Frågor från läsekretsen

◼ Vad menas med det som sägs i 2 Samuelsboken 18:8: ”Skogen [gjorde] mer i fråga om att förtära folket än svärdet gjorde i fråga om att förtära dem” (NW)?

Kung Davids stilige son Absalom tillskansade sig tronen och tvingade sin far att fly från Jerusalem. I Efraims skog (kanske öster om Jordanfloden) ägde därefter en strid rum mellan Absaloms styrkor och dem som var lojala mot Jehovas smorde kung, David. I 2 Samuelsboken 18:6, 7 berättas det att Davids män dödade 20.000 rebeller i den häftiga striden. Den följande versen tillägger bland annat: ”Dessutom gjorde skogen mer i fråga om att förtära folket än svärdet gjorde i fråga om att förtära dem den dagen (NW).”

Somliga har påstått att detta åsyftar att rebellsoldater uppslukades av vilda djur som uppehöll sig i skogarna. (1 Samuelsboken 17:36; 2 Kungaboken 2:24) Men lika lite som ”svärdet” bokstavligt förtärde dem som blev slagna i strid behöver detta betyda att dessa blev bokstavligt förtärda av djur. Striden bredde faktiskt ”ut sig över hela den trakten”. En mer sannolik förklaring är därför att Absaloms män som var jagade på flykten flydde i panik genom den klippiga skogen och kanske föll ner i gropar och dolda raviner eller blev insnärjda i tät snårskog. Det är intressant att skildringen fortsätter med att berätta att Absalom själv blev ett skogens offer. Det var antagligen på grund av sitt långa och yviga hår som han fastnade med huvudet i ett stort träd, vilket gjorde honom fullständigt utlämnad åt ett dödligt angrepp från Joab och dennes män. Absaloms lik kastades ”i en stor grop i skogen och [de] staplade upp ett mycket stort stenröse över honom”. — 2 Samuelsboken 18:9—17.