Julen — en kristen högtid?
”Jag har aldrig kunnat förlika mig med de festligheter som pågår vid julen. De verkar så oförenliga med Jesu liv och lära.” — Mohandas K. Gandhi.
MÅNGA som läser Gandhis ord har en helt annan uppfattning och skulle kanske säga: ”Vad kan en hinduisk statsman veta om en kristen högtid?” Det måste emellertid erkännas att julfirandet har spritt sig över hela världen och påverkar alla slags kulturer. I december varje år tycks julen finnas överallt!
I Asien, till exempel, är det omkring 145 miljoner människor som firar jul, 40 miljoner fler än för tio år sedan. Och om Gandhi med ”festligheter” menade den profana sidan av det moderna julfirandet, den konsumtionshysteri som vi alla har lagt märke till, kan det knappast förnekas att det är den sidan av julfirandet som ofta är mest framträdande. Som det uttrycks i tidskriften Asiaweek: ”Julen i Asien — från ljusgirlanderna i Hongkong till julgranarna i Beijings [Pekings] hotellvestibuler och en julkrubba i det centrala Singapore — är huvudsakligen en profan (främst kommersiell) tilldragelse.”
Har nutida julfirare glömt bort Kristus? Officiellt har den 25 december varit en kyrklig högtid sedan 300-talet v.t., då romersk-katolska kyrkan fastställde att man skulle fira Jesu födelse den dagen. Men vid en undersökning som nyligen genomfördes i USA var det bara 33 procent av de tillfrågade som ansåg att Kristi födelse är den viktigaste aspekten i samband med julen.
Vad anser du? Tycker du ibland att den påträngande reklamen, det hektiska julklappsköpandet och pressen att skicka julkort, klä julgranen och anordna och delta i fester gör att Jesus på något sätt har trängts ut ur bilden?
Många anser att ett sätt att göra julen mer kristen är att ha en julkrubba. Du har förmodligen sett sådana modeller av födelsescenen med små figurer som föreställer Jesusbarnet i krubban med Maria, Josef, några herdar, de ”tre vise männen”, eller ”tre kungar”, några boskapsdjur och några åskådare runt omkring. Man menar att sådana julkrubbor påminner människor om julens verkliga innebörd. Det sägs till exempel i U.S. Catholic: ”En julkrubba ger en klarare bild än något av evangelierna kan ge, även om den också framhåller dessa berättelsers ohistoriska karaktär.”
Men hur skulle en julkrubba kunna vittna om att evangelieskildringarna i Bibeln är ohistoriska? De målade små figurerna i en krubba ger verkligen Kristi födelse en legendarisk eller sagobetonad prägel. Julkrubborna introducerades av en munk på 1200-talet och var till en början ganska opretentiösa. Men i likhet med så många andra företeelser som har med den här högtiden att göra har de i dag blivit en storindustri. I Neapel i Italien finns det långa rader av affärer som säljer presepi, små figurer till julkrubbor, året runt. En del populära figurer föreställer inte bibliska gestalter, utan kändisar från vår tid, till exempel prinsessan Diana, moder Teresa och designern Gianni Versace. På andra platser är figurerna i julkrubborna tillverkade av choklad, pasta eller till och med snäckor. Det är naturligtvis svårt att se något historiskt i sådana scener.
Hur skulle då en julkrubba kunna ge ”en klarare bild än något av evangelierna”? Är det verkligen så att evangelieskildringarna inte är historiska? Även inbitna skeptiker måste erkänna att Jesus var en verklig, historisk person. Han måste därför en gång ha varit ett verkligt barn och ha fötts på en verklig plats. Det måste finnas ett bättre sätt att få en klar bild av händelserna kring hans födelse än att titta på en julkrubba!
Det finns ett bättre sätt. Två historiker har skrivit två av varandra oberoende redogörelser för Jesu födelse. Om du ibland har en känsla av att Kristus ofta blir bortglömd vid julen, varför då inte själv undersöka dessa redogörelser? De innehåller inte några legender eller myter, utan fascinerande historia — den sanna berättelsen om Kristi födelse.
[Bildkälla på sidan 3]
Bården på sidorna 3–6, 8 och 9: Fifty Years of Soviet Art