Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • w97 15/12 s. 2-3
  • Julen — hednisk eller kristen?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Julen — hednisk eller kristen?
  • Vakttornet – 1997
  • Liknande material
  • Julfirandet — varifrån kommer det?
    Vakna! – 1989
  • Julen — vad kommer den att betyda för dig?
    Vakna! – 1974
  • Är julen verkligen hednisk?
    Vakna! – 1982
  • Julen når mycket långt
    Vakttornet – 1979
Mer
Vakttornet – 1997
w97 15/12 s. 2-3

Julen — hednisk eller kristen?

I KINA kallas han Gubben Jul. I Ryssland använder man namnet Farfar Frost, och i USA kallas han Santa Claus. I Sverige är det jultomten.

Många betraktar den här fryntlige gamle mannen med sitt vita skägg och sin stora mage som själva sinnebilden för julen. Men det är också allmänt känt att jultomten är en myt, en legend baserad på traditioner som förknippas med Nikolaus, en biskop som verkade på 300-talet i Myra (i nuvarande Turkiet).

Traditioner har alltid spelat en betydande roll vid firanden av olika slag, och julen är inget undantag. Tomtemyten är bara ett exempel på folksägner som förknippas med en populär högtid. Även om somliga påstår att julsederna grundar sig på händelser som finns omtalade i Bibeln, är sanningen den att de flesta av dessa seder har hedniskt ursprung.

Ett annat exempel är julgranen. The New Encyclopædia Britannica förklarar: ”Träddyrkan, som var vanligt förekommande bland hedningarna i Europa, levde kvar efter deras omvändelse till kristendomen i form av den skandinaviska sedvänjan att smycka huset och ladugården med ständigt gröna växter vid nyår för att skrämma bort djävulen samt att sätta upp ett träd åt fåglarna vid julen.”

Att göra kransar av järnek eller andra vintergröna växter är en annan populär julsed. Även den är djupt rotad i hednisk religion. I antikens Rom smyckade man templen med järnekskvistar under saturnalierna, en sju dagar lång midvinterfest, som hölls till ära för jordbruksguden Saturnus. Denna hedniska högtid kännetecknades av ohämmat rumlande och tygellöshet.

Seden att kyssas under en mistel (se bilden) kanske kan verka romantisk men är faktiskt en återgång till medeltiden. Druiderna i det forntida Britannien tillskrev misteln magisk kraft och använde den därför för att skydda sig mot demoner, trolldom och andra onda ting. Så småningom uppkom den vidskepliga föreställningen att en kyss under misteln skulle leda till äktenskap. Denna sedvänja är fortfarande populär i många delar av världen vid jultiden.

Detta är bara några få av de moderna julseder som har påverkats av eller härrör från hedniska läror. Men du kanske undrar: Hur uppkom alla dessa traditioner? Hur kunde en högtid som påstås firas till minne av Kristi födelse bli så genomsyrad av icke-kristna sedvänjor? Och vad som är ännu viktigare: Hur ser Gud på detta firande?

[Bildkälla på sidan 2]

Sidan 3: Santa Claus: Thomas Nast/Dover Publications, Inc., 1978; mistelkvist på sidan 3 och illustration på sidan 4: Margaret Baker: Discovering Christmas Customs and Folklore, utgiven av Shire Publications, 1994

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela