En bred väg med begränsad frihet

En familj bestående av tre personer — pappa, mamma och en liten dotter — befann sig i sitt hem i Sydney i Australien, när en eldsvåda bröt ut i huset. De försökte hoppa ut genom fönstren, men dessa var försedda med galler. På grund av säkerhetsgallren kunde brandmännen inte rädda dem. Pappan och mamman omkom i röken och lågorna. Den lilla flickan dog senare på ett sjukhus.

SÅ TRAGISKT att den här familjen miste livet på grund av säkerhetsanordningar som var avsedda att skydda dem! Och till skam för vårt moderna samhälle måste vi konstatera att den här familjen inte var ensam om att skydda sitt hem med galler och säkerhetslås. Många av våra grannar har också hem som påminner om fästningar. Varför det? Därför att de vill känna sig trygga och lugna till sinnes. Vilket misslyckande för ett ”fritt” samhälle att människor inte känner sig trygga om de inte är inspärrade som fångar i sitt eget hem! På fler och fler platser är det inte längre riskfritt för barnen att leka i en närbelägen park eller att gå till skolan utan att eskorteras av en förälder eller en annan vuxen. Inom många områden i livet håller friheten på att dunsta bort likt daggen i morgonsolen.

Ett förändrat levnadsmönster

I början av seklet var det annorlunda. När våra far- och morföräldrar var barn, kunde de vanligtvis leka var de ville utan att behöva vara rädda. När de blev vuxna och skaffade sig ett eget hem, behövde de inte skydda det med en massa säkerhetsanordningar. De kände sig fria, och i viss mån var de också fria. Men under sin livstid har de sett hur samhället har förändrats. Det har blivit kallare och mer själviskt. På många platser har kärleken till nästan ersatts av fruktan för nästan, och det var något som bidrog till den tragiska händelse som nämndes i inledningen. Samtidigt som ofriheten har ökat har också de moraliska värderingarna urholkats mer och mer. Samhället har entusiastiskt anammat den så kallade ”nya moralen”, men i själva verket har det nu gått så långt att det knappast finns någon moral alls.

En före detta lektor i pedagogik vid University of Queensland i Australien, dr Rupert Goodman, skriver: ”Unga människor konfronteras nu med en helt annorlunda, hedonistisk ... livsstil, där ’jag själv’ står i centrum: självbehag, självmedvetenhet, självförverkligande, självförhärligande.” Han tillägger: ”Sådana dygder som självbehärskning, självförsakelse, hårt arbete, sparsamhet, respekt för myndighet, kärlek till och aktning för föräldrar ... är främmande begrepp för många.”

Verkligen en rymlig väg

De som känner till Bibelns profetior är inte förvånade över denna utbredda självupptagenhet, för Jesus Kristus sade varnande: ”Bred och rymlig är den väg som leder till tillintetgörelse, och många är de som går in på den; men trång är den port och smal den väg som leder till liv, och få är de som finner den.” (Matteus 7:13, 14) Den förstnämnda vägen, där det finns gott om plats för många gående, är ”rymlig” därför att den inte begränsas av Bibelns principer i moralfrågor och det dagliga livet. Den tilltalar dem som vill tycka och tro som de vill och leva som de behagar — utan regler och förpliktelser.

Det är sant att många av dem som har valt den breda vägen påstår att de känner sig fria. Men de flesta av dem drivs av den anda av själviskhet som genomsyrar dagens samhälle. Bibeln visar att de styrs av ”den ande som nu är verksam i olydnadens söner”. Denna ande får dem att handla ”enligt begären hos ... [sitt] kött” och göra ”de ting som köttet” vill, vare sig det gäller omoraliskhet eller narkotikamissbruk eller ett hänsynslöst jagande efter rikedom, prestige eller makt. — Efesierna 2:2, 3.

Den breda vägen leder till katastrof

Lägg märke till att de som färdas på den breda vägen drivs att göra ”de ting som köttet” vill. Detta visar att de inte alls är fria — de har en herre över sig. De är slavar under sitt eget kött. Och att tjäna den herren kan leda till många problem — pandemier av sexuellt överförda sjukdomar, splittrade hem, fysiska och psykiska skador till följd av alkohol- och narkotikamissbruk och många andra tragiska konsekvenser. Även sådant som misshandel, inbrott och våldtäkt har sin grund i det själviska tänkesätt som frodas på denna breda väg, där allt är tillåtet. Och så länge denna ”väg som leder till tillintetgörelse” finns kvar, kommer dess frukt att bli alltmer förödande för människor. — Ordspråken 1:22, 23; Galaterna 5:19—21; 6:7.

Låt oss se på två exempel ur verkliga livet hämtade från Australien. Mary dukade under för frestelsen och började missbruka vanebildande droger och levde ett omoraliskt liv.a Men hon fann aldrig den lycka som hon så ivrigt sökte efter. Även sedan hon hade fått sina två barn verkade livet tomt och meningslöst. När hon sedan fick veta att hon hade aids, rasade hela hennes värld samman.

Tom hade andra problem. ”Jag växte upp på en missionsstation i norra Queensland”, skriver han. ”När jag var 16 år började jag dricka. Min far, mina farbröder och mina vänner drack alla ganska friskt, så det var helt naturligt för mig. Så småningom kom jag till det stadiet att jag drack allt, från öl till denaturerad sprit. Jag började också spela på hästar, och ibland spelade jag bort större delen av mina surt förvärvade slantar. Det var inga småsummor det rörde sig om, för mitt arbete med att skörda sockerrör var ganska välbetalt.

Längre fram gifte jag mig och fick barn. Men i stället för att axla mitt ansvar som familjefar gjorde jag som mina vänner — drack, slogs och spelade. Jag fick ofta tillbringa natten i häktet, men inte ens det hade någon verkan på mig. Jag var på väg utför. Mitt liv var i en enda röra.”

Ja, genom att ge efter för orätta begär skadade Tom och Mary inte bara sig själva, utan också sina familjer. Tyvärr har många andra unga människor en tendens att låta sig luras av den toleranta, missriktade frihet som finns på den breda vägen. Om de bara kunde genomskåda detta bedrägeri, denna parodi på frihet. Om de bara kunde se den breda vägen som den verkligen är — och det höga pris som alla som färdas på den förr eller senare måste betala! Det är sant att den är rymlig och lättillgänglig. Men det är just det som är dess förbannelse. Vi gör klokt i att allvarligt begrunda det obestridliga faktum att ”den som sår med tanke på sitt kött skall skörda förgängelse av sitt kött”. — Galaterna 6:8.

Men det finns ett bättre val. Det är den smala vägen. Hur trång och begränsad är egentligen den vägen? Och vart leder den?

[Fotnoter]