Betlehem — En symbol för kristen endräkt och kärlek?
BETLEHEM ... är ett bevis på oändlig kärlek, det är en lektion i ödmjukhet.” — Maria Teresa Petrozzi, författare till boken Bethlehem.
Har Betlehem en liknande innebörd för dig? Det är mycket möjligt, eftersom hundratals miljoner uppriktiga, fredsälskande människor världen utöver betraktar Betlehem med stor vördnad, särskilt i jultid. De drar sig då till minnes att denna lilla stad i Mellersta Östern är den plats där ”Fridsfursten”, Jesus Kristus, föddes. I hundratals år har pilgrimer strömmat dit för att besöka en av kristenhetens heligaste platser och kanske ägna den sin vördnad. Det är den så kallade födelsegrottan, Jesu Kristi traditionella födelseplats. Den är belägen i det stora, historiska byggnadskomplex som kallas Födelsekyrkan. — Jesaja 9:6; Matteus 2:1.
Men har dessa enligt traditionen heliga platser verkligen tjänat som brännpunkter för kristen endräkt, kärlek och ödmjukhet? Vilken slutsats drar du av följande fakta?
Den katolska skribenten Maria Teresa Petrozzi skriver i sin bok Bethlehem: ”Från och med 1500-talet hemsöktes [Betlehem] av bittra och blodiga strider mellan den latinska [romersk-katolska] kyrkan och den grekiska [grekisk-ortodoxa] om hegemonin i Födelsekyrkan.” Dessa återkommande ”blodiga strider” om bestämmanderätten över denna kyrka kretsade ofta kring den silverstjärna som finns i ”födelsegrottan”, belägen under själva kyrkan. Denna stjärna sägs utmärka just den plats där Jesus föddes. R. W. Hamilton förklarar i sin bok The Church of the Nativity, Bethlehem (Födelsekyrkan i Betlehem): ”Det är allmänt känt att två av de frågor i tvisten mellan Frankrike och Ryssland som ledde fram till Krimkriget hängde samman med de rivaliserande kraven på äganderätten till portnycklarna till basilikan och till kryptan [födelsegrottan] och med den mystiska stölden en natt år 1847 av den silverstjärna med latinsk inskription som var infälld i en marmorplatta nedanför Födelsealtaret.”
De ständiga motsättningar som i hundratals år rått mellan de olika trosriktningarna rörande rätten till dessa platser har lett till att ”de olika trosriktningarnas rättigheter nu är noga fastställda. Så till exempel har franciskanerna tilldelats 19 av de 53 lampor som finns i grottan. Födelsealtaret ägs av de ortodoxa, och de romerska katolikerna får inte hålla gudstjänst där.” — Historical Sites in Israel (Historiska platser i Israel).
Vid jultiden håller, om det politiska klimatet så tillåter, vart och ett av de olika samfunden i kristenheten en egen julmässa och anordnar en egen procession genom Betlehem. Den 24 och 25 december har den romersk-katolska kyrkan en procession med efterföljande midnattsmässa i Sankta Katarinakyrkan bredvid Födelsekyrkan, som nu delas av den grekiska och den armeniska ortodoxa kyrkan. Den 6 januari firar de grekiska, syriska och koptiska ortodoxa kyrkorna sina julmässor. Den 18 januari håller den armeniska ortodoxa kyrkan sin julmässa, och en procession anordnas den 19 januari.
Visar allt detta att de traditionella heliga platserna i Betlehem är ”ett bevis på oändlig kärlek, ... en lektion i ödmjukhet”? Är dessa traditioner en sann återspegling av omständigheterna kring Jesu födelse? När föddes han till exempel? Föddes han verkligen i det som nu är ”födelsegrottan”? Och bör du eller någon annan vörda hans födelseplats?
[Bildkälla på sidan 3]
Pictorial Archive (Near Eastern History) Est.