt inställd till den här ”jättebangsteorin” (”big bang”-teorin) om universums uppkomst. Einstein gjorde sådana uttalanden som: ”Att godta sådana eventualiteter förefaller mig oförnuftigt.” ”Denna omständighet [ett expanderande universum] irriterar mig.”
Men till heder för Einstein skall det sägas att han senare erkände att den här teorin lät förnuftig, alldeles som så många andra vetenskapsmän nu gör. En sådan syn på universums uppkomst är, som Jastrow framhöll, åtminstone i överensstämmelse med vad bibeln säger, nämligen att det materiella universum har haft en början: ”I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.” — 1 Mos. 1:1.
ANDRA BEVIS FÖR ATT GUD VERKLIGEN EXISTERAR
Enbart det förhållandet att universum har haft en början bevisar inte att Gud, Skaparen, verkligen existerar, men det gör den samstämmighet och ordningsfullhet som är uppenbar. Med tanke på detta skrev en av Englands ledande astronomer, sir Bernard Lovell, om sin ”hänförda förundran över naturlagarnas samstämmighet, vilka uppenbarar en så överlägsen intelligens att allt systematiskt tänkande och handlande av människor är en ytterst obetydlig reflexion i jämförelse med detta”.
Tänk till exempel på alla de faktorer som samverkar för att möjliggöra liv på vår planet, jorden. Solen befinner sig omkring 150 millioner kilometer bort från jorden. Om jorden befann sig bara några millioner kilometer närmare solen, skulle inget jordiskt liv kunna existera på grund av den intensiva hettan. Om jorden däremot befann sig bara några millioner kilometer längre bort från solen än vad den nu gör, skulle inget liv kunna existera på jorden på grund av kölden.
Tänk också på den luft vi andas. Vi klarar oss inte utan syre, och 21 procent av atmosfären består av syre. Men fanns det hälften så mycket syre eller dubbelt så mycket syre som det nu finns, skulle liv i dess nuvarande form inte kunna existera på jorden. Vidare kan vi tänka på harmonin eller balansen mellan växt- och djurlivet. Växterna upptar koldioxid men avger syre, medan alla varelser som andas upptar syre och avger koldioxid. Hur uppkom hela denna samstämmighet och balans? Är det inte bevis för att Gud existerar?
Lika kraftfulla bevis för att Gud verkligen existerar kan man se i de bokstavligen talat millioner och åter millioner celler som bildar människokroppen. Så små de är! Likväl kan man likna var och en av dessa millioner celler vid en muromgärdad stad, i vilken kemiska ämnen, proteiner och hormoner framställs. Cellkärnan dirigerar all denna verksamhet, och de produkter som framställs transporteras in i och ut ur cellen med hjälp av ett nätverk av kanaler. Några av cellens beståndsdelar är så små att man inte kan se dem ens när de förstoras 200.000 gånger! Det är inte att undra på att Amerikas främsta medicinska tidskrift framhöll att minst 80 procent av de vetenskapsmän som sysslar med biologi erkänner att biologi och liv regleras av en högre makt.
Ytterligare bevis för att Gud existerar kan man se i djurens instinkter. Varför kan fåglar flyga flera tusen kilometer till sina planerade bestämmelseorter utan att komma ur kurs och göra detta oberoende av vädret? Vilken vishet ger inte sådana insekter som bin och myror prov på! Lägg också märke till fenomenet med ålarna. Både europeiska och amerikanska ålar kommer till Sargassohavet i Atlanten för att leka, där de sedan dör. När äggen har kläckts, simmar de unga ålarna till den plats varifrån deras mödrar kom. Det sägs att man aldrig har funnit en europeisk ål i amerikanska vatten och inte heller en amerikansk ål i europeiska vatten. Vad är förklaringen till detta?
Bevisen är obestridliga: Det finns en första orsak. Gud existerar verkligen. Han har i sanning utfört oräkneliga underverk. En del har i vetenskapens namn förkastat allt vad underverk heter. Men som den engelske skalden Cowper en gång framhöll: ”Allt vi ser är underverk, men eftersom det som sker synes oss så självfallet, lägger vi inte märke till att det i själva verket är underverk” — men det gör de människor som erkänner att Gud verkligen existerar!
[Fotnoter]
a I förbigående kan framhållas att den teori om solsystemets ursprung som Laplace lade fram i sin bok Traité de mecanique céleste har ersatts av andra teorier, som är lika bristfälliga.
[Bild på sidan 4]
Den levande cellen — ett under av formgivning
Flyttfåglar kan flyga långa sträckor
[Bild på sidan 5]
Unga ålar simmar tillbaka till sina föräldrars hemvatten