Har du prövat på det?
1 Vad då? Att göra bruk av några av de förslag vi fick i Tjänsten för Guds rike för några månader sedan.
2 Minns du artikeln där denna fråga ställdes: ”Hur många människor går du förbi under en dag? . . . Har du undrat hur många av dessa som någonsin har fått höra de goda nyheterna från någon av våra bröder? Och hur många har inte fått höra dem?” Vad gör vi för att hjälpa dessa människor? När du till exempel går från hus till hus — och finner att det är så många som inte är hemma — vinnlägger du dig då om att tala med dem du träffar på gatan? Det var ett av de förslag som fanns med i artikeln. Har du försökt det?
3 I artikeln ställdes flera frågor: ”Hur många människor finns det på ditt distrikt som aldrig haft tillfälle att höra de goda nyheterna? Se på de människor du går förbi när du är ute. Somliga av dem står och väntar. Somliga av dem sitter på en bänk eller i en bil. Somliga går och tittar. Kan du tilltala dem?” Har du försökt göra det?
4 En syster skrev till Sällskapet och berättade: ”Sedan vi läst artikeln ’Hur många kan du nå?’ i Tjänsten för Guds rike för december 1977, bestämde fyra andra pionjärer och jag att vi skulle pröva på de förslag som gavs i artikeln. Vi gick fram till folk på gatan och började samtala med dem om en bättre styrelse. Vi fick det ena utmärkta samtalet efter det andra. På lite mer än en timme kunde vi fem placera 27 böcker. En flicka kom till och med fram till oss och frågade efter böckerna. Vi njöt obeskrivligt av hela upplevelsen. Eftersom ingen av oss hade gjort något likt detta förut, tackar vi Jehova för att han hjälpte oss att övervinna vår rampfeber. Ni kan vara säkra på att vi planerar att göra det igen.”
5 En annan skrev och berättade: ”Vi gick fram till människor som inte såg ut att ha så bråttom. Samtalen blev i allmänhet korta och gick rakt på sak, men vi fick också i gång längre samtal med flera människor som visade avsevärt intresse. Vi satte värde på förslaget att välja ut människor att tala med. Vi hade den största framgången med tonåringar och äldre män, människor som man ytterst sällan har möjlighet att tala med vid dörrarna. En broder har sagt att han hade den största framgången då han vände sig till människor som satt och vilade eller väntade på bänkar och soffor på allmänna platser. För det mesta kunde vi fånga människors uppmärksamhet helt, då vi fick i gång samtal, eftersom vi inte hade någon konkurrens från småbarn i badkaret eller telefonsamtal eller mat på spisen. När vi väl övervunnit rampfebern, fann vi allesammans stor glädje i arbetet. Vi har också fått en del mycket goda resultat, då vi gjort återbesök hos människor vi träffade på.”
6 Alla vet vi att en människa inte behöver befinna sig bakom en stängd dörr, innan vi visar henne intresse. Men hur ofta söker du komma till tals med människor som är borta från hemmet? Har du prövat på det? Det skall vara din kärlek till människor och din önskan att dela med dig av sanningen till dem som skall driva dig till detta.
7 Har du lust att pröva på det? En återblick på de förslag som gavs i artikeln ”Hur många kan du nå?” i Tjänsten för Guds rike för december 1977 kan hjälpa dig.