Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • ”Fallet är det stora Babylon”!
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 30

      ”Fallet är det stora Babylon”!

      1. Vad kungör den andre ängeln, och vad är det stora Babylon?

      DET är stunden för Guds dom! Lyssna till det gudomliga budskapet: ”Och en annan, en andra ängel, följde efter och sade: ’Fallet, fallet är det stora Babylon, som fick alla nationerna att dricka av sin otukts förbittrings vin!’” (Uppenbarelseboken 14:8) För första men inte sista gången riktar Uppenbarelseboken uppmärksamheten på det stora Babylon. Längre fram, i Uppenbarelseboken kapitel 17, beskrivs det som en vällustig sköka. Vad är det stora Babylon? Som vi skall få se är det ett världsimperium, det är religiöst, och det är Satans efterhärmande organisation som han använder för att bekämpa Guds kvinnas säd. (Uppenbarelseboken 12:17) Det stora Babylon är hela världsväldet av falsk religion. Det innefattar alla religioner som håller fast vid det forntida Babylons religiösa läror och sedvänjor och som lägger i dagen dess ande.

      2. a) Hur gick det till att babylonisk religion spreds till alla delar av jorden? b) Vilken är den mest framträdande delen av det stora Babylon, och när framträdde denna del som en mäktig organisation?

      2 Det var i Babylon, för mer än 4.000 år sedan, som Jehova förbistrade tungomålen hos dem som tänkte bygga Babels torn. De olika språkgrupperna spred ut sig till jordens ändar och tog med sig de avfälliga trosuppfattningar och sedvänjor som än i dag utgör grundvalen för de flesta religionerna. (1 Moseboken 11:1–9) Det stora Babylon är den religiösa delen av Satans organisation. (Jämför Johannes 8:43–47.) Dess mest framträdande del i vår tid är den avfälliga kristenheten, som framträdde som en mäktig, laglös organisation på 300-talet efter Kristus, med trosbekännelser och med en formalism som inte härrör från bibeln, utan till stor del från babylonisk religion. – 2 Tessalonikerna 2:3–12.

      3. Hur kan det sägas att det stora Babylon har fallit?

      3 Eftersom religionen fortfarande utövar stort inflytande i världen, undrar du kanske varför ängeln tillkännager att det stora Babylon har fallit. Vad hände efter år 539 f.v.t., då det forntida Babylon föll? Jo, israeliterna blev befriade och kunde återvända till sitt hemland och återställa den sanna tillbedjan där. Att det andliga Israel år 1919 återställdes till ett strålande andligt välstånd, som än i dag består och som breder ut sig, står därför som bevis för att det stora Babylon föll det året. Det har inte längre någon inskränkande makt över Guds folk. För övrigt har det drabbats av djupgående problem inom sina egna led. Sedan år 1919 har dess ruttenhet, oärlighet och omoraliskhet vitt och brett avslöjats. På de flesta håll i Europa är det numera få människor som går i kyrkan. Vanhedrat i ögonen på alla som älskar Guds sanningsord väntar nu det stora Babylon så att säga i dödscellen på att Jehovas rättmätiga dom skall verkställas över det.

      Babylons vanhedrande fall

      4–6. På vilket sätt kan det sägas att ”det stora Babylon ... fick alla nationerna att dricka av sin otukts förbittrings vin”?

      4 Låt oss mer i detalj granska omständigheterna kring det stora Babylons vanhedrande fall. Ängeln talar här om för oss att ”det stora Babylon ... fick alla nationerna att dricka av sin otukts förbittrings vin”. Vad innebär det? Det har med erövring att göra. Jehova uppmanade till exempel Jeremia: ”Ta denna bägare med raseriets vin ur min hand, och du skall låta alla de nationer till vilka jag sänder dig dricka det. Och de skall dricka och svaja fram och tillbaka och handla som galningar på grund av det svärd som jag sänder bland dem.” (Jeremia 25:15, 16, NW) På 500-talet och 600-talet f.v.t. använde Jehova det forntida Babylon till att hälla upp en symbolisk vedermödans bägare som många nationer skulle få dricka av, däribland det avfälliga Juda, så att även Guds eget folk fördes i landsflykt. Sedan var det Babylons tur att falla, eftersom dess kung förhävde sig mot Jehova, ”himmelens Herre”. – Daniel 5:23.

      5 Det stora Babylon har också gjort erövringar, men för det mesta har dessa varit mer smygande. Det har fått ”alla nationer att dricka” genom att begagna sig av en prostituerad kvinnas knep och bedriva religiös otukt med dem. Det har lockat politiska härskare till att ingå förbund och vänskapsförhållanden med sig. Det har med hjälp av sin religiösa tjuskraft på ett utstuderat sätt utövat förtryck genom politiken, affärsvärlden och i ekonomiskt avseende. Det har underblåst religiös förföljelse samt religiösa krig och korståg såväl som krig mellan nationer, uteslutande av politiska och kommersiella skäl. Och det har rättfärdigat dessa krig genom att säga att de är Guds vilja.

      6 Det är allmänt känt att religionen blandat sig i krig och politik under 1900-talet. Vi har exempel från det shintoistiska Japan, det hinduiska Indien, det buddistiska Vietnam, det ”kristna” Nordirland och Latinamerika såväl som från andra länder – för att inte tala om fältprästernas andel i att på båda sidor under de två världskrigen uppmana unga män att slakta varandra. Ett klassiskt exempel på det stora Babylons kurtiserande är dess insats i spanska inbördeskriget under åren 1936–1939, då minst 600.000 människor dödades. Detta blodbad utlöstes av anhängare till de katolska prästerna och deras bundsförvanter, delvis på grund av att kyrkans makt och ställning hotades av Spaniens regering.

      7. Vem har varit det stora Babylons främsta måltavla, och vilka metoder har det använt mot denna måltavla?

      7 Eftersom det stora Babylon är den religiösa delen av Satans säd, har det alltid gjort Jehovas ”kvinna”, ”Jerusalem där ovan”, till sin främsta måltavla. Under det första århundradet blev församlingen av smorda kristna tydligt identifierad som kvinnans säd. (1 Moseboken 3:15; Galaterna 3:29; 4:26) Det stora Babylon gjorde ihärdiga försök att besegra denna kyska församling genom att förleda den till att begå religiös otukt. Apostlarna Paulus och Petrus varnade för att många skulle ge efter och att det skulle resultera i ett stort avfall. (Apostlagärningarna 20:29, 30; 2 Petrus 2:1–3) Jesu budskap till de sju församlingarna visade att det stora Babylon mot slutet av Johannes’ liv avancerade något i sina ansträngningar att utöva ett fördärvligt inflytande. (Uppenbarelseboken 2:6, 14, 15, 20–23) Men Jesus hade redan visat hur långt det skulle få tillåtelse att gå.

      Vetet och ogräset

      8, 9. a) Vad får vi reda på i Jesu liknelse om vetet och ogräset? b) Vad hände ”medan människorna sov”?

      8 I sin liknelse om vetet och ogräset talade Jesus om en man som sådde utmärkt säd i en åker. Men ”medan människorna sov” kom en fiende och sådde över ogräs. Vetet kom därför att övertäckas av ogräset. Jesus förklarade sin liknelse med orden: ”Den som sår den utmärkta säden är Människosonen; åkern är världen; vad den utmärkta säden beträffar, så är det rikets söner; men ogräset är den ondes söner, och fienden som sådde det är djävulen.” Han visade sedan att vetet och ogräset skulle få växa tillsammans fram till ”avslutningen på tingens ordning”, då änglarna skulle ”samla ihop” det symboliska ogräset. – Matteus 13:24–30, 36–43.

      9 Det som Jesus och apostlarna Paulus och Petrus varnade för skedde också. ”Medan människorna sov”, antingen efter det att apostlarna somnat in i döden eller när kristna tillsyningsmän slöade till i sin uppgift att vaka över Guds hjord, började babylonisk avfällighet spira upp mitt i församlingen. (Apostlagärningarna 20:31) Snart blev ogräset mycket större i antal än vetet och skymde det, så att man inte såg det. Det kan under ett antal århundraden ha förefallit som om kvinnans säd fullständigt hade svepts in i det stora Babylons mycket vida kjolar.

      10. Vad hände på 1870-talet, och hur reagerade det stora Babylon på detta?

      10 På 1870-talet började smorda kristna göra målmedvetna ansträngningar för att ta avstånd från det stora Babylons otuktiga leverne. De övergav falska läror som kristenheten hade fört in från hedendomen och använde frimodigt bibeln för att predika att hedningarnas tider skulle upphöra år 1914. Det stora Babylons främsta redskap, kristenhetens präster, motstod dessa strävanden att återställa sann tillbedjan. Under första världskriget utnyttjade de krigstidens hysteri för att försöka slå ner den lilla gruppen trogna kristna. År 1918, när verksamheten var nästan fullständigt lamslagen, föreföll det som om det stora Babylon hade lyckats. Det tycktes ha triumferat över dem.

      11. Vad medförde det forntida Babylons fall?

      11 Som vi tidigare har nämnt råkade den stolta staden Babylon år 539 f.v.t. ut för ett ödesdigert fall från sin maktställning. Då hördes ropet: ”Det har fallit! Babylon har fallit.” Världsimperiets mäktiga säte hade fallit för Medo-Persiens arméer under Cyrus den store. Även om staden som sådan överlevde erövringen, var dess fall från makten ett faktum, och det medförde att de judiska fångarna befriades. De vände tillbaka till Jerusalem för att återställa ren tillbedjan där. – Jesaja 21:9, NW; 2 Krönikeboken 36:22, 23; Jeremia 51:7, 8.

      12. a) Hur kan det sägas att det stora Babylon har fallit nu i vår tid? b) Vad är det som bevisar att Jehova fullständigt har förkastat kristenheten?

      12 Även under vårt århundrade har ett rop hörts – ett rop om att det stora Babylon har fallit. Den babyloniska kristenhetens tillfälliga framgång år 1918 vändes i plötsligt bakslag år 1919, när kvarlevan av de smorda, Johannesklassen, återupprättades genom en andlig uppståndelse. Det stora Babylon hade fallit i fråga om att kunna ha ett förslavande inflytande över Guds folk. Likt gräshoppor svärmade Kristi smorda bröder ut ur avgrunden, redo för verksamhet. (Uppenbarelseboken 9:1–3; 11:11, 12) De var den nutida ”trogne och omdömesgille slaven”, och deras Herre satte dem över alla sina tillhörigheter på jorden. (Matteus 24:45–47) Att de blev använda på det här sättet bevisade att Jehova fullständigt hade förkastat kristenheten, trots dess anspråk på att vara hans representant på jorden. Den rena tillbedjan återupprättades, och vägen låg nu öppen för att kunna slutföra arbetet att förse kvarlevan av de 144.000 med sigill – de kvarvarande av kvinnans säd, dessa som sedan gammalt varit det stora Babylons fiender. Allt det här förebådar ett förkrossande nederlag för denna sataniska religiösa organisation.

      Uthållighet för de heliga

      13. a) Vad förkunnar den tredje ängeln? b) Vilken dom ger Jehova dem som tar emot vilddjurets märke?

      13 Nu talar den tredje ängeln. Lyssna! ”Och en annan ängel, en tredje, följde efter dem och sade med hög röst: ’Om någon tillber vilddjuret och dess bild och får ett märke på sin panna eller på sin hand, skall han också dricka av Guds förbittrings vin, som hälls upp outspätt i hans vredes bägare.’” (Uppenbarelseboken 14:9, 10a) I Uppenbarelseboken 13:16, 17 fick vi reda på att de som inte tillber vilddjurets bild under Herrens dag skulle utsättas för lidande och till och med bli dödade. Nu får vi veta att Jehova har beslutat att gå till doms med dem som ”har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal”. De blir tvungna att dricka en besk ”vredes bägare” med Jehovas förbittring. Vad kommer det här att betyda för dem? När Jehova tvingade Jerusalem att dricka ”hans vredes bägare” år 607 f.v.t., råkade staden ut för ”förödelse och förstöring, hunger och svärd” från babyloniernas sida. (Jesaja 51:17, 19) När de som avgudar världens politiska makter och deras bild, Förenta nationerna, får Jehovas vredes bägare att dricka, kommer det på liknande sätt att leda till en olycka för dem. (Jeremia 25:17, 32, 33) De kommer att bli fullständigt tillintetgjorda.

      14. Vilket lidande blir de som tillber vilddjuret och dess bild tvungna att utstå redan innan de tillintetgörs, och hur beskriver Johannes detta?

      14 Men redan innan detta händer blir de som har vilddjurets märke tvungna att lida de plågsamma följderna av Jehovas misshag. Ängeln fortsätter att tala om den som tillber vilddjuret och dess bild och säger till Johannes: ”Och han skall plågas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. Och deras plågas rök stiger upp till evig tid, och dag och natt har de ingen vila, de som tillber vilddjuret och dess bild, och vemhelst som får dess namns märke.” – Uppenbarelseboken 14:10b, 11.

      15, 16. Vad är innebörden i orden ”eld och svavel” i Uppenbarelseboken 14:10?

      15 Att eld och svavel omnämns här har av somliga betraktats som ett bevis för att det finns en helveteseld. Men en kort granskning av en liknande profetia visar den verkliga innebörden av dessa ord i det här sammanhanget. Långt tillbaka på Jesajas tid varnade Jehova nationen Edom för att den skulle bli straffad på grund av sin fientlighet mot Israel. Han sade: ”Hennes strömmar skall förvandlas till beck och hennes stoft till svavel; och hennes land skall bli som brinnande beck. Varken natt eller dag kommer det att släckas; till obestämd tid kommer dess rök att fortsätta att stiga upp. Från generation till generation kommer hon att vara uttorkad; aldrig i evighet kommer någon att gå fram genom henne.” – Jesaja 34:9, 10, NW.

      16 Slungades Edom in i någon mytisk helveteseld för att där brinna för evigt? Naturligtvis inte. Nationen försvann i stället fullständigt från världsscenen, som om den helt och hållet hade förtärts av eld och svavel. Det slutliga resultatet av straffet var inte evig pina, utan tomhet, ödslighet och ett intet. (Jesaja 34:11, 12, NW) Röken som stiger upp till obestämd tid illustrerar detta på ett uttrycksfullt sätt. När ett hus brinner ner fortsätter askan att avge rök någon tid efter det att flammorna har slocknat ut, vilket är ett bevis för dem som ser det att en förödande eldsvåda inträffat. Än i dag minns Guds folk lärdomen av Edoms förstöring. På det sättet fortsätter i symbolisk bemärkelse röken från dess brand att stiga upp.

      17, 18. a) Vad blir resultatet för dem som tar emot vilddjurets märke? b) På vilket sätt blir de som tillber vilddjuret plågade? c) Hur kan det sägas att ”deras plågas rök stiger upp till evig tid”?

      17 De som har vilddjurets märke kommer också att bli fullständigt tillintetgjorda såsom av eld. Som profetian längre fram uppenbarar kommer deras döda kroppar att lämnas obegravda, så att djur och fåglar kan äta av dem. (Uppenbarelseboken 19:17, 18) Det är alltså tydligt att de inte bokstavligen blir torterade för evigt. På vilket sätt skall de ”plågas med eld och svavel”? I det att kungörandet av sanningen avslöjar dem och varnar dem för Guds kommande dom. Därför förtalar de Guds folk, och där så är möjligt förmår de listigt det politiska vilddjuret att förfölja och till och med döda Jehovas vittnen. Det hela kulminerar i att dessa motståndare blir tillintetgjorda såsom med eld och svavel. Då kommer ”deras plågas rök” att stiga upp ”till evig tid”, i det att Guds dom över dem kommer att tjäna som en prövosten, ifall Jehovas rättmätiga suveränitet någonsin blir ifrågasatt igen. Den stridsfrågan kommer att ha avgjorts för all evighet.

      18 Vilka är det som avger det plågsamma budskapet i vår tid? Kom ihåg att de symboliska gräshopporna har myndighet att plåga de människor som inte har Guds sigill på sina pannor. (Uppenbarelseboken 9:5) Det är tydligt att det är dessa som under änglars ledning är de som plågar. Till följd av att de symboliska gräshopporna är så ihärdiga sägs det att ”dag och natt har de ingen vila, de som tillber vilddjuret och dess bild, och vemhelst som får dess namns märke”. Och slutligen, efter deras tillintetgörelse, kommer det monumentala beviset för detta rättfärdigande av Jehovas suveränitet, ”deras plågas rök”, att stiga upp till evig tid. Må Johannesklassen hålla ut till dess att detta rättfärdigande är fullbordat! Som ängeln avslutar: ”Här betyder det uthållighet för de heliga, dessa som håller sig till Guds bud och Jesu tro.” – Uppenbarelseboken 14:12.

      19. Varför krävs det uthållighet av de heliga, och vilka styrkande ord meddelar Johannes dem?

      19 Ja, ”uthållighet för de heliga” betyder att de tillber Jehova med odelad hängivenhet genom Jesus Kristus. Deras budskap är inte populärt. Det medför motstånd, förföljelse, ja martyrskap. Men de blir styrkta av det som Johannes därefter meddelar: ”Och jag hörde en röst från himmelen säga: ’Skriv: Lyckliga är de döda som dör i gemenskap med Herren från och med nu. Ja, säger anden, de må vila sig från sina mödor, ty de ting de har gjort följer dem direkt.’” – Uppenbarelseboken 14:13.

      20. a) Hur harmonierar det löfte som Johannes återger med Paulus’ profetia angående Jesu närvaro? b) Vilket särskilt privilegium utlovas åt de av de smorda som dör efter Satans avlägsnande från himmelen?

      20 Det här löftet harmonierar fint med Paulus’ profetia angående Jesu närvaro: ”De som är döda i gemenskap med Kristus skall uppstå först. Efteråt skall vi levande som överlever [de av de smorda som lever in på Herrens dag], tillsammans med dem, ryckas bort i skyar för att möta Herren i luften.” (1 Tessalonikerna 4:15–17) Efter Satans avlägsnande från himmelen fick de som var döda i gemenskap med Kristus uppstå först. (Jämför Uppenbarelseboken 6:9–11.) De av de smorda som från och med då dör under Herrens dag blir lovade ett särskilt privilegium. Deras uppståndelse till andligt liv i himmelen sker omedelbart, ”i ett ögonblick”. (1 Korintierna 15:52) Tänk så förunderligt! Och deras rättfärdiga gärningar fortsätter utan uppehåll i den himmelska världen.

      Jordens skörd

      21. Vad berättar Johannes för oss om ”jordens skörd”?

      21 Andra får också nytta av den här dagen av dom, enligt vad Johannes fortsättningsvis berättar: ”Och jag såg, och se, en vit molnsky, och på molnskyn satt någon lik en människoson, med en gyllene krona på sitt huvud och en skarp skära i sin hand. Och en annan ängel [den fjärde] kom ut från tempelhelgedomen och ropade med hög röst till honom som satt på molnskyn: ’Sätt i gång med din skära och skörda, eftersom stunden har kommit att skörda, eftersom jordens skörd är genommogen.’ Och han som satt på molnskyn svingade sin skära in över jorden, och jorden blev skördad.” – Uppenbarelseboken 14:14–16.

      22. a) Vem är det som sitter på den vita molnskyn och har en gyllene krona på sig? b) När inträffar höjdpunkten på skörden, och hur?

      22 Det råder inget tvivel om vem det är som sitter på den vita molnskyn. Eftersom han sitter på en vit molnsky, liknar en människoson och har en gyllene krona, är han definitivt Jesus, den messianske kungen, som även Daniel såg i en syn. (Daniel 7:13, 14; Markus 14:61, 62) Men vad är den skörd som det profeteras om här? Medan Jesus var på jorden liknade han arbetet med att göra lärjungar vid skördandet av mänsklighetens världsvida åker. (Matteus 9:37, 38; Johannes 4:35, 36) Höjdpunkten på detta skördande kommer under Herrens dag, då Jesus blir krönt som kung och verkställer domen för sin Faders räkning. Hans regeringsperiod från och med år 1914 är därför också den glädjerika period då skörden skall inbärgas. – Jämför 5 Moseboken 16:13–15.

      23. a) Från vem kommer ordern om att börja skörda? b) Vilket insamlande har ägt rum från och med år 1919 och fram till nu?

      23 Fastän Jesus är kung och domare väntar han på order från Jehova, sin Gud, innan han börjar skörda. Denna order kommer från ”tempelhelgedomen” och överbringas av en ängel. Jesus lyder omedelbart. Till att börja med, från och med år 1919, låter han sina änglar fullborda skördandet av de 144.000. (Matteus 13:39, 43; Johannes 15:1, 5, 16) Därefter äger insamlandet av den stora skaran av andra får rum. (Johannes 10:16; Uppenbarelseboken 7:9) Historien visar att ett ganska stort antal av dessa andra får började framträda mellan åren 1931 och 1935. År 1935 uppenbarade Jehova den i Uppenbarelseboken 7:9–17 omtalade stora skarans verkliga identitet för Johannesklassen. Från och med då lades stor vikt vid insamlandet av denna skara. År 2005 hade deras antal överskridit sexmiljonerstrecket, och det fortsätter att öka. Den som var lik en människoson har sannerligen inbärgat en riklig, glädjebringande skörd under denna ändens tid. – Jämför 2 Moseboken 23:16; 34:22.

      Jordens vinträd trampas

      24. Vad har den femte ängeln i handen, och vad ropar den sjätte ängeln?

      24 I och med att frälsningens skörd har slutförts är det dags för en annan skörd. Johannes berättar: ”Och ännu en annan ängel [den femte] kom ut från tempelhelgedomen som är i himmelen; också han hade en skarp skära. Och ännu en annan ängel [den sjätte] kom ut från altaret, och han hade myndighet över elden. Och han ropade med hög röst till honom som hade den skarpa skäran och sade: ’Sätt i gång med din skarpa skära och bärga klasarna på jordens vinträd, eftersom dess druvor har mognat.’” (Uppenbarelseboken 14:17, 18) Änglahärskarorna blir under Herrens dag betrodda med många skördeuppdrag som går ut på att skilja de goda från de onda.

      25. a) Vad anges av att den femte ängeln kommer ut från tempelhelgedomen? b) Varför är det passande att befallningen att börja skörda kommer från en ängel som ”kom ut från altaret”?

      25 Den femte ängeln kommer ut från Jehovas närvaro i tempelhelgedomen, vilket alltså innebär att även den slutliga skörden sker enligt Jehovas vilja. Ängeln får befallningen att börja sitt arbete genom ett budskap som vidarebefordrats av en annan ängel som ”kom ut från altaret”. Detta faktum är ytterst betydelsefullt, eftersom trogna själar inunder altaret hade frågat: ”Hur länge, suveräne Herre, helig och sann, skall du avhålla dig från att döma och att hämnas vårt blod på dem som bor på jorden?” (Uppenbarelseboken 6:9, 10) I och med skördandet av jordens vinträd kommer detta rop på hämnd att bli besvarat.

      26. Vad är ”jordens vinträd”?

      26 Men vad är ”jordens vinträd”? I de hebreiska skrifterna omtalades den judiska nationen som Jehovas vinträd, eller vinstock. (Jesaja 5:7; Jeremia 2:21) På liknande sätt omtalas Jesus Kristus och de som kommer att tjäna med honom i Guds rike som en vinstock. (Johannes 15:1–8) Den mest framträdande egenskapen hos en vinstock i det här sammanhanget är att den frambringar frukt, och den sanna kristna vinstocken har frambringat rikligt med frukt till Jehovas ära. (Matteus 21:43) ”Jordens vinträd” kan därför inte vara den här äkta vinstocken, utan måste vara Satans efterapning av den, hans fördärvade synliga styrelsesystem över människorna med dess olika slags ”klasar” av demonisk frukt som frambringats under århundradenas lopp. Det stora Babylon, i vilket den avfälliga kristenheten är så framträdande, har utövat stort inflytande över det här giftiga vinträdet. – Jämför 5 Moseboken 32:32–35.

      27. a) Vad händer när ängeln med skäran bärgar jordens vinträd? b) Vilka profetior i de hebreiska skrifterna anger skördens omfattning?

      27 Domen måste verkställas! ”Och ängeln svingade sin skära in på jorden och bärgade jordens vinträd, och han slungade det i Guds förbittrings stora vinpress. Och vinpressen trampades utanför staden, och blod kom ut ur vinpressen och stod ända upp till hästarnas betsel på en sträcka av ett tusen sex hundra stadier.” (Uppenbarelseboken 14:19, 20) Jehovas förtörnelse mot det här vinträdet har sedan länge blivit bekantgjord. (Sefanja 3:8) En profetia i Jesajas bok skingrar allt tvivel om att hela nationer kommer att tillintetgöras när vinpressen trampas. (Jesaja 63:3–6) Joel profeterade också om att stora ”skaror”, hela nationer, skulle trampas sönder i ”vinpressen” på ”avgörandets lågslätt”. (Joel 3:12–14, NW) Det är sannerligen en överväldigande skörd vars like man aldrig någonsin mer kommer att få se. Enligt Johannes’ syn kommer inte bara druvorna att skördas, utan hela det symboliska vinträdet huggs ner och kastas i vinpressen för att trampas. Jordens vinträd kommer att trampas sönder och kommer aldrig att kunna växa igen.

      28. Vilka utför trampandet av jordens vinträd, och vad menas med att vinpressen ”trampas utanför staden”?

      28 Det symboliska trampandet utförs av hästar, för blodet som trampas ur vinträdet når ”till hästarnas betsel”. Eftersom ordet ”häst” vanligtvis har med krigföring att göra, måste detta vara en tid av krig. Himmelens härar som följer Jesus i det slutliga kriget mot Satans tingens ordning sägs trampa ”Guds, den Allsmäktiges, vredes förbittrings vinpress”. (Uppenbarelseboken 19:11–16) Det är utan tvivel dessa som trampar jordens vinträd. Vinpressen trampas ”utanför staden”, det vill säga utanför det himmelska Sion. Det är lämpligt att jordens vinträd skall trampas på jorden. Men det kommer också att trampas ”utanför staden”, i det att ingen skada drabbar de kvarvarande av kvinnans säd, dem som representerar det himmelska Sion på jorden. Dessa kommer tillsammans med den stora skaran att tryggt hållas gömda inom Jehovas jordiska organisation. – Jesaja 26:20, 21.

      29. Hur djupt är blodet som flyter från vinpressen, hur långt breder det ut sig, och vad vittnar allt detta om?

      29 En parallell till den här livfulla synen är det i Daniel 2:34, 44 beskrivna krossandet av jordens riken genom Guds rikes sten. De kommer att fullständigt tillintetgöras. Den ström av blod som flyter fram ur vinpressen är mycket djup, den når upp till hästarnas betsel och breder ut sig på en sträcka av 1.600 stadier.a Detta enorma tal, som blir resultatet av att man multiplicerar fyra i kvadrat med tio i kvadrat (4 x 4 x 10 x 10), förmedlar eftertryckligt tanken att vittnesbördet om tillintetgörelsen kommer att omfatta hela jorden. (Jesaja 66:15, 16) Tillintetgörelsen kommer att vara fullständig och definitiv. Aldrig, nej aldrig mer kommer Satans jordiska vinträd att slå rot! – Psalm 83:18, 19 (17, 18).

      30. Vad för slags frukter kommer från Satans vinträd, och vad bör vara vårt beslut?

      30 För oss som lever så långt fram i ändens tid är synen av dessa två skördar full av innebörd. Vi behöver bara se oss omkring för att upptäcka frukterna av Satans vinträd. Aborter och andra former av mord; homosexualitet, äktenskapsbrott och andra former av omoraliskhet; oärlighet och brist på naturlig tillgivenhet – allt sådant får den här världen att te sig avskyvärd i Jehovas ögon. Satans vinträd frambringar ”gift och malört” som frukter. Dess fördärvliga, avgudiska förehavanden vanärar människans store Skapare. (5 Moseboken 29:18; 32:5; Jesaja 42:5, 8) Vilket privilegium det är att få vara aktivt förbunden med Johannesklassen i att skörda den hälsosamma frukt som Jesus frambringar till Jehovas ära! (Lukas 10:2) Må vi alla vara beslutna att aldrig bli förgiftade av den här världens vinträd, och må vi så undgå att trampas tillsammans med jordens vinträd, när Jehova verkställer sin ogynnsamma dom.

      [Fotnoter]

      a 1.600 stadier är omkring 300 kilometer. – Uppenbarelseboken 14:20, fotnot i Referensbibeln.

      [Ruta på sidan 208]

      ”Hennes otukts vin”

      En framträdande del av det stora Babylon är den romersk-katolska kyrkan. Den styrs av påven i Rom och hävdar att varje påve är en efterträdare till aposteln Petrus. Här följer några publicerade fakta om dessa så kallade efterträdare:

      Formosus (891–896): ”Nio månader efter Formosus’ död hämtades hans lik upp från den påvliga kryptan och ställdes inför rätta i den så kallade ’skräcksynoden’, vid vilken Stefan [den nye påven] presiderade. Den avlidne påven anklagades för måttlöst maktbegär i sin strävan efter påveämbetet, och alla hans beslut ogiltigförklarades. ... Man klädde av liket påveskruden och amputerade fingrarna på högra handen.” – New Catholic Encyclopedia.

      Stefan VI (896–897): ”Några månader [efter rättegången över Formosus’ lik] gjorde en våldsam reaktion slut på påven Stefans ämbetsperiod. Han fråntogs de påvliga insignierna, fängslades och stryptes.” – New Catholic Encyclopedia.

      Sergius III (904–911): ”Hans två närmaste företrädare ... stryptes i fängelse. ... I Rom understöddes han av Teofylakts familj, och med en av dennes döttrar, Marozia, antas han ha fått en son (senare påven Johannes XI).” – New Catholic Encyclopedia.

      Stefan VII (928–931): ”Under de sista åren av sitt påvedöme hade påven Johannes X ... ådragit sig Marozias, Roms Donna Senatrix’ (kvinnlig senator), vrede och hade fängslats och lönnmördats. Påvedömet förlänades sedan påven Leo VI av Marozia, men denne dog efter 6 1/2 månader i sitt ämbete. Stefan VII efterträdde honom, troligtvis tack vare Marozias inflytande. ... Han var under sina 2 år som påve maktlös under Marozias herravälde.” – New Catholic Encyclopedia.

      Johannes XI (931–935): ”Efter Stefan VII:s död ... utverkade Marozia, av Teofylakts familj, påvedömet åt sin son Johannes, en yngling i 20-årsåldern. ... Som påve behärskades Johannes av sin mor.” – New Catholic Encyclopedia.

      Johannes XII (955–964): ”Han hade knappt fyllt arton, och samtida redogörelser är samstämmiga i fråga om hans ointresse för andliga angelägenheter, hans hemfallenhet åt tölpaktiga nöjen och hans hämningslösa utsvävande liv.” – The Oxford Dictionary of Popes.

      Benediktus IX (1032–1044; 1045; 1047–1048): ”Han var beryktad för att ha sålt påvedömet åt sin gudfader och längre fram återkrävt ämbetet vid två tillfällen.” – The New Encyclopædia Britannica.

      I stället för att följa den trogne Petrus’ exempel utövade dessa och andra påvar ett ont inflytande. De lät blodskuld samt andlig och fysisk otukt såväl som ett Jesabelinflytande fördärva den kyrka de styrde över. (Jakob 4:4) År 1917 lade bibelforskarnas bok Den fullbordade hemligheten tydligt fram många av dessa fakta i detalj. Detta var ett av de sätt varpå bibelforskarna på den tiden slog ”jorden med varje slags hemsökelse”. – Uppenbarelseboken 11:6; 14:8; 17:1, 2, 5.

      [Bild på sidan 206]

      Den på tronen uppsatte Kristus verkställer domen med änglarnas hjälp

      [Bild på sidan 207]

      Efter det att Babylon fallit år 539 f.v.t. blev dess fångar frigivna

  • Jehovas stora och underbara gärningar
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 31

      Jehovas stora och underbara gärningar

      Syn 10 – Uppenbarelseboken 15:1–16:21

      Innehåll: Jehova i sin helgedom; de sju skålarna med hans förbittring gjuts ut på jorden

      Tid för uppfyllelsen: Från år 1919 till Harmageddon

      1, 2. a) Vilket tredje tecken redogör Johannes för? b) Vilken uppgift som innehas av änglar har Jehovas tjänare länge känt till?

      EN KVINNA som föder ett gossebarn! En stor drake som försöker uppsluka barnet! Dessa två himmelska tecken som så livfullt utmålas i kapitel 12 i Uppenbarelseboken har klargjort för oss att den urgamla kontroversen mellan Guds kvinnas Säd och Satan och hans demoniska säd når sin kulmen. Johannes säger, då han riktar uppmärksamheten på dessa symboler: ”Och ett stort tecken syntes i himmelen. Och ett annat tecken syntes.” (Uppenbarelseboken 12:1, 3, 7–12) Nu redogör Johannes för ett tredje tecken: ”Och jag såg ett annat tecken i himmelen, stort och underbart: sju änglar med sju hemsökelser. Dessa är de sista, därför att medelst dem är Guds förbittring fullbordad.” (Uppenbarelseboken 15:1) Även det här tredje tecknet har en livsviktig innebörd för Jehovas tjänare.

      2 Lägg märke till de viktiga uppgifter som änglarna återigen har i att utföra Guds vilja. Detta förhållande har Jehovas tjänare länge känt till. Den forntida psalmisten talade under inspiration till sådana änglar och uppmanade dem: ”Välsigna Jehova, o ni hans änglar, mäktiga i kraft, som fullgör hans ord, genom att lyssna till hans ords röst.” (Psalm 103:20, NW) I den här nya scenen får änglar till uppgift att gjuta ut de sju sista hemsökelserna.

      3. Vad är de sju hemsökelserna, och vad betecknar utgjutandet av dem?

      3 Vad är det för slags hemsökelser? I likhet med de sju trumpetstötarna är det fråga om svidande domsbudskap som tillkännager Jehovas syn på olika företeelser i den här världen och som varnar för det slutliga resultatet av hans rättsliga beslut. (Uppenbarelseboken 8:1–9:21) Utgjutandet av dem riktar uppmärksamheten på verkställandet av dessa domar, då allt som Jehovas förbittring riktas mot tillintetgörs på hans brinnande vredes dag. (Jesaja 13:9–13; Uppenbarelseboken 6:16, 17) På det viset blir ”Guds förbittring fullbordad” med hjälp av dem. Men innan Johannes beskriver utgjutandet av hemsökelserna berättar han om några människor som inte kommer att skadas av dem. Dessa lojala har vägrat att ta emot vilddjurets märke, och de lovsjunger Jehova medan de kungör hans dag av hämnd. – Uppenbarelseboken 13:15–17.

      Mose och Lammets sång

      4. Vad visar sig nu för Johannes?

      4 Ett märkligt panorama visar sig nu för Johannes: ”Och jag såg vad som tycktes vara ett glashav blandat med eld, och jag såg dem som kommer segerrikt ifrån vilddjuret och ifrån dess bild och ifrån dess namns tal stå vid glashavet med Guds harpor.” – Uppenbarelseboken 15:2.

      5. Vad symboliserar det ”glashav blandat med eld” som Johannes ser?

      5 ”Glashavet” är detsamma som Johannes såg tidigare, det som var framför Guds tron. (Uppenbarelseboken 4:6) Det liknar det gjutna ”havet” (vattenbassängen) i Salomos tempel, ur vilket prästerna tog vatten för att rena sig. (1 Kungaboken 7:23) Det är därför en fin symbol av ”vattenbadet”, det vill säga Guds ord, med vars hjälp Jesus renar den prästerliga församlingen av smorda kristna. (Efesierna 5:25, 26; Hebréerna 10:22) Det här glashavet är ”blandat med eld”, vilket visar att dessa smorda prövas och luttras, när de rättar sig efter de höga normer som ställts upp för dem. Vidare påminner det oss om att Guds ord också innehåller glödande domsuttalanden mot hans fiender. (5 Moseboken 9:3; Sefanja 3:8) En del av dessa glödande domar kommer till uttryck i de sju sista hemsökelserna som just skall till att gjutas ut.

      6. a) Vilka är sångarna som står framför glashavet, och hur vet vi det? b) I vilket avseende har de kommit ”segerrikt ifrån”?

      6 Det förhållandet att det gjutna havet i Salomos tempel var till för prästernas bruk tyder på att de som står och sjunger inför det himmelska glashavet är en prästklass. De har ”Guds harpor”, och därför förknippar vi dem med de 24 äldste och de 144.000, eftersom dessa grupper också sjunger till harpackompanjemang. (Uppenbarelseboken 5:8; 14:2) Sångarna som Johannes ser ”kommer segerrikt ifrån vilddjuret och ifrån dess bild och ifrån dess namns tal”. Det måste därför vara sådana av de 144.000 som lever på jorden under de yttersta dagarna. Som grupp avgår de verkligen med seger. I snart 90 år sedan 1919 har de vägrat att ta emot vilddjurets märke eller se upp till dess bild som människans enda hopp för fred. Många av dem har redan troget hållit ut till döden, och dessa som nu är i himmelen lyssnar utan tvivel med speciell förtjusning på den sång som framförs av deras bröder som ännu befinner sig på jorden. – Uppenbarelseboken 14:11–13.

      7. Hur användes harpan i det forntida Israel, och hur bör vi påverkas av att Guds harpor förekommer i Johannes’ syn?

      7 De här lojala segervinnarna har Guds harpor. De liknar i detta avseende forna tiders tempelleviter, som tillbad Jehova med sånger till ackompanjemang av harpor. En del profeterade också till harpackompanjemang. (1 Krönikeboken 15:16; 25:1–3) Harpans vackra toner smyckade Israels glädjesånger och böner av lovprisning och tacksägelse till Jehova. (1 Krönikeboken 13:8; Psalm 33:2; 43:4; 57:8, 9 [7, 8]) I tider av betryck och fångenskap hördes inte harpan. (Psalm 137:2) Att Guds harpor förekommer i den här synen bör öka våra förväntningar på att få höra jublande, triumferande sång av lovprisning och tacksägelse till vår Gud.a

      8. Vilken sång sjunger de, och vad sägs det i den?

      8 Så här berättar Johannes: ”Och de sjunger Mose, Guds slavs, sång och Lammets sång och säger: ’Stora och underbara är dina gärningar, Jehova Gud, den Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är dina vägar, evighetens Konung. Vem skulle väl inte frukta dig, Jehova, och förhärliga ditt namn, eftersom bara du är lojal? Ty alla nationerna skall komma och tillbedja inför dig, därför att dina rättmätiga förordningar har gjorts uppenbara.’” – Uppenbarelseboken 15:3, 4.

      9. Varför kallas sången bland annat ”Mose” sång?

      9 De här segervinnarna sjunger ”Mose sång”, det vill säga en sång som påminner om den som Mose sjöng under liknande omständigheter. Sedan israeliterna hade bevittnat de tio plågorna i Egypten och de egyptiska arméernas undergång i Röda havet, ledde Mose dem i en sådan triumferande sång av lovprisning till Jehova, i vilken det tillkännagavs: ”Jehova kommer att härska som kung till obestämd tid, ja för evigt.” (2 Moseboken 15:1–19, NW) Därför är det verkligen passande att sångarna i Johannes’ syn, som segerrikt kommit ifrån vilddjuret och som medverkat i att kungöra de sju sista hemsökelserna, också sjunger till ära för ”evighetens konung”. – 1 Timoteus 1:17.

      10. Vilken annan sång komponerades av Mose, och vad har dess sista vers för samband med våra dagars stora skara?

      10 I en annan sång, som komponerades då Israel förberedde sig för erövringen av Kanaan, uppmanade den åldrige Mose nationen: ”Jag skall kungöra Jehovas namn. Må ni tillskriva vår Gud storhet!” Den sista versen i den här sången gav också uppmuntran åt icke-israeliter, och Mose inspirerade ord sträcker sig ända fram till våra dagars stora skara: ”Gläd er, ni nationer, med hans folk.” Och varför skall de vara glada? Eftersom Jehova nu ”skall hämnas sina tjänares blod, och han skall med hämnd vedergälla sina motståndare”. Detta verkställande av rättmätig dom kommer att framkalla jubel hos alla som hoppas på Jehova. – 5 Moseboken 32:3, 43, NW; Romarna 15:10–13; Uppenbarelseboken 7:9.

      11. Vilken fortsatt uppfyllelse har den sång som Johannes hörde?

      11 Hur mycket skulle inte Mose själv ha glatt sig över att nu under Herrens dag få sjunga tillsammans med den himmelska kören: ”Alla nationerna skall komma och tillbedja inför dig”! Den här överjordiska sången fortsätter att på ett förunderligt sätt uppfyllas i våra dagar, när vi i verkliga livet, och inte bara i synen, ser miljontals människor från ”nationerna” som nu med glädje strömmar till Jehovas jordiska organisation.

      12. Varför kallas de segerrikas sång också ”Lammets sång”?

      12 Ändå är denna sång inte bara Mose sång, utan också ”Lammets”. Hur då? Mose var Jehovas profet åt Israel, men Mose själv profeterade om att Jehova skulle uppresa en profet som var lik honom. Denne visade sig vara Lammet, Jesus Kristus. Medan Mose var ”Guds slav”, var Jesus Guds Son och i själva verket den större Mose. (5 Moseboken 18:15–19; Apostlagärningarna 3:22, 23; Hebréerna 3:5, 6) Därför sjunger sångarna också ”Lammets sång”.

      13. a) Hur kommer det sig att Jesus, fastän han är större än Mose, liknar honom? b) Hur kan vi förena oss med sångarna?

      13 I likhet med Mose lovsjöng Jesus Gud offentligt och profeterade om hans seger över alla fiender. (Matteus 24:21, 22; 26:30; Lukas 19:41–44) Jesus såg också fram emot den tid då nationerna skulle komma för att prisa Jehova, och som Guds självuppoffrande ”lamm” offrade han sitt mänskliga liv för att göra detta möjligt. (Johannes 1:29; Uppenbarelseboken 7:9; jämför Jesaja 2:2–4; Sakarja 8:23.) Och alldeles som Mose kom att sätta värde på Guds namn, Jehova, och lovprisa namnet, gjorde Jesus Guds namn uppenbart. (2 Moseboken 6:2, 3; Psalm 90:1, 17; Johannes 17:6) Eftersom Jehova är lojal, är det säkert att hans härliga löften kommer att uppfyllas. Helt visst kan vi då tillsammans med dessa lojala sångare, med Lammet och med Mose instämma i sångens ord: ”Vem skulle väl inte frukta dig, Jehova, och förhärliga ditt namn?”

      Änglarna med skålarna

      14. Vilka ser Johannes komma ut från helgedomen, och vad får de motta?

      14 Det är lämpligt att vi hör dessa smorda segrares sång. Varför det? Eftersom de på jorden har kungjort de domar som finns i de skålar som var fulla av Guds förbittring. Men utgjutandet av de här skålarna berör inte bara människor, enligt vad Johannes visar i fortsättningen: ”Och efter dessa ting såg jag, och vittnesbördstältets helgedom öppnades i himmelen, och de sju änglarna med de sju hemsökelserna kom ut från helgedomen, klädda i rent, glänsande linne och med gyllene gördlar fästa kring bröstet. Och en av de fyra levande skapelserna gav de sju änglarna sju gyllene skålar som var fulla av Guds förbittring, hans som lever till evig tid.” – Uppenbarelseboken 15:5–7.

      15. Varför är det inte förvånande att de sju änglarna kommer ut från helgedomen?

      15 I Israels tempel, som innehöll symboler av himmelska ting, var det endast översteprästen som fick träda in i det allraheligaste, det som här kallas ”helgedomen”. (Hebréerna 9:3, 7) Det representerar platsen för Jehovas närvaro i himmelen. I själva himmelen är det dock inte bara översteprästen Jesus Kristus som har privilegiet att få träda inför Jehova, utan det har också änglarna. (Matteus 18:10; Hebréerna 9:24–26) Det är därför inte förvånande att sju änglar ses komma ut från helgedomen i himmelen. De har ett uppdrag från Jehova Gud själv: att gjuta ut de skålar som är fulla av Guds förbittring. – Uppenbarelseboken 16:1.

      16. a) Vad är det som visar att de sju änglarna är väl kvalificerade för sitt arbete? b) Vad är det som visar att även andra medverkar i den stora uppgiften att gjuta ut de symboliska skålarna?

      16 De här änglarna är väl kvalificerade för sitt arbete. De är klädda i rent, glänsande linne, vilket visar att de är rena och heliga i andligt avseende, rättfärdiga i Jehovas ögon. De bär också gyllene gördlar. Gördlar används vanligtvis när en person binder något om sig för att utföra en uppgift. (3 Moseboken 8:7, 13; 1 Samuelsboken 2:18; Lukas 12:37; Johannes 13:4, 5) Änglarna har alltså gjort sig redo för att utföra ett uppdrag. Dessutom är deras gördlar av guld. I det forntida tabernaklet användes guld som symbol av gudomliga, himmelska ting. (Hebréerna 9:4, 11, 12) Det betyder att änglarna har ett dyrbart, gudomligt tjänsteuppdrag att utföra. Även andra medverkar i den här stora uppgiften. En av de fyra levande skapelserna räcker fram själva skålarna till dem. Utan tvivel var det den första levande skapelsen, den som liknade ett lejon och som symboliserade den dristighet och det okuvliga mod som krävs för att kungöra Jehovas domar. – Uppenbarelseboken 4:7.

      Jehova i sin helgedom

      17. Vad säger Johannes om helgedomen, och i vilket avseende påminner det oss om helgedomen i det forntida Israel?

      17 Johannes avslutar den här delen av synen genom att säga: ”Och helgedomen blev uppfylld av rök på grund av Guds härlighet och på grund av hans kraft, och ingen kunde gå in i helgedomen förrän de sju änglarnas sju hemsökelser var fullbordade.” (Uppenbarelseboken 15:8) Det fanns tillfällen i Israels historia då en molnsky höljde den bokstavliga helgedomen, och detta uttryck för Guds härlighet hindrade prästerna från att gå in dit. (1 Kungaboken 8:10, 11; 2 Krönikeboken 5:13, 14; jämför Jesaja 6:4, 5.) På den tiden medverkade Jehova aktivt i händelseutvecklingen på jorden.

      18. När kommer de sju änglarna att återvända för att avge rapport till Jehova?

      18 Jehova är också djupt intresserad av det som sker på jorden nu. Han vill att de sju änglarna skall fullgöra sitt uppdrag. Det är en kulminerande tid av dom, vilket beskrivs i Psalm 11:4–6 (NW): ”Jehova är i sitt heliga tempel. Jehova – i himlarna är hans tron. Hans egna ögon ser, hans egna strålande ögon prövar människosönerna. Jehova själv prövar den rättfärdige såväl som den ondskefulle, och den som älskar våld, honom hatar sannerligen Hans själ. Han kommer att låta snaror, eld och svavel regna över de ondskefulla och en glödande vind som deras bägares del.” De sju änglarna kommer inte att återvända till Jehovas upphöjda närvaro förrän dessa sju hemsökelser gjutits ut över de ondskefulla.

      19. a) Vilken befallning hörs, och från vem kommer den? b) När måste utgjutandet av de symboliska skålarna ha börjat?

      19 Den mäktiga befallningen hörs dundra: ”Och jag hörde en hög röst från helgedomen säga till de sju änglarna: ’Gå och gjut ut Guds förbittrings sju skålar på jorden.’” (Uppenbarelseboken 16:1) Från vem kommer den här befallningen? Det måste vara från Jehova själv, eftersom strålglansen från hans härlighet och makt hindrade alla övriga från att träda in i helgedomen. Jehova kom till sitt andliga tempel för att hålla dom år 1918. (Malaki 3:1–5) Det måste alltså ha varit kort efter den tidpunkten som han gav befallningen att gjuta ut Guds förbittrings sju skålar. De domar som fanns i de symboliska skålarna började i själva verket att kungöras med kraft år 1922. I dag har kungörandet av dem ökat i ett crescendo.

      Skålarna och trumpetstötarna

      20. Vad uppenbarar skålarna med Jehovas förbittring, vad varnar de för, och hur gjuts de ut?

      20 Jehovas förbittrings skålar uppenbarar hur Jehova betraktar olika företeelser på världsscenen, och de varnar för de domar som Jehova kommer att verkställa. Änglarna gjuter ut skålarna under medverkan av församlingen av smorda kristna på jorden, de som sjunger Mose och Lammets sång. Samtidigt som Johannesklassens medlemmar kungjort Riket som goda nyheter har de oförskräckt gett innehållet i dessa förbittringens skålar till känna. (Matteus 24:14; Uppenbarelseboken 14:6, 7) Deras tvåfaldiga budskap har därför varit fridsamt när de utropat frihet för människorna men krigiskt när de varnat för ”dagen av hämnd från vår Guds sida”. – Jesaja 61:1, 2, NW.

      21. Vilken likhet finns det mellan det som de fyra första skålarna med Guds förbittring gjuts ut över och det som de fyra första trumpetstötarna gällde, och vilka skillnader finns det?

      21 Det som de fyra första skålarna med Guds förbittring gjuts ut över motsvarar det som de fyra första trumpetstötarna gällde, nämligen jorden, havet, floderna och vattenkällorna samt de himmelska ljuskällorna. (Uppenbarelseboken 8:1–12) De plågor trumpetstötarna tillkännagav gällde ”en tredjedel”, men utgjutandet av Guds förbittrings skålar drabbar alltsammans. Så även om det är kristenheten, i egenskap av ”en tredjedel”, som uppmärksamheten först har riktats mot under Herrens dag, har inte en enda del av Satans ordning sluppit undan den plåga som orsakats av Jehovas smärtande domsbudskap och de våndor de medför.

      22. På vilket sätt var de tre sista trumpetstötarna annorlunda, och vilket samband finns det mellan dem och de tre sista skålarna med Jehovas förbittring?

      22 De tre sista trumpetstötarna var annorlunda, för de kallades ve. (Uppenbarelseboken 8:13; 9:12) De två första ve utgjordes i synnerhet av gräshopporna och rytteriets härskaror, medan det tredje ve var en upptakt till Jehovas rikes födelse. (Uppenbarelseboken 9:1–21; 11:15–19) Som vi skall få se kommer de tre sista skålarna med hans förbittring också att omfatta en del av dessa företeelser, men de skiljer sig något från de tre ve. Låt oss nu ägna noggrann uppmärksamhet åt de dramatiska avslöjanden som utgjutandet av Jehovas förbittrings skålar medför.

      [Fotnoter]

      a Det kan vara intressant att nämna att Johannesklassen år 1921 (på svenska år 1923) utgav bibelstudiehjälpredan Guds Harpa, som spreds i över fem miljoner exemplar på mer än 20 språk. Den bidrog till att föra in fler smorda sångare.

  • Guds förbittring fullbordas
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 32

      Guds förbittring fullbordas

      1. Vad kommer att ha ägt rum när de sju skålarna har gjutits ut till sista droppen, och vilka frågor uppstår nu beträffande skålarna?

      JOHANNES har redan presenterat de änglar som fått i uppdrag att gjuta ut de sju skålarna. Han berättar för oss att ”dessa är de sista, därför att medelst dem är Guds förbittring fullbordad”. (Uppenbarelseboken 15:1; 16:1) De här hemsökelserna, som uppenbarar de åtgärder Jehova kommer att vidta mot ondskan på jorden, måste gjutas ut till sista droppen. När det är gjort kommer Guds domar att ha verkställts. Satans värld kommer inte längre att finnas till. Vad förebådar dessa hemsökelser för människorna och för härskarna i den nuvarande onda ordningen? Hur kan kristna undgå att bli plågade tillsammans med den här dödsdömda världen? Det är livsviktiga frågor, och nu skall de bli besvarade. Alla som längtar efter rättfärdighetens triumf kommer att vara ivrigt intresserade av det som Johannes härnäst får se.

      Jehovas vrede mot ”jorden”

      2. Vad blir följden av att den förste ängeln gjuter ut sin skål över jorden, och vad är ”jorden” en symbol av?

      2 Den förste ängeln skrider till handling! ”Och den förste gick bort och göt ut sin skål över jorden. Och det kom en farlig och elakartad sårbildning på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.” (Uppenbarelseboken 16:2) Som i fallet med den första trumpetstöten är ”jorden” en symbol av det till synes stabila politiska system som Satan började bygga upp här på jorden redan på Nimrods tid, för mer än 4.000 år sedan. – Uppenbarelseboken 8:7.

      3. a) På vilket sätt har många regeringar krävt nära nog tillbedjan av sina undersåtar? b) Vad har nationerna konstruerat som ett surrogat för Guds rike, och vad blir följden för dem som tillber det?

      3 I dessa yttersta dagar har många regeringar krävt nära nog tillbedjan av sina undersåtar och fordrat att man måste betrakta staten som högre än Gud eller något annat föremål för ens lojalitet. (2 Timoteus 3:1; jämför Lukas 20:25; Johannes 19:15.) Sedan år 1914 har det blivit vanligt att nationer inkallar sina ungdomar för att dessa skall strida, eller vara redo att strida, i det slag av total krigföring som i så hög grad har blodat ner den nutida historiens blad. Under Herrens dag har nationerna som ett surrogat för Guds rike också konstruerat vilddjurets bild – Nationernas förbund och dess efterträdare, Förenta nationerna. Vilken hädelse att, som de senaste påvarna har gjort, utropa detta människogjorda organ som nationernas enda hopp för fred! Det gör hårdnackat motstånd mot Guds rike. De som tillber det blir i andligt avseende orena, såriga, alldeles som de egyptier som motstod Jehova på Mose tid blev plågade med bokstavliga bölder och sår. – 2 Moseboken 9:10, 11.

      4. a) Vad betonas kraftigt genom innehållet i den första skålen med Guds förbittring? b) Hur betraktar Jehova dem som tar emot vilddjurets märke?

      4 Den här skålens innehåll betonar kraftigt det val som människor står inför. De måste drabbas av antingen världens ogillande eller Jehovas harm. Människor har tvingats ta emot vilddjurets märke i syfte att ”ingen skall kunna köpa eller sälja med undantag av den som har märket, vilddjurets namn eller dess namns tal”. (Uppenbarelseboken 13:16, 17) Men detta är något som man får betala dyrt! Jehova betraktar dem som tagit emot märket som slagna med ”en farlig och elakartad sårbildning”. Sedan år 1922 har de offentligt fått stämpeln på sig att vara sådana som visat ifrån sig den levande Guden. Deras politiska planer har ingen framgång, och de lider svåra kval. De är orena i andligt avseende. Ifall de inte ändrar sinne kommer den här ”farliga” sjukdomen att leda till döden, för det är nu Jehovas dag av dom. Det finns ingen neutral mark mellan att vara en del av världens tingens ordning och att tjäna Jehova på hans Smordes sida. – Lukas 11:23; jämför Jakob 4:4.

      Havet blir blod

      5. a) Vad händer när den andra skålen gjuts ut? b) Hur betraktar Jehova dem som befolkar det symboliska havet?

      5 Den andra skålen med Guds förbittring måste nu gjutas ut. Vad kommer det att betyda för människorna? Johannes berättar: ”Och den andre göt ut sin skål över havet. Och det blev till blod såsom av en död, och varje levande själ dog, ja, de ting som var i havet.” (Uppenbarelseboken 16:3) I likhet med den andra trumpetstöten riktas den här skålen mot ”havet” – de sjudande, upproriska människomassorna som fjärmat sig från Jehova. (Jesaja 57:20, 21; Uppenbarelseboken 8:8, 9) I Jehovas ögon är det här ”havet” likt blod, otjänligt för levande varelser att leva i. Det är därför kristna måste se till att de inte är någon del av världen. (Johannes 17:14) Utgjutandet av den andra skålen med Guds förbittring uppenbarar att alla människor som befolkar detta hav är döda i Jehovas ögon. Till följd av samhällsansvar är människorna skyldiga till kopiöst utgjutande av oskyldigt blod. Vid Jehovas vredes dags inträde kommer de i bokstavlig bemärkelse att dö för hans exekutionsstyrkor. – Uppenbarelseboken 19:17, 18; jämför Efesierna 2:1; Kolosserna 2:13.

      De får blod att dricka

      6. Vad sker när den tredje skålen gjuts ut, och vilka ord hörs från en ängel och från altaret?

      6 Den tredje skålen med Guds förbittring påverkar, liksom den tredje trumpetstöten, sötvattenskällorna. ”Och den tredje göt ut sin skål över floderna och vattenkällorna. Och de blev till blod. Och jag hörde ängeln över vattnen säga: ’Rättfärdig är du, den som är och som var, den lojale, eftersom du har avgett dessa domslut, därför att de utgöt heliga mäns och profeters blod, och du har gett dem blod att dricka. De förtjänar det.’ Och jag hörde altaret säga: ’Ja, Jehova Gud, den Allsmäktige, sanna och rättfärdiga är dina rättsliga beslut.’” – Uppenbarelseboken 16:4–7.

      7. Vad är ”floderna och vattenkällorna” en bild av?

      7 De här ”floderna och vattenkällorna” är en bild av de så kallade friska källorna med vägledning och vishet som godtas av den här världen, till exempel de politiska, ekonomiska, vetenskapliga, pedagogiska, sociala och religiösa filosofier som vägleder människors handlingar och beslut. I stället för att se upp till Jehova, livets källa, för att få livgivande sanning har människor hållit på med att ”hugga ut åt sig cisterner, spruckna cisterner”, och druckit djupt av ”denna världens vishet” som är ”dårskap inför Gud”. – Jeremia 2:13, NW; 1 Korintierna 1:19; 2:6; 3:19; Psalm 36:10 (9).

      8. På vilka sätt har människorna dragit på sig blodskuld?

      8 Sådant förorenat ”vatten” har fått människor att dra på sig blodskuld, genom att exempelvis ha uppmuntrat dem att utgjuta blod i enorm skala i krig, något som under förra århundradet kostade mer än hundra miljoner människor livet. I synnerhet i kristenheten, där de två världskrigen utbröt, har människor varit ”snara, när det gäller att utgjuta oskyldigt blod”, och det har också inbegripit Guds egna vittnens blod. (Jesaja 59:7; Jeremia 2:34) Människor har också dragit på sig blodskuld genom sitt missbruk av oerhörda mängder blod för transfusioner i strid mot Jehovas rättfärdiga lagar. (1 Moseboken 9:3–5; 3 Moseboken 17:14; Apostlagärningarna 15:28, 29) På grund av det har de redan fått skörda våndor genom spridningen av aids, hepatit och andra sjukdomar via blodtransfusioner. Den fulla vedergällningen för all blodskuld kommer inom kort, när överträdarna får kännas vid det slutliga straffet – att bli trampade i ”Guds förbittrings stora vinpress”. – Uppenbarelseboken 14:19, 20.

      9. Vad inbegriper utgjutandet av den tredje skålen?

      9 På Mose tid, när Nilen förvandlades till blod, kunde egyptierna hålla sig vid liv genom att söka efter andra vattenkällor. (2 Moseboken 7:24) Men i vår tid, under den andliga hemsökelsen, finns det ingenstans i Satans värld där människor kan finna livgivande vatten. Utgjutandet av den här tredje skålen inbegriper ett kungörande om att världens ”floder och vattenkällor” är som blod, att deras vatten medför andlig död för alla som suger i sig av det. Om inte människor vänder sig till Jehova, får de skörda hans ogynnsamma dom. – Jämför Hesekiel 33:11.

      10. Vad ger ”ängeln över vattnen” till känna, och vilket vittnesbörd bidrar ”altaret” med?

      10 ”Ängeln över vattnen”, det vill säga den ängel som gjuter ut den här skålen över vattnen, lovprisar Jehova som den universelle Domaren vars rättfärdiga domslut är fullkomliga. Därför säger han om denna dom: ”De förtjänar det.” Utan tvivel har ängeln personligen bevittnat mycket av den blodsutgjutelse och grymhet som den här onda världens falska läror och filosofier under tusentals år gett upphov åt. Därför vet han att Jehovas rättsliga beslut är riktigt. Till och med Guds ”altare” uttalar sig. I Uppenbarelseboken 6:9, 10 sägs det att själarna till dem som lidit martyrdöden befinner sig vid foten av detta altare. ”Altaret” bidrar alltså med kraftiga vittnesbörd om att Jehovas domslut är rättfärdiga och rättvisa.a Det är sannerligen passande att de som har utgjutit och missbrukat så mycket blod själva blir tvångsmatade med blod, som en symbol av att Jehova dömer dem skyldiga till döden.

      Människorna bränns med eld

      11. Mot vad riktas den fjärde skålen med Guds förbittring, och vad händer när den gjuts ut?

      11 Den fjärde skålen med Guds förbittring riktas mot solen. Johannes berättar: ”Och den fjärde göt ut sin skål över solen; och det blev givet åt solen att bränna människorna med eld. Och människorna blev brända av stark hetta, men de hädade Guds namn, hans som har myndigheten över dessa hemsökelser, och de ändrade inte sinne för att ge honom ära.” – Uppenbarelseboken 16:8, 9.

      12. Vad är denna världens ”sol”, och vad är det som blir givet åt denna symboliska sol?

      12 I vår tid, vid avslutningen på tingens ordning, lyser Jesu andliga bröder ”lika klart som solen i sin Faders rike”. (Matteus 13:40, 43) Jesus själv är ”rättfärdighetens sol”. (Malaki 4:2) Människorna har däremot sin egen ”sol”, sina egna härskare som försöker lysa i opposition mot Guds rike. Den fjärde trumpetstöten tillkännagav att solen, månen och stjärnorna på kristenhetens himmel är källor som sprider mörker, inte ljus. (Uppenbarelseboken 8:12) Den fjärde skålen med Guds förbittring visar nu att världens ”sol” skall bli outhärdligt het. Dessa som människor ser upp till som sollika ledare skall ”bränna” dem. Detta skall bli givet åt den symboliska solen. Jehova skall med andra ord tillåta det som en del av sin glödande dom över människorna. På vilket sätt har det förekommit ett sådant brännande?

      13. På vilket sätt har sollika härskare i den här världen ”bränt” människorna?

      13 Efter första världskriget bildade världens härskare Nationernas förbund i en ansträngning att lösa problemet med världsvid säkerhet, men det misslyckades. Sedan försökte man med andra experimentella slag av styre, bland annat fascism och nazism. Kommunismen fortsatte att breda ut sig. I stället för att förbättra människans lott började de sollika härskarna inom dessa system att bränna människorna med ”stark hetta”. Regionala krig i Spanien, Etiopien och Manchuriet ledde fram till andra världskriget. Den nutida historien omvittnar att diktatorerna Mussolini, Hitler och Stalin blev både direkt och indirekt ansvariga för tiotals miljoner människors död, däribland många som tillhörde deras egna nationer. På senare tid har internationella konflikter eller inbördeskrig ”bränt” människor i länder som Vietnam, Kampuchea, Iran, Libanon och Irland såväl som i latinamerikanska och afrikanska länder. Lägg till detta den pågående kampen mellan supermakterna, vars fruktansvärda kärnvapen är i stånd att förvandla hela människosläktet till aska. Man kan verkligen säga att människorna i dessa yttersta dagar har utsatts för en brännande ”sol”, deras orättfärdiga härskare. Utgjutandet av den fjärde skålen med förbittring har riktat uppmärksamheten på dessa historiska fakta, och Guds folk har kungjort dem över hela jorden.

      14. Vad har Jehovas vittnen konsekvent lärt ut att den enda lösningen på mänsklighetens problem är, och vilket gensvar har mänskligheten som helhet gett?

      14 Jehovas vittnen har konsekvent lärt ut att den enda lösningen på mänsklighetens svårlösta problem är Guds rike, genom vilket Jehova har för avsikt att helga sitt namn. (Psalm 83:5, 18, 19 [4, 17, 18]; Matteus 6:9, 10) Mänskligheten som helhet har dock vänt dövörat till den här lösningen. Många som avvisar Riket hädar också Guds namn, alldeles som Farao gjorde när han vägrade att erkänna Jehovas suveränitet. (2 Moseboken 1:8–10; 5:2) Dessa motståndare, som inte är intresserade av det messianska riket, väljer att lida under sin egen brännande ”sol” av förtryckande mänskligt styre.

      Vilddjurets tron

      15. a) Över vad gjuts den femte skålen ut? b) Vad är ”vilddjurets tron”, och vad inbegriper utgjutandet av skålen över den?

      15 Över vad gjuter nästa ängel ut sin skål? ”Och den femte göt ut sin skål över vilddjurets tron.” (Uppenbarelseboken 16:10a) ”Vilddjuret” är Satans styrelsesystem. Det har inte någon bokstavlig tron, lika lite som vilddjuret självt är bokstavligt. Omnämnandet av en tron visar emellertid att vilddjuret har utövat kunglig makt över människorna. Detta stämmer överens med det faktum att det på vart och ett av vilddjurets horn sitter ett kungligt diadem. ”Vilddjurets tron” är i själva verket grundvalen, eller källan, till denna myndighet.b Bibeln uppenbarar det sanna förhållandet när det gäller vilddjurets kungliga myndighet, när det sägs att ”draken gav vilddjuret sin makt och sin tron och stor myndighet”. (Uppenbarelseboken 13:1, 2; 1 Johannes 5:19) Utgjutandet av skålen över vilddjurets tron inbegriper därför ett kungörande som uppenbarar den verkliga roll som Satan har spelat och ännu spelar i att understödja och gynna vilddjuret.

      16. a) Vem tjänar nationerna, vare sig de är medvetna om det eller inte? Förklara. b) På vilket sätt återspeglar världen Satans personlighet? c) När kommer vilddjurets tron att omstörtas?

      16 Hur upprätthålls det här förhållandet mellan Satan och nationerna? När Satan frestade Jesus visade han honom i en syn alla världens riken och erbjöd honom ”all denna myndighet och deras härlighet”. Men han ställde upp ett villkor – Jesus var tvungen att först utföra en handling av tillbedjan inför Satan. (Lukas 4:5–7) Kan vi föreställa oss att världens regeringar får betala ett lägre pris för sin myndighet? Nej, inte alls. Enligt bibeln är Satan denna tingens ordnings gud, så vare sig nationerna är medvetna om det eller inte tjänar de honom. (2 Korintierna 4:3, 4)c Den här situationen framgår av den nuvarande världsordningens struktur, den trångsynta nationalism, det hat och det egenintresse den bygger på. Den är organiserad på det sätt Satan vill ha den – för att han skall kunna ha herravälde över människorna. Korruptionen inom regeringskretsar, maktbegäret, den lögnaktiga diplomatin, kapprustningen – allt detta återspeglar Satans dekadenta personlighet. Världen omfattar Satans orättfärdiga normer och gör honom så till sin gud. Vilddjurets tron kommer att omstörtas i samband med att vilddjuret utplånas och Guds kvinnas Säd slutligen kastar Satan själv i avgrunden. – 1 Moseboken 3:15; Uppenbarelseboken 19:20, 21; 20:1–3.

      Mörker och bitande smärta

      17. a) Vilket samband har utgjutandet av den femte skålen med det andliga mörker som vilddjurets rike alltid varit inhöljt i? b) Hur reagerar människor på utgjutandet av den femte skålen med Guds förbittring?

      17 Vilddjurets rike har befunnit sig i mörker ända sedan det uppstod. (Jämför Matteus 8:12; Efesierna 6:11, 12.) Den femte skålen för med sig ett intensifierat offentliggörande av detta mörker. Dramatiken ökas också av att den här skålen med Guds förbittring gjuts ut över det symboliska vilddjurets själva tron. ”Och dess rike blev förmörkat, och de började tugga sina tungor för sin smärta, men de hädade himmelens Gud för sina smärtor och för sina sår, och de ändrade inte sinne i fråga om sina gärningar.” – Uppenbarelseboken 16:10b, 11.

      18. Vilket samband finns det mellan den femte trumpetstöten och den femte skålen med Guds förbittring?

      18 Den femte trumpetstöten motsvarar inte exakt den femte skålen med Guds förbittring, eftersom trumpetstöten förebådade en gräshoppsplåga. Men lägg märke till att solen och luften förmörkades när gräshoppsplågan släpptes lös. (Uppenbarelseboken 9:2–5) Och när det gäller de gräshoppor som Jehova plågade Egypten med läser vi i 2 Moseboken 10:14, 15: ”En sådan mängd gräshoppor hade aldrig tidigare kommit och skall inte heller komma härefter. De övertäckte hela marken, så att marken blev mörk.” Just det, mörker! I våra dagar har världens andliga mörker blivit särskilt uppenbart, som ett resultat av blåsandet i den femte trumpeten och utgjutandet av den femte skålen med Guds förbittring. Det stingande budskapet som förkunnas av den nutida gräshoppssvärmen medför plåga och smärta för dessa onda som ”har älskat mörkret mer än ljuset”. – Johannes 3:19.

      19. Vad förorsakar det offentliga avslöjandet av Satan som denna tingens ordnings gud, enligt Uppenbarelseboken 16:10, 11?

      19 I egenskap av världshärskare har Satan gett upphov åt mycket sorg och lidande. Svält, krig, våld, brottslighet, narkotikamissbruk, omoraliskhet, sexuellt överförda sjukdomar, oärlighet, religiöst skrymteri – allt detta och mer därtill är vad som kännetecknar Satans tingens ordning. (Jämför Galaterna 5:19–21.) Ändå känner de människor som lever efter Satans normer smärta och förlägenhet, när Satan offentligt avslöjas som denna tingens ordnings gud. ”De började tugga sina tungor för sin smärta”, i synnerhet inom kristenheten. Många känner sig stötta över att sanningen avslöjar deras livsstil. En del ser sanningen som ett hot, och de förföljer dem som förkunnar den. De förkastar Guds rike och smädar Jehovas heliga namn. Deras i religiöst avseende sjuka, såriga tillstånd blottläggs, så att de hädar himmelens Gud. Nej, de ändrar ”inte sinne i fråga om sina gärningar”. Vi kan därför inte vänta oss någon massomvändelse före slutet på denna tingens ordning. – Jesaja 32:6.

      Floden Eufrat torkar bort

      20. Hur har både den sjätte trumpetstöten och utgjutandet av den sjätte skålen med floden Eufrat att göra?

      20 Den sjätte trumpetstöten förebådade lösgörandet av ”de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat”. (Uppenbarelseboken 9:14) Historiskt sett var Babylon den stora stad som låg vid floden Eufrat. Lösgörandet av de symboliska fyra änglarna år 1919 var förbundet med ett betydande fall för det stora Babylon. (Uppenbarelseboken 14:8) Det är därför värt att lägga märke till att den sjätte skålen med Guds förbittring också har med floden Eufrat att göra: ”Och den sjätte göt ut sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade bort, för att vägen skulle beredas för kungarna från solens uppgång.” (Uppenbarelseboken 16:12) Även det här betyder dåliga nyheter för det stora Babylon.

      21, 22. a) Hur torkade floden Eufrats skyddande vatten bort för Babylon år 539 f.v.t.? b) Vad är de ”vatten” som det stora Babylon sitter på, och hur håller dessa symboliska vatten redan nu på att torka bort?

      21 I det forntida Babylons glansdagar var Eufrats ymniga vattenflöde en viktig faktor i stadens försvarssystem. År 539 f.v.t. torkade detta vatten bort, när det avleddes från sitt lopp av den persiske ledaren Cyrus. På det viset kom vägen att ligga öppen för persern Cyrus och medern Darius, kungarna från ”solens uppgång” (det vill säga från öster), så att de kunde marschera in i Babylon och erövra det. I det kritiska ögonblicket upphörde floden Eufrat att fungera som ett försvar för den stora staden. (Jesaja 44:27–45:7; Jeremia 51:36) Något liknande skall hända med det nutida Babylon, det världsvida systemet av falsk religion.

      22 Det stora Babylon ”sitter på många vatten”. Enligt Uppenbarelseboken 17:1, 15 är dessa en symbol av ”folk och skaror och nationer och tungomål” – horder av anhängare som det har betraktat som ett skydd. Men dess ”vatten” torkar bort! I Västeuropa, där det stora Babylon tidigare haft stort inflytande, har hundratals miljoner människor öppet ignorerat religionen. I en del länder fördes under många år en uttalad politik som gick ut på att omintetgöra religionens inflytande. Massorna i dessa länder har inte rest sig för religionens skull. När tiden för det stora Babylons tillintetgörelse är här, kommer det minskande antalet anhängare att visa sig inte vara något skydd alls. (Uppenbarelseboken 17:16) Fastän det stora Babylon gör anspråk på att ha tusentals miljoner medlemmar, kommer det att visa sig vara helt hjälplöst mot ”kungarna från solens uppgång”.

      23. a) Vilka var kungarna från ”solens uppgång” år 539 f.v.t.? b) Vilka är ”kungarna från solens uppgång” under Herrens dag, och på vilket sätt kommer de att förgöra det stora Babylon?

      23 Vilka är dessa kungar? År 539 f.v.t. var det medern Darius och persern Cyrus, vilka användes av Jehova för att erövra den forntida staden Babylon. Nu på Herrens dag kommer också det stora Babylons falska religiösa system att tillintetgöras av mänskliga härskare. Men återigen kommer det att vara en Guds dom. Jehova Gud och Jesus Kristus, ”kungarna från solens uppgång”, kommer att i mänskliga härskares hjärta ha ingett ”tanken” att vända sig mot det stora Babylon och fullständigt förgöra det. (Uppenbarelseboken 17:16, 17) Utgjutandet av den sjätte skålen är ett offentligt tillkännagivande av att den här domen just skall till att verkställas.

      24. a) Hur har innehållet i de sex första skålarna med Jehovas förbittring offentliggjorts, och med vilket resultat? b) Vad uppenbarar Uppenbarelseboken innan den redogör för den återstående skålen med Guds förbittring?

      24 De här sex första skålarna med Jehovas förbittring innehåller ett budskap som väcker till besinning. Guds jordiska tjänare har med stöd av änglarna i världsvid skala flitigt offentliggjort deras innehåll. På det sättet har alla delar av Satans världsordning blivit tillräckligt varnade, och Jehova har gett enskilda individer en möjlighet att vända sig till rättfärdighet och få leva. (Hesekiel 33:14–16) Än så länge återstår ytterligare en skål med Guds förbittring. Men innan Uppenbarelseboken redogör för den uppenbarar den hur Satan och hans jordiska representanter försöker motarbeta offentliggörandet av Jehovas domar.

      Församlandet till Harmageddon

      25. a) Vad berättar Johannes angående orena, grodlika ”inspirerade uttalanden”? b) I vilket avseende har det förekommit en avskyvärd grodliknande massinvasion av ”orena inspirerade uttalanden” under Herrens dag, och med vilket resultat?

      25 Johannes berättar: ”Och jag såg tre orena inspirerade uttalanden som såg ut såsom grodor komma ut ur drakens mun och ut ur vilddjurets mun och ut ur den falske profetens mun. De är i själva verket uttalanden inspirerade av demoner och gör tecken, och de går ut till kungarna på hela den bebodda jorden för att församla dem till kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.” (Uppenbarelseboken 16:13, 14) På Mose tid lät Jehova en motbjudande plåga med grodor, eller paddor, komma över Faraos Egypten, så att ”landet uppfylldes av stank”. (2 Moseboken 8:5–15) Under Herrens dag har det också förekommit en avskyvärd grodliknande massinvasion, fast från annat håll. Den består av Satans ”orena inspirerade uttalanden”, uppenbarligen en symbol av propaganda som används för att manipulera alla mänskliga härskare, ”kungarna”, till att motstå Jehova Gud. Satan förvissar sig på så sätt om att de inte påverkas av utgjutandet av skålarna med Guds förbittring, utan att de orubbligt står kvar på Satans sida när ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” börjar.

      26. a) Från vilka tre källor kommer den sataniska propagandan? b) Vad är ”den falske profeten”, och hur vet vi det?

      26 Propagandan kommer från ”draken” (Satan) och från ”vilddjuret” (Satans jordiska politiska organisation), gestalter som vi redan har stött på i Uppenbarelseboken. Men vem är då ”den falske profeten”? Han är bara till namnet en nykomling. I en tidigare syn beskrevs ett vilddjur med två horn likt ett lamm, som utförde stora tecken inför det sjuhövdade vilddjuret. Det här bedrägliga djuret fungerade som en profet för det första vilddjuret. Det främjade tillbedjan av vilddjuret och lät till och med uppresa en bild åt det. (Uppenbarelseboken 13:11–14) Detta vilddjur med två horn likt ett lamm måste vara samma som ”den falske profeten” som omnämns här. Något som bekräftar detta är det vi längre fram läser om att den falske profeten, i likhet med det symboliska tvåhornade vilddjuret, ”inför det [det sjuhövdade vilddjuret] hade utfört de tecken, med vilka han vilseledde dem som hade fått vilddjurets märke och dem som tillber dess bild”. – Uppenbarelseboken 19:20.

      27. a) Vilken aktuell varning ger Jesus Kristus själv? b) Vilken varning gav Jesus när han var på jorden? c) Hur upprepade aposteln Paulus Jesu varning?

      27 Med tanke på all den sataniska propaganda som omger oss är de ord som Johannes nu återger verkligen aktuella: ”Se, jag kommer såsom en tjuv. Lycklig är den som håller sig vaken och bevarar sina ytterkläder, för att han inte må gå naken och folk får se hans skam.” (Uppenbarelseboken 16:15) Vem är det som kommer ”såsom en tjuv”? Det är Jesus själv när han vid en icke angiven tidpunkt kommer som Jehovas skarprättare. (Uppenbarelseboken 3:3; 2 Petrus 3:10) Medan Jesus ännu var på jorden liknade han sin ankomst vid en tjuvs påhälsning, när han sade: ”Var alltså ständigt vaksamma, eftersom ni inte vet på vilken dag er Herre kommer. ... Visa er fördenskull också ni redo, därför att i en stund som ni inte tänker er kommer Människosonen.” (Matteus 24:42, 44; Lukas 12:37, 40) Aposteln Paulus upprepade samma varning och sade: ”Jehovas dag kommer precis som en tjuv om natten. Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem.” Satan ligger bakom alla sådana falska tillkännagivanden om ”Fred och säkerhet!” – 1 Tessalonikerna 5:2, 3.

      28. Vilken varning gav Jesus när det gäller att motstå världsliga påtryckningar, och vad är ”den dagen” som kristna inte vill skall komma över dem ”som en snara”?

      28 Jesus varnade också för de slag av påtryckningar som den här av propaganda genomsyrade världen skulle utöva på kristna. Han sade: ”Ge akt på er själva, att aldrig era hjärtan blir nertyngda av frosseri och dryckenskap och livets bekymmer och den dagen oförmodat i ett nu kommer över er som en snara. ... Håll er då vakna och frambär hela tiden ödmjuk bön, för att ni må lyckas i att undfly alla dessa ting, som är bestämda att inträffa, och i att bestå inför Människosonen.” (Lukas 21:34–36) ”Den dagen” är ”Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. (Uppenbarelseboken 16:14) Allteftersom denna ”dag” då Jehova skall hävda sin suveränitet närmar sig, blir det allt svårare att klara av livets bekymmer. Kristna behöver vara skärpta och alerta och hålla sig vakna tills den dagen kommer.

      29, 30. a) Vad menas med Jesu varning att de som ertappas med att sova skall få skämmas genom att förlora sina ”ytterkläder”? b) Som vad identifierar ytterkläder den som bär dem? c) Hur skulle en person kunna förlora sina symboliska ytterkläder, och vad skulle det kunna leda till?

      29 Men vad menas med varningen att de som ertappas med att sova skall få skämmas genom att förlora sina ”ytterkläder”? I det forntida Israel hade de präster och leviter som tjänstgjorde som vakter vid templet ett tungt ansvar. Judiska kommentatorer berättar att om någon ertappades med att sova på sin post, hände det att hans kläder drogs av honom och brändes, så att han utsattes för offentlig skam.

      30 Jesus varnar här för att något liknande kan hända i vår tid. Prästerna och leviterna förebildade Jesu smorda bröder. (1 Petrus 2:9) Men i utvidgad bemärkelse gäller Jesu varning också den stora skaran. De ytterkläder som här omtalas identifierar personen som ett kristet Jehovas vittne. (Jämför Uppenbarelseboken 3:18; 7:14.) Ifall någon låter påtryckningarna från Satans värld vagga honom till sömns eller till overksamhet, kommer han troligtvis att förlora dessa ytterkläder. Han kommer med andra ord att förlora sin rena identifikation som kristen. En sådan situation skulle leda till skam. Det skulle utsätta personen för fara att lida fullständig förlust.

      31. a) Hur betonar Uppenbarelseboken 16:16 de kristnas behov att hålla sig vakna? b) Vilka spekulationer har vissa religiösa ledare gjort när det gäller Harmageddon?

      31 De kristnas behov av att hålla sig vakna blir alltmer trängande, allteftersom nästa vers i Uppenbarelseboken närmar sig sin uppfyllelse: ”Och de [de uttalanden som inspirerats av demoner] församlade dem [jordens kungar, eller härskare] till den plats som på hebreiska kallas Har-Magedon.” (Uppenbarelseboken 16:16) Det här namnet, som vanligtvis skrivs Harmageddon, förekommer bara en gång i bibeln. Men det har satt människors fantasi i rörelse. Världens ledare har varnat för ett eventuellt atomvapnens Harmageddon. Harmageddon har också sammankopplats med den forntida staden Megiddo, platsen för många avgörande fältslag på bibelns tid, och vissa religiösa ledare har därför spekulerat i att det sista kriget på jorden skall utkämpas på detta begränsade område. I det avseendet befinner de sig fjärran ifrån sanningen.

      32, 33. a) Vad representerar namnet Har-Magedon (Harmageddon) i stället för att vara en bokstavlig plats? b) Vilka andra bibliska uttryck påminner om det som ”Harmageddon” avser eller har samband med det? c) När blir det dags för den sjunde ängeln att gjuta ut den sista skålen med Guds förbittring?

      32 Namnet Har-Magedon betyder ”Megiddos berg”. Men i stället för att vara en bokstavlig plats representerar det den världssituation till vilken alla nationer samlas i opposition mot Jehova Gud och där han slutligen kommer att förgöra dem. Den situationen omfattar hela jorden. (Jeremia 25:31–33; Daniel 2:44) Något som påminner om detta är ”Guds förbittrings stora vinpress” och ”avgörandets lågslätt”, eller ”Josafats lågslätt”, dit nationerna samlas för att avrättas av Jehova. (Uppenbarelseboken 14:19; Joel 3:12, 14, NW) Det har också samband med ”Israels jord”, där de sataniska härarna som tillhör Gog i Magog förgörs, och platsen ”mellan stora havet och Prydnadens heliga berg”, där nordens kung kommer ”hela vägen till sitt slut” för Mikaels, den store furstens, hand. – Hesekiel 38:16–18, 22, 23; Daniel 11:45–12:1; NW.

      33 När nationerna har manövrerats in i den här situationen av den kväkande propaganda som härrör från Satan och hans jordiska representanter, är det dags för den sjunde ängeln att gjuta ut den sista skålen med Guds förbittring.

      ”Det har skett!”

      34. Över vad gjuter den sjunde ängeln ut sin skål, och vilket tillkännagivande ljuder ”ut ur helgedomen från tronen”?

      34 ”Och den sjunde göt ut sin skål över luften. Då ljöd en hög röst ut ur helgedomen från tronen, och den sade: ’Det har skett!’” – Uppenbarelseboken 16:17.

      35. a) Vad är ”luften” i Uppenbarelseboken 16:17? b) Vad ger den sjunde ängeln uttryck åt genom att gjuta ut sin skål över luften?

      35 ”Luften” är det sista livsuppehållande elementet som hemsöks. Men här gäller det inte den bokstavliga luften. Det finns ingenting som gör den bokstavliga luften förtjänt av Jehovas ogynnsamma domar, lika lite som att den bokstavliga jorden, det bokstavliga havet, de bokstavliga källorna med sötvatten eller den bokstavliga solen förtjänar att drabbas av domar från Jehovas hand. ”Luften” här är i stället den som Paulus förde på tal när han kallade Satan ”härskaren över luftens myndighet”. (Efesierna 2:2) Det är den sataniska ”luft” som världen inandas i vår tid, den anda, eller allmänna sinnesriktning, som hela hans onda tingens ordning karakteriseras av, det sataniska tänkande som genomsyrar varje sida av livet utanför Jehovas organisation. Genom att gjuta ut sin skål över luften ger den sjunde ängeln uttryck åt Guds vrede mot Satan, mot hans organisation och mot allt som motiverar människorna att understödja Satan i att trotsa Jehovas suveränitet.

      36. a) Vad utgör de sju hemsökelserna tillsammans? b) Vad anges av Jehovas tillkännagivande: ”Det har skett!”?

      36 Den här hemsökelsen utgör tillsammans med de sex föregående det totala antalet av Jehovas domar mot Satan och hans ordning. De utgör ett tillkännagivande av straffdom över Satan och hans säd. När denna sista skål har gjutits ut, tillkännager Jehova själv: ”Det har skett!” Det finns inget ytterligare att säga. När innehållet i skålarna med Guds förbittring har offentliggjorts till belåtenhet för Jehova, kommer han inte att dröja med att verkställa de domar som tillkännagetts genom dessa budskap.

      37. Hur beskriver Johannes det som äger rum efter utgjutandet av den sjunde skålen med Guds förbittring?

      37 Johannes fortsätter: ”Och det kom blixtar och röster och åskdunder, och det inträffade en stor jordbävning, en sådan som inte hade förekommit sedan människor blev till på jorden, en så omfattande jordbävning, så stor. Och den stora staden rämnade i tre delar, och nationernas städer föll; och det stora Babylon blev ihågkommet inför Gud, för att han skulle ge det bägaren med sin vredes förbittrings vin. Och varje ö flydde, och bergen fanns inte. Och stort hagel, med varje sten omkring en talent tung, kom ner från himlen på människorna, och människorna hädade Gud på grund av hemsökelsen till följd av haglet, därför att hemsökelsen av det var ovanligt stor.” – Uppenbarelseboken 16:18–21.

      38. Vad symboliserar a) den ”stora jordbävningen”? b) det förhållandet att ”den stora staden”, det stora Babylon, rämnar i ”tre delar”? c) det förhållandet att ”varje ö flydde, och bergen fanns inte”? d) ”hemsökelsen till följd av haglet”?

      38 Återigen ingriper Jehova mot människorna på ett sätt som det inte går att ta miste på, vilket framgår av de ”blixtar och röster och åskdunder” som omnämns. (Jämför Uppenbarelseboken 4:5; 8:5.) Människorna kommer att skakas på ett sätt som aldrig tidigare inträffat, som av en förödande jordbävning. (Jämför Jesaja 13:13; Joel 3:16.) Denna skakande brisad kommer att spränga sönder ”den stora staden”, det stora Babylon, så att den splittras i ”tre delar” – en symbol av hur den brakar samman i ruiner för att sedan aldrig återuppbyggas igen. Även ”nationernas städer” kommer att falla. ”Varje ö” och ”bergen” – institutioner och organisationer som förefaller så varaktiga i denna ordning – kommer att försvinna. Ett ”stort hagel”, mycket större än det som drabbade Egypten i samband med den sjunde plågan, ett hagel där varje hagelkorn väger omkring en talent, kommer att bombardera människorna och förorsaka smärta.d (2 Moseboken 9:22–26) Den här svåruthärdliga störtskuren av fruset vatten är sannolikt en bild av ovanligt kraftiga domsuttalanden från Jehova, uttalanden som markerar att slutet på denna tingens ordning till sist har kommit. Jehova skulle mycket väl också kunna använda sig av bokstavligt hagel i sitt tillintetgörelseverk. – Job 38:22, 23.

      39. Vilket handlingssätt kommer större delen av mänskligheten att följa trots utgjutandet av de sju hemsökelserna?

      39 Satans värld kommer således att råka ut för Jehovas rättmätiga dom. Större delen av mänskligheten kommer ända till slutet att fortsätta att trotsa och häda Gud. Liksom i den forntida Faraos fall kommer deras hjärtan inte att mjukna av de återkommande hemsökelserna eller av den slutliga dödsbringande kulmen på dessa hemsökelser. (2 Moseboken 11:9, 10) Det kommer inte att i sista minuten ske någon hjärteförändring i större skala. Ända till sitt sista andetag kommer de att fara ut mot den Gud som förklarar: ”De kommer att bli tvungna att inse att jag är Jehova.” (Hesekiel 38:23, NW) Jehova Guds, den Allsmäktiges, suveränitet kommer dock att ha hävdats.

      [Fotnoter]

      a Att livlösa ting kan tjäna som ett vittne eller ge vittnesbörd ges det fler exempel på i 1 Moseboken 4:10; 31:44–53; Hebréerna 12:24.

      b Ett liknande bruk av ordet ”tron” förekommer i ett profetiskt uttalande som riktas till Jesus: ”Gud är din tron till obestämd tid, ja för evigt.” (Psalm 45:7 [6], NW) Jehova är källan, eller grundvalen, till Jesu kungliga myndighet.

      c Se också Job 1:6, 12; 2:1, 2; Matteus 4:8–10; 13:19; Lukas 8:12; Johannes 8:44; 12:31; 14:30; Hebréerna 2:14; 1 Petrus 5:8.

      d Om Johannes hade en grekisk talent i åtanke, betyder det att varje hagelkorn vägde omkring 20 kilogram. Det skulle vara en förödande hagelskur.

      [Ruta på sidan 221]

      ”Över jorden”

      Johannesklassen har med uttalanden som dessa tillkännagett Jehovas vrede mot ”jorden”:

      ”Efter århundradens ansträngningar hafva de politiska partierna bevisat sin oförmåga att uppfylla de fordringar, som nu ställas på dem, och lösa de problem som framkalla bekymren. Nationalekonomer och statsmän, som ifrigt studera frågan, finna att de ingenting kunna göra.” – Millioner som nu lefva skola aldrig dö, 1920, sidorna 43, 44.

      ”Bland alla jordens regeringar finnes det i dag icke en enda, som i någon rimlig grad tillfredsställer världen. Många nationer regeras av diktatorer. Hela världen är i själva verket bankruttmässig.” – En önskvärd regering, 1924 (på svenska 1925), sidan 5.

      ”Att ... göra slut på denna tingens ordning är det enda sättet att befria världen från det onda och bereda möjlighet för frid och rättfärdighet att blomstra.” – ”Dessa goda nyheter om riket”, 1954 (på svenska 1964), sidorna 24, 25.

      ”Den nuvarande världsordningen har kännetecknats av ständigt ökande synd, orättfärdighet och uppror mot Gud och hans vilja. ... Den är oförbätterlig. Därför måste den bort!” – Vakttornet, 1 mars 1982, sidan 6.

      [Ruta på sidan 223]

      ”Över havet”

      Här följer några av de uttalanden som under årens lopp gjorts av Johannesklassen och som tillkännager Guds vrede mot det rastlösa, upproriska ”havet” bestående av ogudaktiga människor som fjärmat sig från Jehova:

      ”Varje folks historia visar, att det förekommit strid mellan samhällsklasserna. Det har varit de få emot de många. ... Dessa strider ha resulterat i många revolutioner, stort lidande och mycken blodsutgjutelse.” – Framtidens regering, 1928 (på svenska 1931), sidan 237

      ”Det symboliska ’havet’, de rastlösa, upproriska, ogudliga människoskaror, som det symboliska vilddjuret för länge sedan kom ut ur till djävulens tjänst, skall vara borta” i den nya världen. – Vakttornet, 1 juli 1968, sidan 304.

      ”Det nuvarande mänskliga samhället är andligen sjukt. Ingen av oss kan rädda det, ty Guds ord visar att dess sjukdom leder till dess död.” – Verklig fred och säkerhet – varifrån?, 1973, sidan 131.

      [Ruta på sidan 224]

      ”Över floderna och vattenkällorna”

      Den tredje hemsökelsen har avslöjat ”floderna och vattenkällorna” genom uttalanden som dessa:

      ”Prästerna, vilka ... göra anspråk på att vara [Kristi] läras förkunnare, [ha] förhärligat kriget och gjort det till någonting heligt. De ha funnit behag i att få bilder och statyer av sig själva uppställda bredvid de blodbestänkta krigarnas.” – Vakt-Tornet, 15 november 1924, sidan 307.

      ”Spiritismen är grundad på en stor osanning, lögnen om fortsatt liv efter döden och människosjälens odödlighet.” – What Do the Scriptures Say About ”Survival After Death?”, 1955, sidan 51 (införd som artikelserie i Vakttornet med början i numret för 15 april 1956 under rubriken ”Vad säger bibeln om ’fortsatt liv efter döden’?”; citatet hämtat från sidan 206).

      ”Mänskliga filosofiska system, politiska teoretiker, samhällsorganisatörer, ekonomiska rådgivare och förespråkare för religiösa traditioner [har] inte ... medfört någon verkligt livgivande vederkvickelse. ... Detta vatten har till och med kommit dem som druckit därav att våldföra sig på Skaparens lag angående blodets helgd och att inlåta sig på religiös förföljelse.” – Resolution antagen vid den internationella sammankomsten ”Eviga goda nyheter” år 1963.

      ”Det är uppenbarligen inte frälsning genom vetenskapen utan människosläktets undergång som man kan förvänta från människan själv. ... Vi kan inte hoppas på att alla psykologer och psykiatriker i världen skall förändra människornas tänkesätt. ... Vi kan inte lita på att det skall bildas någon internationell polisstyrka som är stark nog ... [att] göra denna jord till en säker plats att leva på.” – Människosläktet räddas – genom Guds rike, 1970, sidan 5.

      [Ruta på sidan 225]

      ”Över solen”

      Medan det mänskliga styrets ”sol” har ”bränt” människorna under Herrens dag, har Johannesklassen med uttalanden som dessa riktat uppmärksamheten på det som händer:

      ”I våra dagar hota de båda egenmäktiga diktatorerna Hitler och Mussolini hela världens fred, och i sitt undertryckande av friheten understödjas de till fullo av den romersk-katolska hierarkien.” – Fascism eller frihet, 1939, sidan 12.

      ”Genom hela historien har mänskliga diktatorer följt maximen: Härska eller förgöra! Men den regel som nu skall tillämpas på hela jorden av Guds insatte konung, Jesus Kristus, är: Låt dig behärskas eller bli förgjord.” – När alla nationer förenas under Guds rike, 1961, sidan 24.

      ”Sedan år 1945 har mer än 25 millioner människor dödats i omkring 150 krig som utkämpats runt jorden.” – Vakttornet, 15 maj 1980, sidan 6.

      ”Nationerna runt om i världen ... bryr sig mycket lite om internationella förpliktelser och regler. För att nå sina syften känner sig somliga nationer fullständigt berättigade att bruka varje medel de anser nödvändigt – massakrer, lönnmord, kapningar, bombattentat och så vidare. ... Hur länge kommer nationerna att tolerera varandra, när de handlar på ett så oförnuftigt och oansvarigt sätt?” – Vakttornet, 15 februari 1985, sidan 4.

      [Ruta på sidan 227]

      ”Över vilddjurets tron”

      Jehovas vittnen har avslöjat vilddjurets tron och med uttalanden som dessa offentliggjort hur Jehova fördömer den:

      ”Nationernas styresmän och politiska vägledare står under inflytande av ondskefulla övermänskliga krafter, som oemotståndligt driver dem fram i en självmordsmarsch mot den avgörande kampen vid Harmageddon.” – Efter Harmageddon — Guds nya värld, 1953 (på svenska 1954), sidan 8.

      ”’Vilddjuret’, det icke-teokratiska mänskliga styrelsesystemet, fick sin makt och myndighet och sin tron av draken. Därför måste det hålla sig på drakens linje.” – Efter Harmageddon – Guds nya värld, 1953 (på svenska 1954), sidan 14.

      ”Hedningarnas nationer [kan] endast befinna sig på ... Guds främste motståndares, Satans, djävulens, sida.” – Resolution antagen vid den internationella sammankomsten ”Guds seger” 1973.

      [Ruta på sidan 229]

      ”Dess vatten torkade bort”

      Redan nu torkar den babyloniska religionens stöd bort i många länder, vilket låter ana vad som kommer att hända när ”kungarna från solens uppgång” gör sitt angrepp.

      ”En landsomfattande undersökning visar att 75 procent av tätortsbefolkningen [i Thailand] inte alls besöker buddisttempel för att lyssna till predikningar, samtidigt som antalet tempelbesökare på landsbygden stadigt har minskat till omkring 50 procent.” – Bangkok Post, 7 september 1987, sidan 4.

      ”Taoismen har förlorat sin tjuskraft i det land [Kina] där den grundades för omkring 2.000 år sedan. ... Medlemmar av prästerskapet finner att de metoder som de och deras föregångare använt för att dra till sig stora skaror anhängare nu berövats sin magiska tjuskraft, de finner sig vara utan efterträdare och står inför det faktum att taoismen som organiserad religion fullständigt håller på att dö ut på fastlandet.” – The Atlanta Journal and Constitution, 12 september 1982, sidan 36-A.

      ”Japan ... är med närmare 5.200 utländska missionärer ett av världens missionärstätaste länder, och ändå ... är mindre än 1 % av befolkningen kristen. ... En fransiskanerpräst som verkat här sedan 1950-talet ... tror att ’de utländska missionärernas tid i Japan är förbi’.” – The Wall Street Journal, 9 juli 1986, sidan 1.

      I Storbritannien har under de tre senaste decennierna ”närmare 2.000 av de 16.000 anglikanska kyrkorna slagits igen på grund av att de stått outnyttjade. Närvarosiffrorna har sjunkit till bland de lägsta i till bekännelsen kristna länder. ... ’Man kan inte längre säga att England är ett kristet land’, sade [biskopen av Durham].” – The New York Times, 11 maj 1987, sidan A4.

      ”Efter många timmars het debatt godkände [det grekiska] parlamentet i dag det lagförslag som befullmäktigar socialistregeringen att ta stora egendomar som ägs av den grekisk-ortodoxa kyrkan i besittning. ... Dessutom ger lagen lekmän bestämmanderätt över kyrkoråd och kommittéer som är ansvariga för administrerandet av högt värderade kyrkliga kapitalplaceringar, däribland hotell, marmorbrott och kontorskomplex.” – The New York Times, 4 april 1987, sidan 3.

      [Bilder på sidan 222]

      De fyra första skålarna med Guds förbittring ger upphov åt hemsökelser som liknar dem som blev följden av de fyra första trumpetstötarna

      [Bild på sidan 226]

      Den femte skålen avslöjar vilddjurets tron som den myndighet Satan har gett åt vilddjuret

      [Bilder på sidan 231]

      Demonisk propaganda samlar jordens härskare till den avgörande situation, Har-Magedon, där Jehovas domar kommer att gjutas ut över dem

      [Bild på sidan 233]

      De som drivs av Satans förorenade ”luft” måste drabbas av verkställandet av Jehovas rättmätiga domar

  • Den beryktade skökan blir dömd
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 33

      Den beryktade skökan blir dömd

      Syn 11 Uppenbarelseboken 17:1–18

      Innehåll: Det stora Babylon rider på ett scharlakansrött vilddjur, som slutligen vänder sig mot henne och gör henne öde

      Tid för uppfyllelsen: Från och med år 1919 till den stora vedermödan

      1. Vad uppenbarar en av de sju änglarna för Johannes?

      JEHOVAS rättfärdiga förbittring måste gjutas ut fullständigt, med sju skålar! När den sjätte ängeln tömde sin skål på platsen för det forntida Babylon, var det en passande symbol av de hemsökelser som drabbar det stora Babylon, medan händelserna snabbt rör sig mot det slutliga kriget vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 16:1, 12, 16) Det är antagligen samme ängel som nu uppenbarar varför och hur Jehova verkställer sina rättmätiga domar. Johannes slås av förundran vid det som han härnäst får höra och se: ”Och en av de sju änglar som hade de sju skålarna kom och talade med mig och sade: ’Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som sitter på många vatten; med henne har jordens kungar begått otukt, medan de som bor på jorden blev berusade av hennes otukts vin.’” – Uppenbarelseboken 17:1, 2.

      2. Vilka bevis finns det för att ”den stora skökan” a) inte är det forntida Rom? b) inte är en bild av affärsvärlden? c) är en religiös företeelse?

      2 ”Den stora skökan”! Varför används en så chockerande benämning? Vem är hon? Somliga har identifierat den här symboliska skökan med det forntida Rom. Men Rom var ett politiskt välde. Skökan begår otukt med jordens kungar, bland vilka uppenbarligen Roms kungar ingår. För övrigt sägs det att ”jordens kungar” efter hennes tillintetgörelse sörjer hennes bortgång. Följaktligen kan hon inte vara något politiskt välde. (Uppenbarelseboken 18:9, 10) Eftersom hon därtill också sörjs av jordens köpmän, kan hon inte vara någon bild av affärsvärlden. (Uppenbarelseboken 18:15, 16) Vi läser emellertid att ”alla nationer blev vilseledda” av hennes ”utövande av spiritism”. (Uppenbarelseboken 18:23) Detta klargör att den stora skökan måste vara en världsomfattande religiös företeelse.

      3. a) Varför måste den stora skökan symbolisera mer än den romersk-katolska kyrkan eller till och med hela kristenheten? b) Vilka babyloniska läror kan man träffa på i de flesta orientaliska religioner såväl som i kristenhetens sekter? c) Vad erkände den romersk-katolske kardinalen John Henry Newman i fråga om ursprunget till många av kristenhetens läror, ceremonier och sedvänjor? (Se fotnoten.)

      3 Vad är hon för en religiös företeelse? Är hon den romersk-katolska kyrkan, som vissa har velat göra gällande? Eller är hon hela kristenheten? Nej, hon måste vara större än så, om hon skall kunna vilseleda alla nationer. Hon är i själva verket hela världsväldet av falsk religion. Att hon har sitt ursprung i Babylons mysterier visas av att många babyloniska läror och sedvänjor är vanligt förekommande i religionerna runt om i världen. Sådana läror som att människan har en inneboende odödlig själ, att det finns ett pinohelvete och triader av gudar kan man träffa på i de flesta orientaliska religioner såväl som i kristenhetens sekter. Den falska religionen, som för mer än 4.000 år sedan uppstod i den forntida staden Babylon, har utvecklats till den nutida mastodontlika organisation som så träffande kallas det stora Babylon.a Men varför beskrivs religionen med den frånstötande benämningen ”den stora skökan”?

      4. a) På vilka sätt begick det forntida Israel otukt? b) På vilket framträdande sätt har det stora Babylon begått otukt?

      4 Babylon (eller Babel, som betyder ”förbistring”) nådde toppen av sin storhet på Nebukadnessars tid. Det var en religiös och politisk stat med mer än 1.000 tempel och kapell. Dess prästerskap utövade stor makt. Även om Babylon sedan länge har upphört att finnas till som en världsmakt, fortlever det religiösa stora Babylon, och efter det forntida mönstret försöker det alltjämt påverka och prägla politiska angelägenheter. Men godkänner Gud att religionen blandar sig i politik? I de hebreiska skrifterna sades Israel prostituera sig, när det beblandade sig med falsk gudsdyrkan och när det, i stället för att förtrösta på Jehova, ingick allianser med nationerna. (Jeremia 3:6, 8, 9; Hesekiel 16:28–30) Även det stora Babylon begår otukt. Det har på ett framträdande sätt gjort allt som det anser vara lämpligt i syfte att vinna inflytande och makt över de härskande kungarna på jorden. – 1 Timoteus 4:1.

      5. a) Vilket rampljus tycker de religiösa prästerna om? b) Varför är önskan att få världslig bemärkthet i direkt strid med Jesu Kristi ord?

      5 I vår tid kämpar religiösa ledare ofta för att få höga statliga befattningar, och i vissa länder deltar de i styret och innehar till och med regeringsposter. Under år 1988 ställde två välkända protestantiska prästmän upp som kandidater till presidentposten i Förenta staterna. Det stora Babylons ledare älskar att stå i rampljuset. I pressen ser man ofta bilder på dem när de sammanträffar med framstående politiker. Jesus däremot undvek politisk inblandning och sade om sina lärjungar: ”De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” – Johannes 6:15; 17:16; Matteus 4:8–10; se också Jakob 4:4.

      Omoraliska förbindelser i vår tid

      6, 7. a) Hur kom Hitlers nazistparti till makten i Tyskland? b) Hur hjälpte det konkordat som Vatikanen slöt med Nazisttyskland Hitler i hans strävan att uppnå världsherravälde?

      6 Genom att blanda sig i politiken har den stora skökan dragit omätlig sorg över mänskligheten. Tänk till exempel på omständigheterna kring Hitlers väg till makten i Tyskland – obehagliga fakta som några skulle vilja utplåna ur historieböckerna. I maj 1924 hade nazistpartiet 32 platser i den tyska riksdagen. I maj 1928 hade antalet sjunkit till 12 platser. Men år 1930 kom den stora depressionen som uppslukade världen, och i dess kölvatten lyckades nazisterna på ett märkligt sätt återhämta sig, så att de fick 230 av 608 platser vid de tyska valen i juli 1932. Inte långt därefter kom den före detta rikskanslern Franz von Papen, som beklätts med påvlig riddartitel, till nazisternas hjälp. Enligt historiker drömde von Papen om ett nytt heligt romerskt rike. Hans egen korta ämbetsperiod som rikskansler hade varit ett misslyckande, men nu hoppades han vinna makt genom nazisterna. I januari 1933 hade han samlat stöd åt Hitler bland industrimagnaterna, och med hjälp av illistiga intriger ordnade han det så att Hitler blev Tysklands rikskansler den 30 januari 1933. Han själv gjordes till vicekansler och utnyttjades av Hitler för att vinna stöd i de katolska delarna av Tyskland. Inom två månader efter maktövertagandet upplöste Hitler riksdagen, skickade tusentals oppositionsledare till koncentrationslägren och påbörjade en öppen förföljelsekampanj mot judarna.

      7 Den 20 juli 1933 visade Vatikanen sitt intresse för nazisternas ökande makt genom att kardinal Pacelli (sedermera påven Pius XII) i Rom undertecknade ett konkordat mellan Vatikanen och Nazisttyskland. von Papen undertecknade dokumentet som Hitlers representant, och Pacelli tilldelade von Papen den höga påvliga utmärkelsen Piusordens stora kors.b I sin bok Satan in Top Hat (Satan i cylinderhatt) skriver Tibor Koeves om detta och säger: ”Konkordatet var en stor seger för Hitler. I och med det fick han sitt första moraliska stöd från yttervärlden, och detta från den mest upphöjda källa.” Enligt konkordatet ålades Vatikanen att dra tillbaka sitt stöd från Tysklands katolska centrumparti, och på så sätt sanktionerades Hitlers enpartistyrda ”totala stat”.c Vidare sades det i artikel 14 i konkordatet: ”Utnämning av ärkebiskopar, biskopar [och liknande] skall utfärdas först sedan namnet på den utsedde kandidaten meddelats riksståthållaren i den aktuella delstaten och det fastställts att inga betänkligheter förefinnes med hänsyn till dennes allmänna politiska åsikter.” Vid slutet av år 1933 (som av påven Pius XI utropats som ett ”heligt år”) hade stödet från Vatikanen blivit en viktig faktor i Hitlers strävan att uppnå världsherravälde.

      8, 9. a) Hur reagerade Vatikanen såväl som katolska kyrkan och dess präster på den nazistiska tyrannin? b) Vad sades i den skrivelse som de tyska katolska biskoparna sände ut vid början av andra världskriget? c) Vad har detta förhållande mellan religionen och politiken medfört?

      8 Även om en handfull präster och nunnor protesterade mot Hitlers illdåd – och fick lida för det – gav Vatikanen såväl som katolska kyrkan och dess här av präster antingen aktivt eller stillatigande sitt stöd åt den nazistiska tyrannin, som de betraktade som ett bålverk mot världskommunismens frammarsch. Medan påven Pius XII själv hade det bra där borta i Vatikanen, lät han förintelsen av judarna och den grymma förföljelsen av Jehovas vittnen och andra fortgå utan att protestera. Det är ironiskt att påven Johannes Paulus II, när han besökte Tyskland i maj 1987, lovordade den antinazistiska ståndpunkt en viss uppriktig präst hade intagit. Vad gjorde de övriga tusentals tyska prästerna under Hitlers terrorvälde? Ett herdabrev som sändes ut av de tyska katolska biskoparna i september 1939 vid andra världskrigets utbrott kastar ljus över denna fråga. Däri sades bland annat: ”Vid denna avgörande tidpunkt förmanar vi våra katolska soldater att göra sin plikt i lydnad för Führern och att vara redo att offra hela sin person. Vi vädjar till de troende att förena sig i innerlig bön om att Guds försyn må välsigna detta krig med framgång.”

      9 Sådan katolsk diplomati illustrerar det slag av otukt som religionen har bedrivit de senaste 4.000 åren, när den friat till den politiska staten i syfte att uppnå makt och vissa fördelar. Detta förhållande mellan religionen och politiken har gett upphov åt krig, förföljelse och mänskligt lidande i enorm skala. Människor kan sannerligen vara lyckliga över att Jehovas dom över den stora skökan är nära förestående. Må den snart bli verkställd!

      Sitter på många vatten

      10. Vad är de ”många vatten” som det stora Babylon litar på som skydd, och vad händer med dem?

      10 Det forntida Babylon var beläget vid många vatten – floden Eufrat och talrika kanaler. De utgjorde ett skydd såväl som att de möjliggjorde en handel som bidrog till stadens rikedom, ända tills de en natt torkade bort. (Jeremia 50:38; 51:9, 12, 13) Även det stora Babylon litar på att ”många vatten” skall skydda och berika det. Dessa symboliska vatten är ”folk och skaror och nationer och tungomål”, det vill säga alla de tusentals miljoner människor som det har behärskat och som det har fått sitt materiella stöd ifrån. Men också dessa vatten håller på att torka bort, det vill säga dra tillbaka sitt stöd. – Uppenbarelseboken 17:15; jämför Psalm 18:5 (4); Jesaja 8:7.

      11. a) Hur gjorde det forntida Babylon hela jorden drucken? b) Hur har det stora Babylon gjort hela jorden drucken?

      11 Vidare beskrivs forntidens Babylon som ”en gyllene bägare i Jehovas hand” – ”hon gör hela jorden drucken”. (Jeremia 51:7, NW) Det forntida Babylon tvingade intilliggande nationer att svälja uttryck för Jehovas förbittring, när det vann sina militära segrar över dem, något som gjorde dem lika svaga som druckna personer. I det avseendet var Babylon Jehovas redskap. Även det stora Babylon har vunnit segrar och blivit ett världsomfattande välde. Men det är sannerligen inte Guds redskap. Det har i stället tjänat ”jordens kungar”, med vilka det begår religiös otukt. Det har betjänat dessa kungar genom att utnyttja sina lögnaktiga läror och förslavande sedvänjor för att få folkmassorna, ”de som bor på jorden”, att förbli svaga, som om de var druckna, så att dessa passivt underkastat sig sina härskare.

      12. a) På vilket sätt var en sektor av det stora Babylon i Japan ansvarig för mycket blodsutgjutelse under andra världskriget? b) På vilket sätt drog sig de ”vatten” som stödde det stora Babylon i Japan tillbaka, och vad har det fått till resultat?

      12 Det shintoistiska Japan är ett framträdande exempel på detta. Den indoktrinerade japanske soldaten betraktade det som den största ära att få ge sitt liv för kejsaren – den högste guden inom shintoismen. Under andra världskriget dog omkring 1.500.000 japanska soldater i strid. Kapitulation betraktades nästan undantagslöst som en vanära. Men till följd av Japans nederlag tvingades kejsar Hirohito avsäga sig sina anspråk på gudomlighet. Detta resulterade i att de ”vatten” som stödde den shintoistiska sektorn inom det stora Babylon märkbart drog sig tillbaka – men dessvärre först efter att shintoismen hade sanktionerat utgjutandet av hinkvis med blod på Stilla havets krigsskådeplats. Detta försvagande av shintoismens inflytande har på senare år också öppnat vägen för mer än 200.000 japaner, av vilka flertalet är före detta shintoister och buddister, att bli överlämnade och döpta tjänare åt den suveräne Herren Jehova.

      Skökan rider på ett vilddjur

      13. Vilken förbluffande syn får Johannes se, när ängeln i andens kraft för honom till en öken?

      13 Vad är det mer som i profetian avslöjas om den stora skökan och hennes öde? Enligt Johannes’ skildring framträder nu ytterligare en livfull scen: ”Och han [ängeln] förde mig bort i andens kraft till en öken. Och jag fick syn på en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, som var fullt av hädiska namn och som hade sju huvuden och tio horn.” – Uppenbarelseboken 17:3.

      14. Varför är det passande att Johannes fördes till en öken?

      14 Varför förs Johannes till en öken? Ett tidigare uttalande av straffdom mot det forntida Babylon beskrevs som en ”utsaga om Öknen vid havet”. (Jesaja 21:1, 9) Det här var en berättigad varning om att det forntida Babylon, trots alla sina försvarsverk av vatten, skulle bli en livlös ödemark. Därför är det passande att Johannes i sin syn förs till en öken för att bevittna det stora Babylons öde. Även hon måste bli övergiven och förödd. (Uppenbarelseboken 18:19, 22, 23) Men Johannes blir mycket förvånad över det som han får se där i öknen. Den stora skökan är inte ensam! Hon sitter på ett monstruöst vilddjur!

      15. Vilka skillnader är det mellan vilddjuret i Uppenbarelseboken 13:1 och det som beskrivs i Uppenbarelseboken 17:3?

      15 Det här vilddjuret har sju huvuden och tio horn. Betyder det att det är samma vilddjur som Johannes såg tidigare, som också hade sju huvuden och tio horn? (Uppenbarelseboken 13:1) Nej, de skiljer sig från varandra. Det här vilddjuret är scharlakansrött och har enligt beskrivningen, till skillnad från det tidigare vilddjuret, inga diadem. I stället för att ha hädiska namn enbart på sina sju huvuden, är det ”fullt av hädiska namn”. Men det måste ändå finnas något samband mellan det här nya vilddjuret och det förra, för likheterna mellan dem är alltför påfallande för att kunna bero på slumpen.

      16. Vad är det scharlakansröda vilddjurets identitet, och vad har man sagt beträffande dess syfte?

      16 Vad är då det här nya scharlakansröda vilddjuret? Det måste vara den bild av vilddjuret som frambringades på tillrådan av det anglo-amerikanska vilddjuret, det som har två horn likt ett lamm. När bilden var klar fick det tvåhornade vilddjuret ge andedräkt åt vilddjurets bild. (Uppenbarelseboken 13:14, 15) Johannes ser nu denna levande bild som andas. Den är en symbol av Nationernas förbund, som det tvåhornade vilddjuret blåste liv i år 1920. USA:s president, Wilson, drömde om att förbundet ”skulle utgöra ett forum för skipande av rättvisa för alla människor och undanröja hotet om krig för evigt”. När det efter andra världskriget återuppstod som Förenta nationerna, var dess syfte enligt stadgarna att ”upprätthålla internationell fred och säkerhet”.

      17. a) På vilket sätt är det symboliska scharlakansröda vilddjuret fullt av hädiska namn? b) Vem rider på det scharlakansröda vilddjuret? c) Hur förenade sig babylonisk religion med Nationernas förbund och dess efterträdare från första början?

      17 På vilket sätt är det här symboliska vilddjuret fullt av hädiska namn? På så sätt att människor har ställt upp denna multinationella avgud som ett surrogat för Guds rike – i syfte att åstadkomma det Gud säger att endast hans rike kan åstadkomma. (Daniel 2:44; Matteus 12:18, 21) Något som man slås av i Johannes’ syn är att det stora Babylon rider på det scharlakansröda vilddjuret. Precis som det framställs i profetian har babylonisk religion, i synnerhet inom kristenheten, förenat sig med Nationernas förbund och dess efterträdare. Redan den 18 december 1918 antog det organ som kallas Förbundsrådet för Kristi kyrkor i Amerika en förklaring som delvis löd: ”Ett sådant förbund är inte enbart ett politiskt hjälpmedel; det är rättare sagt det politiska uttrycket för Guds rike på jorden. ... Kyrkan kan skänka en anda av god vilja, utan vilken inget förbund av nationer kan bestå. ... Nationernas förbund har sin rot i evangelium. Det strävar efter att åstadkomma detsamma som evangelium, nämligen ’frid på jorden, till människor ett gott behag’.”

      18. Hur visade kristenhetens präster sitt stöd för Nationernas förbund?

      18 Den 2 januari 1919 hade tidningen San Francisco Chronicle denna förstasidesrubrik: ”Påven vädjar om att Wilsons Nationernas förbund skall antas.” Den 16 oktober 1919 undertecknade 14.450 präster inom ledande samfund en petition som lades fram för USA:s senat och som uppmanade den ”att ratificera Versaillestraktaten som inbegriper avtalet om Nationernas förbund”. Trots att USA:s senat vägrade att ratificera traktaten, fortsatte kristenhetens präster att ivra för förbundet. Hur invigdes då förbundet? Ett nyhetsmeddelande från Schweiz, daterat den 15 november 1920, löd: ”Öppnandet av Nationernas förbunds första sammankomst påannonserades klockan 11.00 denna förmiddag med klockringning i alla kyrkor i Genève.”

      19. Vilket handlingssätt valde Johannesklassen, när det scharlakansröda vilddjuret framträdde?

      19 Förenade sig Johannesklassen, den enda grupp på jorden som ivrigt tog emot det tillträdande messianska riket, med kristenheten i att hylla det scharlakansröda vilddjuret? Tvärtom! Söndagen den 7 september 1919 hölls vid Jehovas folks konvent i Cedar Point i Ohio det offentliga talet ”Hoppet för den betryckta mänskligheten”. Följande dag skrev tidningen Star-Journal i Sandusky att J. F. Rutherford i sitt tal till närmare 7.000 personer hade framhållit ”att Herrens misshag med visshet kommer att utgjutas över Nationernas förbund, ... eftersom prästerna – katolska såväl som protestantiska –, vilka gör anspråk på att vara Guds representanter, har övergett hans plan och uttalat sig gillande om Nationernas förbund genom att hälsa det som ett politiskt uttryck för Kristi rike på jorden”.

      20. Varför var det hädiskt av prästerna att hylla Nationernas förbund som ”det politiska uttrycket för Guds rike på jorden”?

      20 Nationernas förbunds sorgliga misslyckande borde ha gett prästerna en fingervisning om att sådana människogjorda organ inte är någon del av Guds rike på jorden. Vilken hädelse att påstå något sådant! Det får det att se ut som om Gud medverkat till det enorma fuskverk som förbundet visade sig vara. ”Fullkomlig är hans verksamhet”, sägs det om Gud. Jehovas himmelska rike under Kristus – och inte en samling käbblande politiker, av vilka många är ateister – är det medel med vilket han kommer att införa fred och få sin vilja utförd på jorden såsom i himmelen. – 5 Moseboken 32:4, NW; Matteus 6:10.

      21. Vad är det som visar att den stora skökan stöder och beundrar Nationernas förbunds efterträdare, Förenta nationerna?

      21 Vad kan då sägas om Nationernas förbunds efterträdare, Förenta nationerna? Även den organisationen har från första början haft den stora skökan ridande på sin rygg, ja hon har varit tydligt förbunden med den och försökt styra dess öde. I samband med dess 20-årsjubileum i juni 1965, för att ta ett exempel, samlades representanter för romersk- katolska kyrkan och grekisk-ortodoxa kyrkan såväl som protestanter, judar, hinduer, buddister och muslimer – vilka sades representera två miljarder av jordens alla människor – i San Francisco för att högtidligen ge uttryck åt sitt stöd åt och sin beundran för FN. När påven Paul VI besökte FN i oktober 1965 beskrev han det som ”den största av alla internationella organisationer” och tillade: ”Folken på jorden vänder sig till Förenta nationerna som det sista hoppet om fred och endräkt.” En annan påvlig besökare, påven Johannes Paulus II, sade i ett tal inför FN i oktober 1979: ”Jag hoppas att Förenta nationerna alltid kommer att förbli det högsta forumet för fred och rättvisa.” Betecknande nog nämnde påven mycket lite om Jesus Kristus eller om Guds rike i sitt tal. I samband med hans besök i Förenta staterna i september 1987 sades det i ett reportage i The New York Times att ”Johannes Paulus talade länge och ingående om Förenta nationernas positiva roll i att befrämja ... ’ny världsvid solidaritet’”.

      Ett namn, en hemlighet

      22. a) Vilket slags djur har den stora skökan valt att rida på? b) Hur beskriver Johannes den symboliska skökan, det stora Babylon?

      22 Aposteln Johannes får snart veta att den stora skökan har valt ett farligt djur att rida på. Men först riktas hans uppmärksamhet mot det stora Babylon självt. Hon är rikt smyckad, men usch så motbjudande hon är! ”Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakan och var smyckad med guld och dyrbara stenar och pärlor och hade i sin hand en gyllene bägare som var full av vämjeligheter och hennes otukts orenligheter. Och på hennes panna var det skrivet ett namn, en hemlighet: ’Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden.’ Och jag såg att kvinnan var berusad av de heligas blod och av Jesu vittnens blod.” – Uppenbarelseboken 17:4–6a.

      23. Vad är det stora Babylons fullständiga namn, och vad är innebörden i namnet?

      23 Enligt forntida romersk sed identifieras den här prostituerade kvinnan med att namnet står på pannan.d Det är ett långt namn: ”Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden.” Namnet är ”en hemlighet”, något med dold innebörd. Men vid Guds fastställda tid kommer hemligheten att få sin förklaring. Ängeln ger i själva verket tillräckligt många upplysningar åt Johannes för att Jehovas tjänare i vår tid skall kunna urskilja den fulla innebörden i detta beskrivande namn. Vi känner igen det stora Babylon som hela den falska religionen. Det är ”modern till skökorna”, eftersom var och en av de falska religionerna i världen, däribland de många sekterna inom kristenheten, är som döttrar som efterliknar sin moder i att begå andlig otukt. Det stora Babylon är också moder till ”vämjeligheterna”, genom att det har frambringat sådan motbjudande avkomma som avgudadyrkan, spiritism, olika former av spådom, astrologi, människooffer, tempelprostitution, druckenhet till ära för falska gudar och andra vidriga sedvänjor.

      24. Varför är det träffande att det stora Babylon ses vara klätt i ”purpur och scharlakan” och smyckat med ”guld och dyrbara stenar och pärlor”?

      24 Det stora Babylon är klätt i ”purpur och scharlakan”, de kungliga färgerna, och är smyckat med ”guld och dyrbara stenar och pärlor”. Så träffande! Tänk bara på alla de praktfulla byggnader, de unika statyer och målningar, de ovärderliga ikoner och andra religiösa inventarier såväl som de astronomiska mängder egendomar och kontanta medel som den här världens religioner har samlat på hög. Vare sig vi går till Vatikanen, till det imperium som TV-evangelisterna i Förenta staterna har byggt upp eller till de exotiska templen och helgedomarna i Orienten, så har det stora Babylon hopat – och ibland förlorat – ofattbara rikedomar.

      25. a) Vad är innehållet i den ”gyllene bägare som var full av vämjeligheter” en symbol av? b) I vilket avseende är den symboliska skökan berusad?

      25 Titta nu på det som skökan har i handen. Johannes måste ha kippat efter andan när han fick se det – en gyllene bägare ”full av vämjeligheter och hennes otukts orenligheter”! Det här är den bägare som innehåller hennes ”otukts förbittrings vin”, med vilket hon har gjort alla nationer berusade. (Uppenbarelseboken 14:8; 17:4) Den ser dyrbar ut på utsidan, men dess innehåll är vämjeligt och orent. (Jämför Matteus 23:25, 26.) Den innehåller alla de smutsiga sedvänjor och lögner som den stora skökan har använt för att förleda nationerna och få in dem under sitt inflytande. Ännu mer upprörande är att Johannes ser skökan själv vara i ett rus, drucken av Guds tjänares blod. Längre fram står det faktiskt att ”i henne fann man blod av profeter och av heliga och av alla som blivit slaktade på jorden”. (Uppenbarelseboken 18:24) Vilken enorm blodskuld!

      26. Vilka vittnesbörd finns det om det stora Babylons blodskuld?

      26 Under århundradenas lopp har världsväldet av falsk religion utgjutit oceaner av blod. Som exempel kan nämnas att i medeltidens Japan gjordes tempel i Kyoto om till fästningar, och krigarmunkar som åkallade ”Buddhas heliga namn” stred mot varandra tills gatorna färgades röda av blod. Under 1900-talet marscherade kristenhetens präster med arméerna i sina respektive länder, och dessa slaktade varandra, vilket ledde till att minst 100 miljoner liv gick till spillo. I oktober 1987 sade en av USA:s före detta presidenter, Nixon: ”Vårt 1900-tal har varit det blodigaste i historien. Fler människor har dödats i krigen under detta århundrade än i alla de krig som utkämpats före århundradets början.” Världens religioner får en ogynnsam dom av Gud för sin medverkan i allt detta. Jehova avskyr ”händer som utgjuter oskyldigt blod”. (Ordspråksboken 6:16, 17) Tidigare hade Johannes hört ett rop från altaret: ”Hur länge, suveräne Herre, helig och sann, skall du avhålla dig från att döma och att hämnas vårt blod på dem som bor på jorden?” (Uppenbarelseboken 6:10) Det stora Babylon, modern till skökorna och till vämjeligheterna på jorden, kommer att i hög grad beröras när det blir dags att besvara den frågan.

      [Fotnoter]

      a Den under 1800-talet verksamme romersk-katolske kardinalen John Henry Newman påvisade i sin bok Essay on the Development of Christian Doctrine (Avhandling om den kristna lärans utveckling) det icke-kristna ursprunget till många av den avfälliga kristenhetens läror, ceremonier och sedvänjor och skrev: ”Bruket av tempel och seden att inviga dessa åt särskilda helgon och att vid dessa tillfällen pryda dem med kvistar av träd; rökelse, lampor och ljus; offergåvor vid tillfrisknande från sjukdom; vigvatten; asyler; helgdagar och firandet av högtider; bruket av kalendrar, processioner, välsignelser över åkerfälten; prästerliga skrudar, tonsuren, ringar som äktenskapliga vårdtecken, bruket att vända sig mot öster, vid en senare tidpunkt bruket av bilder, möjligen också den liturgiska sången och [sången] Kyrie eleison [Herre, förbarma dig], allt detta är av hedniskt ursprung och har blivit helgat genom att upptagas i kyrkan.”

      I stället för att rättfärdiga sådan avgudadyrkan ger ”Jehova, den Allsmäktige”, kristna förmaningen: ”Gå ut ifrån dem och avskilj er, ... och sluta upp med att röra vid det orena.” – 2 Korintierna 6:14–18.

      b I William L. Shirers historiska verk Det tredje rikets uppgång och fall sägs det att von Papen ”bar ett större ansvar än någon annan tysk för Hitlers maktövertagande”. I januari 1933 hade den tidigare tyske rikskanslern von Schleicher sagt om von Papen: ”Han visade sig vara det slag av förrädare vid vars sida Judas Iskariot framstår som ett helgon.”

      c I ett tal vid högskolan i Mondragone den 14 maj 1929 sade påven Pius XI att han kunde tänka sig att underhandla med djävulen själv, om det skulle krävas för människors bästa.

      d Jämför detta med den romerske skriftställaren Senecas ord till en prästinna som kommit på avvägar (enligt ett citat av Swete): ”Du stod, flicka, i det dåliga anseendets hus; ... ditt namn hängde ner från din panna; du mottog pengar för din vanära.” – Controversiae, i, 2.

      [Ruta på sidan 237]

      Churchill avslöjar skökans otukt

      I sin bok Stormmolnen hopas (1948) berättar Winston Churchill att Hitler utnämnde Franz von Papen till att som tysk minister bege sig till Wien för att ”mjuka upp och värva ledande personer inom den österrikiska politiken”. Churchill citerar vad den amerikanske ministern i Wien sade om von Papen: ”På det mest djärva och cyniska sätt ... började Papen utveckla att ... han ämnade använda sitt namn som god katolik för att vinna inflytande på sådana österrikare som kardinal Innitzer.”

      Efter det att Österrike hade kapitulerat och Hitlers SA-trupper hade marscherat in i Wien, gav den katolske kardinalen Innitzer order om att alla österrikiska kyrkor skulle hissa hakkorsflaggan, ringa i kyrkklockorna och be för Adolf Hitler för att hedra hans födelsedag.

      [Ruta/Bild på sidan 238]

      Denna nyhet publicerades endast i första upplagan av The New York Times för 7 december 1941, samma dag som Nazisttysklands bundsförvant Japan angrep Pearl Harbor

      KRIGSBÖN FÖR RIKET

      Med denna rubrik inleddes en artikel i första upplagan av The New York Times den 7 december 1941, i vilken det bland annat sades: ”Katolska biskopar i Fulda ber om välsignelse och seger. ... De tyska katolska biskoparna som samlats till konferens i Fulda har rekommenderat införandet av en speciell ’krigsbön’ som skall läsas upp i början och slutet av alla gudstjänster. I den anropas Försynen om att välsigna de tyska trupperna med seger och att skydda alla soldaters liv och hälsa. Biskoparna uppmanade dessutom katolska präster att minst en söndag i månaden hålla en särskild minnespredikan för tyska soldater ’på land, till sjöss och i luften’.”

      Artikeln togs bort ur senare upplagor av tidningen. Den 7 december 1941 var den dag då Nazisttysklands bundsförvant, Japan, attackerade USA:s flotta i Pearl Harbor.

      [Ruta på sidan 244]

      ”Hädiska namn”

      När det tvåhornade vilddjuret efter första världskriget förespråkade Nationernas förbund, försökte dess många religiösa älskare omedelbart att ge sitt religiösa godkännande åt detta initiativ. Till följd av det blev den nya fredsorganisationen ”full av hädiska namn”.

      ”Kristendomen kan erbjuda det goda anseende som är styrkan bakom Nationernas förbund, så att avtalet förvandlas från en papperslapp till ett redskap för Guds rike.” – The Christian Century, USA, 19 juni 1919, sidan 15.

      ”Syftet med Nationernas förbund är att vidareutveckla de internationella förbindelserna enligt det mönster som Guds rike, såsom en världsordning av god vilja, utgör. ... Det är det alla kristna ber om när de säger: ’Tillkomme ditt rike.’” – The Christian Century, USA, 25 september 1919, sidan 7.

      ”Kittet som sammanbinder Nationernas förbund är Kristi blod.” – Doktor Frank Crane, protestantisk präst, USA.

      ”Kyrkomötet [som hölls av USA:s kongregationalistiska samfund] stöder avtalet [om Nationernas förbund] som det enda nu tillgängliga politiska redskap varigenom Jesu Kristi Ande kan få större spelrum när den verkar i nationernas angelägenheter.” – The Congregationalist and Advance, USA, 6 november 1919, sidan 642.

      ”Konferensen utgör en maning till alla metodister att med kraft upprätthålla och främja dessa ideal [Nationernas förbunds], så som de kommer till uttryck i föreställningen om Gud Fadern och Guds jordiska barn.” – The Wesleyan Methodist Church, Storbritannien.

      ”När vi betraktar de ambitioner, de möjligheter och de föresatser som präglar denna överenskommelse, ser vi att den innehåller kärnan i Jesu Kristi läror: Guds rike och hans rättfärdighet. ... Det är ingenting mindre än detta.” – Predikan som hölls av ärkebiskopen av Canterbury vid öppnandet av Nationernas förbunds församling i Genève den 3 december 1922.

      ”Sammanslutningen Nationernas förbund har i vårt land samma heliga rätt som varje annat humanitärt missionärssamfund, eftersom det för närvarande är det mest effektiva organ som Kristus förfogar över i sitt styre som Fridsfursten bland nationerna.” – Doktor Garvie, kongregationalistpräst, Storbritannien.

      [Karta på sidan 236]

      (För formaterad text, se publikationen)

      Falska läror som omfattas över hela världen har sitt ursprung i Babylon

      Babylon

      Treenigheter, eller triader av gudar

      Människans själ lever vidare efter döden

      Spiritism – att tala med de ”döda”

      Bruket av bilder i tillbedjan

      Bruket av besvärjelser för att blidka demoner

      Ett mäktigt prästerskap som styr

      [Bild på sidan 239]

      Det forntida Babylon var beläget vid många vatten

      [Bild på sidan 239]

      Även den stora skökan av i dag sitter på ”många vatten”

      [Bild på sidan 241]

      Det stora Babylon sitter på ett farligt vilddjur

      [Bilder på sidan 242]

      Den religiösa skökan har begått otukt med jordens kungar

      [Bilder på sidan 245]

      Kvinnan är ”berusad av de heligas blod”

  • En förbryllande hemlighet får sin förklaring
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 34

      En förbryllande hemlighet får sin förklaring

      1. a) Hur reagerar Johannes när han får se den stora skökan och hennes skräckinjagande riddjur, och varför? b) Hur reagerar Johannesklassen i vår tid, allteftersom händelserna rullas upp i uppfyllelse av den profetiska synen?

      HUR reagerar Johannes när han får se den stora skökan och hennes skräckinjagande riddjur? Han svarar själv: ”Och när jag fick syn på henne, förundrade jag mig med stor förundran.” (Uppenbarelseboken 17:6b) En människa skulle enbart med fantasins hjälp aldrig kunna mana fram en sådan syn. Ändå ser vi nu bilden framför oss – där ute i en öken – en liderlig prostituerad kvinna som sitter på ett ohyggligt, scharlakansrött vilddjur! (Uppenbarelseboken 17:3) Johannesklassen i vår tid förundras också med stor förundran, allteftersom händelserna rullas upp i uppfyllelse av den profetiska synen. Ifall världens människor kunde urskilja detta, skulle de utbrista: ”Otroligt!”, och världens härskare skulle upprepa: ”Ofattbart!” Men synen blir en verklighet att baxna inför i våra dagar. Guds folk har redan på ett beaktansvärt sätt haft en andel i synens uppfyllelse, och det gör dem övertygade om att profetian kommer att utveckla sig vidare mot sin häpnadsväckande kulmen.

      2. a) Vad säger ängeln till Johannes med anledning av hans förvåning? b) Vad har uppenbarats för Johannesklassen, och hur har det gjorts?

      2 Ängeln lägger märke till Johannes’ förvåning. Johannes fortsätter: ”Och så sade ängeln till mig: ’Varför förundrade du dig? Jag skall säga dig hemligheten om kvinnan och om vilddjuret som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen.’” (Uppenbarelseboken 17:7) Ängeln kommer nu att uppenbara hemligheten. Han förklarar för den storögde Johannes de olika detaljerna i synen och de dramatiska händelser som just skall rullas upp. Medan den vaksamma Johannesklassen har tjänat under änglars ledning i vår tid har på liknande sätt förståelsen av profetian uppenbarats för den. ”Hör inte uttydningar Gud till?” I likhet med den trogne Josef tror vi att det är så. (1 Moseboken 40:8, NW; jämför Daniel 2:29, 30.) Guds folk har så att säga placerats mitt på scenen, medan Jehova för dem uttyder synens innebörd och hur den påverkar deras liv. (Psalm 25:14) Just i rätt tid har han yppat för dem förståelsen av hemligheten med kvinnan och med vilddjuret. – Psalm 32:8.

      3, 4. a) Vilket offentligt föredrag hölls av N. H. Knorr år 1942, och hur identifierades det scharlakansröda vilddjuret i det? b) Vilka ord som ängeln sade till Johannes förklarades av N. H. Knorr?

      3 Mitt under andra världskriget, den 18–20 september 1942, höll Jehovas vittnen sin Nya Världens teokratiska sammankomst i Förenta staterna. Huvudorten, Cleveland i Ohio, hade med hjälp av telefonledningar sammankopplats med mer än 50 andra sammankomstorter, och högsta antalet närvarande var 129.699. Där så var möjligt med tanke på kriget hölls andra konvent med samma program runt hela världen. Just då väntade sig många bland Jehovas folk att kriget skulle trappas upp och leda till Guds krig vid Harmageddon, vilket förklarar varför temat på det offentliga föredraget, ”Blir freden varaktig?”, väckte mycket nyfikenhet. Hur vågade Sällskapet Vakttornets nye president, N. H. Knorr, tala över fred, när nationerna tycktes ha raka motsatsen att vänta sig?a Skälet var att Johannesklassen gav ”mer än vanligt ... akt på” Guds profetiska ord. – Hebréerna 2:1; 2 Petrus 1:19.

      4 Vad kastade talet ”Blir freden varaktig?” för ljus över profetian? N. H. Knorr identifierade klart och tydligt det scharlakansröda vilddjuret i Uppenbarelseboken 17:3 som Nationernas förbund och fortsatte, med utgångspunkt från ängelns därpå följande ord till Johannes, att redogöra för dess stormiga utveckling: ”Det vilddjur som du såg, det var, men det är inte, och ändå skall det till att stiga upp ur avgrunden, och det kommer att gå bort till tillintetgörelse.” – Uppenbarelseboken 17:8a.

      5. a) Hur kunde det sägas att vilddjuret ”var” och sedan att det ”är inte”? b) Hur besvarade N. H. Knorr frågan: ”Kommer Förbundet att stanna kvar i avgrunden?”

      5 Vilddjuret ”var”. Ja, det hade existerat som Nationernas förbund från och med den 10 januari 1920 med 63 nationer som medverkat under olika perioder. Men i tur och ordning begärde Japan, Tyskland och Italien sitt utträde, och det forna Sovjetunionen uteslöts ur förbundet. I september 1939 satte den tyske nazistdiktatorn i gång andra världskriget.b Nu när Nationernas förbund hade misslyckats med att bevara freden i världen, sjönk det nästan helt ner i en overksamhetens avgrund. År 1942 existerade det inte längre. Varken innan dess eller längre fram i tiden, utan vid just denna kritiska tidpunkt, uttydde Jehova för sitt folk hela den djupa innebörden i synen. Vid Nya Världens teokratiska sammankomst kunde N. H. Knorr, i överensstämmelse med profetian, tillkännage att vilddjuret ”är inte”. Han ställde sedan frågan: ”Kommer Förbundet att stanna kvar i avgrunden?” Efter att ha citerat Uppenbarelseboken 17:8 svarade han: ”Sammanslutningen mellan världsliga nationer kommer att uppstå igen.” Det visade sig också bli just så – till rättfärdigande av Jehovas profetiska ord.

      Det stiger upp ur avgrunden

      6. a) När steg det scharlakansröda vilddjuret upp ur avgrunden, och med vilket nytt namn? b) Varför är Förenta nationerna i själva verket ett återupplivande av det scharlakansröda vilddjuret?

      6 Det scharlakansröda vilddjuret steg faktiskt upp ur avgrunden. Under ljudliga fanfarer röstade 50 nationer för ett antagande av Förenta nationernas stadga i San Francisco den 26 juni 1945. Organisationen skulle ”upprätthålla internationell fred och säkerhet”. Det fanns många likheter mellan Nationernas förbund och FN. The World Book Encyclopedia påpekar: ”FN liknar i vissa avseenden Nationernas förbund, som organiserades efter första världskriget. ... Många av de nationer som grundat FN grundade också Förbundet. Liksom Förbundet har FN bildats för att hjälpa till att bevara freden mellan nationer. FN:s huvudorgan liknar i mångt och mycket dem som ingick i Förbundet.” Så FN är i själva verket ett återupplivande av det scharlakansröda vilddjuret. Det har långt fler medlemmar – drygt 190 nationer – jämfört med Nationernas förbund, med dess 63, och det har också tagit på sig fler ansvarsuppgifter än sin företrädare.

      7. a) På vilket sätt har jordens inbyggare beundrande förundrat sig i samband med återupplivandet av det scharlakansröda vilddjuret? b) Vilket mål har FN inte lyckats uppnå, och vad sade dess generalsekreterare angående detta?

      7 Till att börja med gav man uttryck åt stora förhoppningar när det gäller FN. Det skedde i uppfyllelse av ängelns ord: ”Och när de som bor på jorden ser att vilddjuret var, men inte är, och ändå skall vara närvarande, kommer de att beundrande förundra sig, men deras namn är inte från världens grundläggning skrivna på livets skriftrulle.” (Uppenbarelseboken 17:8b) Jordens inbyggare har beundrat den här nya kolossen som opererar från sitt imponerande högkvarter vid East River i New York. Men FN har inte lyckats uppnå någon fred och säkerhet. Under stora delar av 1900-talet upprätthölls freden endast med hjälp av hotet om ”ömsesidig garanterad förintelse”, och kapprustningen har fortsatt att trappas upp i astronomisk grad. Efter nära 40 års ansträngningar från Förenta nationernas sida beklagade sig dess dåvarande generalsekreterare, Javier Pérez de Cuéllar, år 1985 och sade: ”Vi lever i en ny era av fanatiker, och vi vet inte vad vi skall göra åt det hela.”

      8, 9. a) Varför har FN inte lösningen på världens problem, och vad kommer att hända med det inom kort, enligt Guds uttalande? b) Varför har FN:s grundare och beundrare inte sina namn skrivna i ”livets skriftrulle” hos Gud? c) Vad kommer Jehovas rike att framgångsrikt åstadkomma?

      8 FN har inte några lösningar. Och varför inte det? Därför att alla människors livgivare inte är FN:s livgivare. FN kommer att vara kortlivat, för enligt Guds uttalande kommer det ”att gå bort till tillintetgörelse”. FN:s grundare och beundrare har inte sina namn inskrivna i livets skriftrulle hos Gud. Hur skulle syndiga, dödliga människor, av vilka många förlöjligar Guds namn, genom FN kunna uppnå det som Jehova Gud har tillkännagett att han skall åstadkomma, inte med mänskliga medel, utan genom sin Smordes rike? – Daniel 7:27; Uppenbarelseboken 11:15.

      9 FN är i själva verket ett hädiskt surrogat för Guds messianska rike med hans Fredsfurste, Jesus Kristus, vars furstliga styrelse det inte kommer att vara någon ände på. (Jesaja 9:6, 7, NW) Även om FN skulle lyckas med att få ihop lite tillfällig fred, skulle det snart utbryta krig igen. Det är något som ligger i den syndfulla människans natur. ”Deras namn är inte från världens grundläggning skrivna på livets skriftrulle.” Jehovas rike med Kristus kommer inte bara att införa evig fred på jorden, utan kommer på grundval av Jesu lösenoffer att uppväcka de döda, de rättfärdiga och de orättfärdiga som finns i Guds minne. (Johannes 5:28, 29; Apostlagärningarna 24:15) Detta inbegriper alla som har förblivit ståndaktiga, trots angreppen från Satan och hans säd, och andra som ännu måste visa sig vara lydiga. Självfallet kommer Guds livets skriftrulle aldrig att innehålla namnen på sådana som är orubbligt förbundna med det stora Babylon eller på sådana som har fortsatt att tillbe vilddjuret. – 2 Moseboken 32:33; Psalm 86:8–10; Johannes 17:3; Uppenbarelseboken 16:2; 17:5.

      Fred och säkerhet – ett fåfängt hopp

      10, 11. a) Vad utropade FN år 1986, och vilket gensvar gavs till det? b) Hur många ”religiösa familjer” samlades i Assisi i Italien för att frambära böner om fred, och besvarar Gud sådana böner? Förklara.

      10 I en ansträngning att stärka människors hopp utropade Förenta nationerna året 1986 till ett ”Internationellt Fredsår” med mottot: ”Att trygga freden och människans framtid”. Stridande nationer uppmanades att lägga ner sina vapen, åtminstone under ett år framåt. Vad gav de för gensvar? Enligt en rapport från Internationella fredsforskningsinstitutet dödades så många som fem miljoner människor till följd av krig enbart under 1986. Även om några länder lät utge särskilda mynt och minnesfrimärken, gjorde de flesta nationer inga större ansträngningar för detta ideal – att uppnå fred det året. Men världens religioner, som alltid är angelägna om att ha goda förbindelser med FN, satte i gång med att på olika sätt ge publicitet åt året. Den 1 januari 1986 lovordade påven Johannes Paulus II FN:s arbete och helgade det nya året åt freden, och den 27 oktober samlade han ledarna inom många av världens religioner i Assisi i Italien för att frambära böner om fred.

      11 Besvarar Gud sådana böner om fred? Till vilken Gud bad egentligen de här religiösa ledarna? Ifall du frågade dem, skulle du få olika svar från varje grupp. Finns det ett panteon med miljoner gudar som kan lyssna till och besvara böner som framförs på många olika sätt? Många av deltagarna tillbad kristenhetens treenige gud.c Buddister, hinduer och andra mässade sina böner till ett oräkneligt antal gudar. Sammanlagt hade 12 ”religiösa familjer” samlats, vilka representerades av sådana bemärkta personer som den anglikanske ärkebiskopen av Canterbury, buddisternas Dalai Lama, en rysk ortodox metropolit, ledaren för shintoisternas tempelsamfund i Tokyo, afrikanska animister och två amerikanska indianer med fjäderprydda huvudbonader. Det var minst sagt en brokig samling, vilket bidrog till att göra TV-sändningarna därifrån till en spektakulär upplevelse. Vid ett tillfälle bad en grupp oavbrutet i 12 timmar. (Jämför Lukas 20:45–47.) Men trängde någon av dessa böner igenom de regntunga moln som täckte himlen under denna sammankomst? Nej, och det av följande orsaker:

      12. Av vilka skäl besvarade inte Gud de böner om fred som framfördes av världens religiösa ledare?

      12 I motsats till dem som vandrar i Jehovas namn var det inte en enda av dessa religionsutövare som bad till Jehova, den levande Guden, vars namn förekommer omkring 7.000 gånger i bibelns grundtext. (Mika 4:5; Jesaja 42:8, 12; NW)d Kollektivt vände de sig inte till Gud i Jesu namn. Flertalet trodde inte ens på Jesus Kristus. (Johannes 14:13; 15:16) Ingen av dem gör det som är Guds vilja för oss i vår tid, nämligen att över hela världen utropa Guds tillträdande rike – och inte FN – som det verkliga hoppet för mänskligheten. (Matteus 7:21–23; 24:14; Markus 13:10) De flesta av deras religiösa organisationer har varit inblandade i de blodiga krigen i historien, däribland de två världskrigen under 1900-talet. Gud säger åt sådana som dessa: ”Om ni än ber mycket, så hör jag inte på det. Era händer är fulla av blod.” – Jesaja 1:15; 59:1–3.

      13. a) Varför är det betecknande att världens religiösa ledare räcker FN handen i en fredsappell? b) Vilken av Gud förutsagd höjdpunkt kommer dessa rop om fred att kulminera i?

      13 För övrigt är det mycket betecknande att världens religiösa ledare räcker Förenta nationerna handen i en sådan fredsappell just nu. De skulle vilja påverka FN till fördel för sig själva, i synnerhet i vår moderna tidsålder, när så många av deras medlemmar överger religionen. I likhet med de otrogna ledarna i det forntida Israel ropar de: ”’Det är fred! Det är fred!’ då det inte är någon fred.” (Jeremia 6:14, NW) Utan tvivel kommer deras rop om fred att fortsätta och att tillta i syfte att stödja den höjdpunkt om vilken aposteln Paulus profeterade: ”Jehovas dag kommer precis som en tjuv om natten. Närhelst de säger: ’Fred och säkerhet!’ då skall i ett nu plötslig undergång komma över dem, liksom födslovåndan över en havande kvinna; och de skall på inga villkor komma undan.” – 1 Tessalonikerna 5:2, 3.

      14. Hur skulle ropet om ”fred och säkerhet” kunna ta sig uttryck, och hur kan man undvika att bli vilseledd av det?

      14 På senare år har politiker använt uttrycket ”fred och säkerhet” för att beskriva olika mänskliga projekt. Utgör sådana försök av världens ledare början till uppfyllelsen av 1 Tessalonikerna 5:3? Eller avsåg Paulus en speciell händelse av sådan omfattning att den kommer att ådra sig hela världens uppmärksamhet? Eftersom bibelns profetior i regel inte förstås fullständigt förrän de har uppfyllts eller håller på att uppfyllas, måste vi vänta och se. Under tiden vet de kristna att vilken fred och säkerhet nationerna än kan verka ha uppnått, så har egentligen ingenting förändrats. Själviskhet, hat, brottslighet, söndringar inom familjen, omoraliskhet, sjukdom, sorg och död kommer alltjämt att vara rådande. Det är därför som inget rop om ”fred och säkerhet” behöver vilseleda dig, om du förblir vaken för innebörden i världshändelserna och ger akt på de profetiska varningarna i Guds ord. – Markus 13:32–37; Lukas 21:34–36.

      [Fotnoter]

      a J. F. Rutherford dog den 8 januari 1942, och N. H. Knorr blev hans efterträdare som president för Sällskapet Vakttornet.

      b Den 20 november 1940 anmälde Tyskland, Italien, Japan och Ungern sitt intresse för ett ”nytt Nationernas förbund”, vilket fyra dagar senare följdes av ett från Vatikanen utsänt radioprogram av en mässa där man bad för religiös fred och för en ny tingens ordning. Ett sådant ”nytt förbund” förverkligades aldrig.

      c Treenighetsbegreppet härstammar från det forntida Babylon, där solguden Shamash, månguden Sin och stjärnguden Ishtar tillbads som en triad. I Egypten följde man samma mönster och tillbad Osiris, Isis och Horus. Assyriens främste gud, Assur, avbildas med tre huvuden. Enligt samma mönster kan man i katolska kyrkor se bilder där Gud framställs med tre huvuden.

      d Webster’s Third New International Dictionary, 1993 års upplaga, definierar Jehova Gud som ”erkänd såsom högste gud och tillbedd såsom ende gud av Jehovas vittnen”.

      [Ruta på sidan 250]

      Det paradoxala i ”freden”

      Fastän året 1986 av FN utropades som Internationella Fredsåret, trappades vansinneskapprustningen upp. Följande kalla fakta har hämtats från World Military and Social Expenditures 1986:

      År 1986 uppgick världens militära utgifter till motsvarande 5.400 miljarder kronor.

      Det som under en timme lades ut på militära utgifter skulle ha räckt för att vaccinera de 3,5 miljoner människor som årligen dog i sådana infektionssjukdomar som går att förebygga.

      Var femte människa i världen levde i försmäktande fattigdom. Alla dessa svältande människor skulle ha kunnat få äta sig mätta under ett helt år till en kostnad som motsvarade vad världen lade ut på rustningar under två dagar.

      Den sammanlagda sprängkraften hos världens alla upplagrade kärnvapen var 160 miljoner gånger större än sprängkraften i Tjernobylexplosionen.

      En enda atombomb kunde ha en sprängkraft som var mer än 500 gånger så stor som den bomb som fälldes över Hiroshima år 1945.

      Kärnvapenarsenalerna motsvarade mer än en miljon Hiroshimabomber. De innehöll 2.700 gånger den sammanlagda sprängkraft som utlöstes i andra världskriget, då 38 miljoner människor dog.

      Krigen hade ökat i antal och vållat fler dödsfall. Antalet döda i krig var sammanlagt 4,4 miljoner under 1700-talet, 8,3 miljoner under 1800-talet och 98,8 miljoner under de första 86 åren av 1900-talet. Sedan 1700-talet har antalet döda i krig ökat mer än sex gånger så snabbt som världens befolkning. Under 1900-talet dödades tio gånger så många per krig som under 1800-talet.

      [Bilder på sidan 247]

      Enligt profetian om det scharlakansröda vilddjuret gick Nationernas förbund ner i avgrunden under andra världskriget men återupplivades som Förenta nationerna

      [Bilder på sidan 249]

      Till stöd för FN:s ”fredsår” frambar representanter för världens religioner ett sammelsurium av böner i Assisi i Italien, men inte en enda av dem bad till den levande Guden, Jehova

  • Det stora Babylon avrättas
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 35

      Det stora Babylon avrättas

      1. Hur beskriver ängeln det scharlakansröda vilddjuret, och vad slags vishet krävs det för att förstå Uppenbarelsebokens symboler?

      ÄNGELN fortsätter att beskriva det scharlakansröda vilddjuret i Uppenbarelseboken 17:3 och säger till Johannes: ”Här är det som förståndet som har vishet kommer in: De sju huvudena betyder sju berg, där kvinnan sitter överst. Och där är sju kungar: de fem har fallit, den ene är, den andre har ännu inte kommit, men när han väl kommer, måste han bli kvar en kort tid.” (Uppenbarelseboken 17:9, 10) Ängeln förmedlar här vishet från ovan, den enda vishet som kan ge förklaringen till Uppenbarelsebokens symboler. (Jakob 3:17) Den här visheten upplyser Johannesklassen och dess följeslagare om allvaret i den tid vi lever i. Den bygger i hängivna hjärtan upp uppskattning av Jehovas domar som nu skall verkställas och ingjuter en hälsosam fruktan för Jehova. Detta stämmer med orden i Ordspråksboken 9:10 (NW): ”Jehovas fruktan är vishetens början, och kunskap om den Allraheligaste, det är förstånd.” Vad uppenbarar den gudomliga visheten för oss angående vilddjuret?

      2. Vad betyder det scharlakansröda vilddjurets sju huvuden, och hur kommer det sig att ”fem har fallit, den ene är”?

      2 Det rovlystna vilddjurets sju huvuden representerar sju ”berg”, det vill säga sju ”kungar”. Båda dessa uttryck används i bibeln om regeringsmakter. (Jeremia 51:24, 25; Daniel 2:34, 35, 44, 45) I bibeln nämns sex världsvälden som haft inflytande på Guds folks angelägenheter: Egypten, Assyrien, Babylon, Medo-Persien, Grekland och Rom. Av dessa hade fem redan kommit och gått vid den tid då Johannes fick uppenbarelsen, medan Rom däremot fortfarande i hög grad var en världsmakt. Det stämmer bra överens med orden ”fem har fallit, den ene är”. Men vad kan sägas om ”den andre” som skulle komma?

      3. a) Hur kom det romerska riket att bli delat? b) Vilka händelser ägde rum i den västliga delen? c) Som vad måste Heliga romerska riket betraktas?

      3 Det romerska riket bestod och fortsatte att breda ut sig i hundratals år efter Johannes’ dagar. År 330 v.t. hade kejsar Konstantin lämnat Rom och gjort Bysans, som han lät kalla Konstantinopel, till ny huvudstad. År 395 v.t. delades det romerska riket upp i en östlig och en västlig del. År 410 v.t. föll staden Rom för den västgotiske kungen Alarik (västgoterna var en germansk stam som hade omvänts till den arianska riktningen inom ”kristendomen”). Germanska stammar (som också var ”kristna”) erövrade Spanien och stora delar av romarrikets landområden i Nordafrika. Det förekom omvälvningar, oroligheter och förändringar i Europa under flera århundraden. Mäktiga kejsare framträdde i den västliga delen, exempelvis Karl den store, som på 800- talet ingick en allians med påven Leo III, och Fredrik II, som regerade på 1200-talet. Men deras välde var, även om det kallades för Heliga romerska riket, mycket mindre i omfattning än det tidigare romerska riket under dess storhetstid. Det var mer ett återupplivande av eller en fortsättning på detta tidigare välde än ett nytt imperium.

      4. Vilka framgångar hade det östromerska riket, men vad hände med stora delar av det gamla romarrikets tidigare områden i Nordafrika, Spanien och Syrien?

      4 Det östromerska riket, som hade sitt centrum i Konstantinopel, fortlevde i ett ganska spänt förhållande till det västra riket. På 500-talet lyckades den östromerske kejsaren Justinianus I återerövra en stor del av Nordafrika, och han föll också in i Spanien och Italien. På 600-talet vann Justinianus II tillbaka områden i Macedonien som hade erövrats av slaviska stammar. På 700-talet hade emellertid stora delar av det gamla romarrikets tidigare landområden i Nordafrika, Spanien och Syrien kommit under det nya islamiska väldet och lydde nu varken under Konstantinopel eller under Rom.

      5. Hur kommer det sig, fastän staden Rom föll år 410 v.t., att det dröjde många hundra år innan alla spår av det politiska romerska riket hade försvunnit från världsscenen?

      5 Själva staden Konstantinopel bestod något längre. Den överlevde talrika angrepp från perser, araber, bulgarer och ryssar ända tills den slutligen föll år 1203 – inte för muslimerna, utan för korsfarare västerifrån. Men år 1453 kom den under den muslimske osmanske sultanen Mehmet II:s välde och blev snart huvudstad i det osmanska, eller turkiska, riket. Så fastän staden Rom föll år 410 v.t., dröjde det många hundra år innan alla spår av det politiska romerska riket hade försvunnit från världsscenen. Och även efter det kunde man fortfarande lägga märke till dess inflytande i de religiösa välden som byggdes upp kring påvedömet i Rom och den grekisk-ortodoxa kyrkan.

      6. Vilka helt nya imperier uppstod, och vilket av dem blev mest framgångsrikt?

      6 Men under 1400-talet byggde vissa länder upp helt nya imperier. Även om några av dessa nya stormaktsvälden uppstod i områden som tidigare varit romerska kolonier, var deras välden inte bara en fortsättning på det romerska riket. Portugal, Spanien och Frankrike såväl som Holland blev alla säten för stora kolonialvälden. Men det mest framgångsrika var Britannien, som kom att behärska ett stort imperium över vilket solen sades aldrig gå ner. Detta imperium omfattade under olika perioder en stor del av Nordamerika, Afrika, Indien och Sydostasien såväl som vidsträckta områden i södra Stilla havet.

      7. Hur kom ett slags tvådelat världsvälde att bli till, och hur länge skulle, enligt vad Johannes sade, det sjunde ”huvudet”, eller världsväldet, bestå?

      7 På 1800-talet hade några av kolonierna i Nordamerika redan brutit sig loss från Britannien för att bilda det självständiga Amerikas förenta stater. Vissa motsättningar på det politiska planet mellan den nya nationen och det gamla fosterlandet kvarstod. Men första världskriget tvingade båda länderna att erkänna sina gemensamma intressen, och i och med det knöts ett speciellt vänskapsband dem emellan. På så sätt uppstod ett slags världsvälde bestående av två delar, dels Amerikas förenta stater, numera världens rikaste nation, och dels Storbritannien, sätet för världens största imperium. Här har vi alltså det sjunde ”huvudet”, eller världsväldet, som fortsätter att existera under ändens tid och i de områden där Jehovas vittnen i nutiden började sin verksamhet. Jämfört med det sjätte huvudets långa tid vid makten består det sjunde huvudet bara ”en kort tid”, till dess att Guds rike tillintetgör alla nationer.

      Varför kallas det en åttonde kung?

      8, 9. Vad kallar ängeln det symboliska scharlakansröda vilddjuret, och på vilket sätt härrör det från de sju?

      8 Ängeln fortsätter att förklara för Johannes: ”Och det vilddjur som var och inte är, det är också självt en åttonde kung, men härrör från de sju, och det går bort till tillintetgörelse.” (Uppenbarelseboken 17:11) Det symboliska scharlakansröda vilddjuret ”härrör från” de sju huvudena. Det betyder att det har frambringats av huvudena på det ursprungliga vilddjuret som steg ”upp ur havet”, det som det scharlakansröda vilddjuret är en bild av. Det har dessa huvuden att tacka för att det finns till. På vilket sätt? År 1919 var det anglo-amerikanska väldet det huvud som var vid makten. De tidigare sex huvudena hade fallit, och ställningen som ledande världsmakt hade gått över till detta tvådelade huvud och var nu centrerad kring det. Det här sjunde huvudet var, i egenskap av rådande representant i raden av världsvälden, den drivande kraften i att upprätta Nationernas förbund, och det är alltjämt Förenta nationernas främste förespråkare och ekonomiske understödjare. Symboliskt talat ”härrör” således det scharlakansröda vilddjuret, den åttonde kungen, från de ursprungliga sju huvudena. När uttalandet om att det härrör från de sju betraktas på det sättet, stämmer det väl överens med det som tidigare uppenbarats om att vilddjuret med två horn likt ett lamm (det anglo-amerikanska världsväldet, det sjunde huvudet på det ursprungliga vilddjuret) uppmanade till att göra bilden och gav den liv. – Uppenbarelseboken 13:1, 11, 14, 15.

      9 Dessutom fanns bland de ursprungliga medlemmarna i Nationernas förbund, förutom Storbritannien, regeringar som styrde där några av de tidigare huvudena hade haft sitt säte, nämligen Grekland, Iran (Persien) och Italien (Rom). Så småningom kom regeringar som styrde över alla de områden som behärskats av de tidigare sex världsväldena att bli medlemmar som gav sitt stöd åt vilddjurets bild. Även i det avseendet skulle man kunna säga att det scharlakansröda vilddjuret härrör från de sju världsväldena.

      10. a) Hur kan det sägas att det scharlakansröda vilddjuret ”också självt [är] en åttonde kung”? b) Hur gav en sovjetisk ledare uttryck åt stöd för Förenta nationerna?

      10 Lägg märke till att det scharlakansröda vilddjuret ”också självt [är] en åttonde kung”. Avsikten med våra dagars Förenta nationerna är alltså att det skall likna en världsregering. Ibland har det också agerat som en sådan och skickat arméer ut på slagfältet för att lösa internationella konflikter, till exempel i Korea, på Sinaihalvön, i en del afrikanska länder och i Libanon. Men FN är bara en bild av en kung. I likhet med en religiös bild har det inget verkligt inflytande och ingen makt förutom vad det får sig tilldelat av dem som frambringat det och tillber det. Ibland förefaller det här symboliska vilddjuret vara svagt, men det har aldrig fått uppleva att i så stor skala bli övergivet av diktaturinriktade medlemmar som Nationernas förbund blev då det vacklade ner i avgrunden. (Uppenbarelseboken 17:8) En framstående sovjetisk ledare förenade sig år 1987 med påvarna i Rom i att ge uttryck åt sitt stöd för FN, trots att de har fundamentalt skilda åsikter inom andra områden. Han efterlyste ”ett vittomfattande internationellt säkerhetssystem” baserat på FN. Enligt vad Johannes snart får veta kommer det en tid då FN skall agera med avsevärd auktoritet. Sedan skall det i sin tur gå ”bort till tillintetgörelse”.

      Tio kungar under en timme

      11. Vad säger Jehovas ängel om de tio hornen på det symboliska scharlakansröda vilddjuret?

      11 I det förra kapitlet i Uppenbarelseboken göt den sjätte och den sjunde ängeln ut Guds förbittrings skålar. Därmed fick vi veta att jordens kungar håller på att församlas till Guds krig vid Harmageddon och att det stora Babylon skall bli ”ihågkommet inför Gud”. (Uppenbarelseboken 16:1, 14, 19) Nu kommer vi mer i detalj att få reda på hur Guds domar över dessa kommer att verkställas. Lyssna än en gång till Jehovas ängel när han talar till Johannes. ”Och de tio horn som du såg, de betyder tio kungar, som ännu inte har tagit emot kungavälde, men de får myndighet såsom kungar en timme tillsammans med vilddjuret. Dessa har en tanke, och därför ger de sin makt och myndighet åt vilddjuret. Dessa skall drabba samman med Lammet, men eftersom Lammet är herrars herre och kungars kung, skall det besegra dem. Och det skall också de kallade och utvalda och trogna tillsammans med det.” – Uppenbarelseboken 17:12–14.

      12. a) Vad betecknar de tio hornen? b) Hur kommer det sig att de symboliska tio hornen ”ännu inte ... [hade] tagit emot kungavälde”? c) På vilket sätt har de symboliska tio hornen ”kungavälde” nu, och under hur lång tid?

      12 De tio hornen betecknar alla de politiska makter som för närvarande behärskar världsscenen och som ger sitt stöd åt vilddjurets bild. Endast ett fåtal av de länder som nu finns var kända på Johannes’ tid, och de som var det, exempelvis Egypten och Persien (Iran), har en helt annorlunda politisk struktur i dag. Därför kunde det sägas att de tio hornen ”ännu inte ... [hade] tagit emot kungavälde” i det första århundradet. Men nu under Herrens dag har de ”kungavälde”, de utövar politisk makt. I och med de stora kolonialväldenas sönderfall, och i synnerhet sedan andra världskriget, har många nya nationer uppstått. Dessa, såväl som de sedan länge etablerade makterna, måste härska tillsammans med vilddjuret under en kort period – bara ”en timme” – innan Jehova sätter stopp för allt världsligt politiskt maktutövande vid Harmageddon.

      13. På vilket sätt har de tio hornen ”en tanke”, och vilken attityd har de därför gentemot Lammet?

      13 I dag är nationalismen en av de starkaste drivande krafterna bakom dessa tio horn. De har ”en tanke”, i det att de vill slå vakt om sin egen nationella suveränitet hellre än att ta emot Guds rike. Det var i första hand i detta syfte som de anslöt sig till Nationernas förbund och Förenta nationerna – för att upprätthålla världsfreden och på så vis värna om sin egen existens. Med en sådan attityd kommer hornen givetvis att motstå Lammet, ”herrars herre och kungars kung”, eftersom Jehovas uppsåt är att hans rike under Jesus Kristus inom kort kommer att ersätta alla dessa riken. – Daniel 7:13, 14; Matteus 24:30; 25:31–33, 46.

      14. Hur är det möjligt för världens härskare att drabba samman med Lammet, och hur kommer det att gå för dem?

      14 Den här världens härskare kan naturligtvis inte göra något mot Jesus själv. Han är i himmelen, långt utom räckhåll för dem. Men Jesu bröder, de kvarvarande av kvinnans säd, befinner sig fortfarande på jorden och tycks vara helt oskyddade. (Uppenbarelseboken 12:17) Många av hornen har redan visat bitter fientlighet gentemot dem, och på det viset har de drabbat samman med Lammet. (Matteus 25:40, 45) Men snart kommer den tid då Guds rike skall ”krossa och göra slut på alla dessa andra riken”. (Daniel 2:44) Då kommer jordens kungar att råka i en slutlig strid med Lammet, som vi snart skall få se. (Uppenbarelseboken 19:11–21) Men här får vi reda på så pass mycket att vi förstår att nationerna inte kommer att lyckas. Fastän de och FN, det scharlakansröda vilddjuret, har sin ”ena tanke”, kan de inte besegra den mäktige ”herrars herre och kungars kung”, och inte heller kan de besegra ”de kallade och utvalda och trogna tillsammans med” honom, vilket innefattar dem av hans smorda efterföljare som ännu befinner sig på jorden. Även dessa kommer att ha segrat genom att bevara sin ostrafflighet som svar på Satans gemena anklagelser. – Romarna 8:37–39; Uppenbarelseboken 12:10, 11.

      Skökan görs öde

      15. Vad säger ängeln om skökan, om den inställning som de tio hornen och vilddjuret har gentemot henne och om det de gör mot henne?

      15 Guds folk är inte den enda måltavlan för de tio hornens fientlighet. Ängeln riktar nu återigen Johannes’ uppmärksamhet på skökan: ”Och han säger till mig: ’Vattnen som du såg, där skökan sitter, betyder folk och skaror och nationer och tungomål. Och de tio horn som du såg, och vilddjuret, dessa skall hata skökan och skall göra henne öde och naken och skall äta köttstyckena av henne och skall bränna upp henne med eld.’” – Uppenbarelseboken 17:15, 16.

      16. Varför kommer det stora Babylon inte att kunna förlita sig på sina vatten för att få skydd, när politiska regeringar vänder sig emot det?

      16 Alldeles som det forntida Babylon förlitade sig på sina försvarsverk av vatten, så förlitar sig det stora Babylon i vår tid på sitt stora medlemsantal, ”folk och skaror och nationer och tungomål”. Det passar bra att ängeln riktar vår uppmärksamhet på dessa innan han berättar om en överraskande händelseutveckling: Politiska regeringar här på jorden kommer att med våld vända sig emot det stora Babylon. Vad kommer alla dessa ”folk och skaror och nationer och tungomål” att göra då? Guds folk håller redan på att varna det stora Babylon för att floden Eufrats vatten kommer att torka bort. (Uppenbarelseboken 16:12) Vattnen kommer till slut att fullständigt torrläggas. De kommer inte att kunna ge den vidriga gamla skökan något verkligt stöd i den stund då hon som bäst behöver det. – Jesaja 44:27; Jeremia 50:38; 51:36, 37.

      17. a) Varför kommer det stora Babylons rikedom inte att kunna rädda det? b) Hur kommer det stora Babylons slut att bli allt annat än värdigt? c) Vem, förutom de tio hornen, de enskilda nationerna, kommer att medverka i angreppet mot det stora Babylon?

      17 Det stora Babylons ofantliga materiella rikedomar kommer sannerligen inte att vara till någon räddning. De kan rentav påskynda tillintetgörelsen, eftersom synen visar att när vilddjuret och de tio hornen ger luft åt sitt hat mot skökan, kommer de att slita av henne de kungliga kläderna och alla hennes smycken. De kommer att plundra henne på hennes rikedomar. De gör henne ”naken”; till skam för henne blottlägger de hennes verkliga jag. Vilken ödeläggelse! Hon får också ett allt annat än värdigt slut. De tillintetgör henne, äter ”köttstyckena av henne”, förvandlar henne till ett livlöst skelett. Slutligen bränner de ”upp henne med eld”. Hon bränns upp som om hon var pestsmittad, utan att ens få en hederlig begravning. Det är inte bara nationerna, vilka representeras av de tio hornen, som tillintetgör den stora skökan, utan ”vilddjuret”, det vill säga FN självt, förenar sig med dem i detta skövlande. Det kommer att ge sitt bifall till tillintetgörelsen av falsk religion. Många av de drygt 190 nationerna i FN har redan genom sitt sätt att rösta gett uttryck åt en fientlig inställning gentemot religion, i synnerhet mot kristenheten.

      18. a) Vilken potential för att nationerna skall vända sig emot babylonisk religion har man redan kunnat lägga märke till? b) Vad kommer att vara den bakomliggande orsaken till det alltomfattande angreppet på den stora skökan?

      18 Varför kommer nationerna att utsätta sin före detta älskarinna för en så våldsam och kränkande behandling? Vi har i den senaste tidens historia kunnat lägga märke till att det finns en potential för ett sådant angrepp mot babylonisk religion. Motstånd från regeringars sida har på ett genomgripande sätt minskat religionens inflytande i länder som det forna Sovjetunionen och Kina. I de protestantiska delarna av Europa är kyrkorna nästan tomma på grund av allmänt utbredd likgiltighet och tvivel, så att religionen praktiskt taget är död. Det vidsträckta katolska väldet är splittrat till följd av uppror och motsättningar, som inte har kunnat dämpas av dess ledare. Vi bör dock inte förlora ur sikte det faktum att detta slutliga, alltomfattande angrepp på det stora Babylon kommer som ett uttryck för Guds oföränderliga dom över den stora skökan.

      De utför Guds tanke

      19. a) Hur kan verkställandet av Jehovas dom mot den stora skökan illustreras av hans dom över det avfälliga Jerusalem år 607 f.v.t.? b) Vad utgjorde Jerusalems ödelagda, obebodda tillstånd efter år 607 f.v.t. en bild av för vår tid?

      19 Hur verkställer Jehova den här domen? Det skulle kunna illustreras med hur Jehova handlade mot sitt avfälliga folk i forntiden, om vilket han sade: ”Hos Jerusalems profeter har jag sett fasansfulla ting: de begår äktenskapsbrott och vandrar i falskhet; och de har stärkt ogärningsmäns händer för att de inte skulle vända om, var och en från sin egen uselhet. För mig har de alla blivit som Sodom och hennes invånare som Gomorra.” (Jeremia 23:14, NW) År 607 f.v.t. använde Jehova sig av Nebukadnessar för att slita av kläderna, ta bort de härliga smyckena och lämna den andligen äktenskapsbrytande staden naken och blottad. (Hesekiel 23:4, 26, 29) Dåtidens Jerusalem var en förebild till kristenheten i vår tid, och enligt vad Johannes såg i tidigare syner kommer Jehova att ge kristenheten och resten av den falska religionen ett liknande straff. Det ödelagda, obebodda tillståndet i Jerusalem efter år 607 f.v.t. visar hur det kommer att se ut i den religiösa kristenheten efter det att den avklätts sin rikedom och till sin egen skam blottlagts. För resten av det stora Babylon kommer det inte heller att gå bättre.

      20. a) Hur visar Johannes att Jehova återigen kommer att använda sig av mänskliga härskare för att verkställa domen? b) Vad är Guds ”tanke”? c) På vilket sätt kommer nationerna att utföra sin ”ena tanke”, men vems tanke kommer i verkligheten att utföras?

      20 Återigen använder sig Jehova av mänskliga härskare för att verkställa domen. ”Gud har nämligen ingett dem i hjärtat att utföra hans tanke, ja, att utföra sin ena tanke genom att ge sitt kungavälde åt vilddjuret, tills Guds ord skall ha fullbordats.” (Uppenbarelseboken 17:17) Vad är Guds ”tanke”? Att se till att det stora Babylons skarprättare gaddar sig samman i syfte att fullständigt tillintetgöra det. Naturligtvis kommer härskarnas motiv till angreppet att vara att fullfölja sin egen ”ena tanke”. De kommer att mena att det är i sitt eget nationalistiska intresse de vänder sig emot den stora skökan. De kanske kommer att betrakta den organiserade religionens fortsatta existens inom sina gränser som ett hot mot sin suveränitet. Men Jehova kommer i själva verket att manövrera situationen. De politiska härskarna kommer att utföra hans tanke genom att i ett enda slag tillintetgöra hans urgamla, äktenskapsbrytande fiende. – Jämför Jeremia 7:8–11, 34.

      21. Vad kommer nationerna tydligen att göra med Förenta nationerna, eftersom det är det scharlakansröda vilddjuret som skall användas för att tillintetgöra det stora Babylon?

      21 Ja, nationerna kommer att använda sig av det scharlakansröda vilddjuret, Förenta nationerna, för att tillintetgöra det stora Babylon. De handlar inte på eget initiativ, för Jehova inger dem i hjärtat ”att utföra sin ena tanke genom att ge sitt kungavälde åt vilddjuret”. När tiden är inne kommer nationerna tydligen att se ett behov av att stärka Förenta nationerna. De kommer att ge det tänder, så att säga, skänka det all den myndighet och makt de besitter, så att det kan vända sig emot falsk religion och framgångsrikt drabba samman med den ”tills Guds ord skall ha fullbordats”. På det sättet kommer den gamla skökan att nå sitt fullständiga slut. Skönt att bli av med henne!

      22. a) Vad är det som antyds genom ängelns sätt att avsluta sitt vittnesbörd i Uppenbarelseboken 17:18? b) Vilket gensvar ger Jehovas vittnen på uppenbarandet av hemligheten?

      22 Som för att understryka hur säkert och visst det är att Jehova skall verkställa domen på den falska religionens världsvälde avslutar ängeln sitt vittnesbörd genom att säga: ”Och kvinnan, som du såg, betyder den stora stad som har kungavälde över jordens kungar.” (Uppenbarelseboken 17:18) I likhet med Babylon på Belsassars tid har det stora Babylon blivit vägt på en våg och befunnet ”för lätt”. (Daniel 5:27) Dess avrättning kommer att gå snabbt och vara definitiv. Vilket gensvar ger då Jehovas vittnen till uppenbarandet av hemligheten om den stora skökan och det scharlakansröda vilddjuret? De visar nit i att kungöra Jehovas domsdag, medan de med ”ljuvt behag” ger svar åt uppriktiga sanningssökare. (Kolosserna 4:5, 6; Uppenbarelseboken 17:3, 7) Som vårt nästa kapitel visar måste alla som önskar överleva när den stora skökan avrättas handla, och det snabbt!

      [Bilder på sidan 252]

      De sju världsväldena i tur och ordning

      EGYPTEN

      ASSYRIEN

      BABYLON

      MEDO-PERSIEN

      GREKLAND

      ROM

      DET ANGLO-AMERIKANSKA VÄLDET

      [Bilder på sidan 254]

      ”Det är också självt en åttonde kung”

      [Bild på sidan 255]

      De vänder ryggen åt Lammet och ger ”sin makt och myndighet åt vilddjuret”

      [Bild på sidan 257]

      Kristenheten kommer som den främsta delen av det stora Babylon att likna det forntida Jerusalem då det var fullständigt ödelagt

  • Den stora staden ödelagd
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 36

      Den stora staden ödelagd

      Syn 12 – Uppenbarelseboken 18:1–19:10

      Innehåll: Det stora Babylons fall och tillintetgörelse; Lammets bröllop tillkännages

      Tid för uppfyllelsen: Från år 1919 till efter den stora vedermödan

      1. Vad kommer att utgöra början på den stora vedermödan?

      PLÖTSLIGT, chockartat, förödande – så kommer det stora Babylons slut att bli! Det kommer att bli en av de mest katastrofala händelserna i hela historien och utgöra början på den stora vedermödan, ”en sådan som inte har förekommit sedan världens början intill nu, nej, inte heller på nytt skall förekomma”. – Matteus 24:21.

      2. Vad är det för ett välde som har bestått, trots att politiska välden har uppstått och fallit?

      2 Falsk religion har funnits till under lång tid. Den har existerat utan avbrott sedan den blodtörstige Nimrods dagar, hans som motstod Jehova och fick människor att börja bygga Babels torn. När Jehova förbistrade upprorsmakarnas tungomål och spred ut dem över jorden förde de Babylons falska religion med sig. (1 Moseboken 10:8–10; 11:4–9) Sedan dess har politiska välden uppstått och fallit, men babylonisk religion har bestått. Den har iklätt sig många olika skepnader och har blivit ett världsvälde av falsk religion, det förutsagda stora Babylon. Dess mest framträdande del är kristenheten, som växte fram ur en sammansmältning av gamla babyloniska läror och avfälliga ”kristna” trossatser. På grund av det stora Babylons långa, långa historia finner många människor det svårt att tro att det någonsin kommer att bli tillintetgjort.

      3. Hur slår Uppenbarelseboken fast den falska religionens slutliga dom?

      3 Det är därför på sin plats att Uppenbarelseboken slår fast att falsk religion skall få sin slutliga dom och gör det genom att ge oss två detaljerade beskrivningar av dess fall och de efterföljande händelser som leder till dess fullständiga ödeläggelse. Vi har redan fått se den falska religionen i gestalt av ”den stora skökan”, som till slut görs öde av sina före detta älskare inom politiken. (Uppenbarelseboken 17:1, 15, 16) Nu får vi i ytterligare en syn se den gestaltad som en stad, den religiösa motsvarigheten till det forntida Babylon.

      Det stora Babylon störtar omkull

      4. a) Vad ser Johannes därefter i en syn? b) Hur kan vi identifiera ängeln, och varför är det passande att det är han som tillkännager det stora Babylons fall?

      4 Johannes fortsätter att berätta och säger: ”Efter detta såg jag en annan ängel komma ner från himmelen, med stor myndighet; och jorden upplystes av hans härlighet. Och han ropade med stark röst och sade: ’Fallet, fallet är det stora Babylon.’” (Uppenbarelseboken 18:1, 2a) Det är andra gången som Johannes hör detta kungöras av en ängel. (Se Uppenbarelseboken 14:8.) Men den här gången framhävs budskapets vikt och betydelse av den himmelske ängelns prakt, för hans härlighet lyser upp hela jorden. Vem kan ängeln vara? Många hundra år tidigare redogjorde profeten Hesekiel för en himmelsk syn och sade att ”jorden lyste av hans [Jehovas] härlighet”. (Hesekiel 43:2) Den ende ängel som lyser med en härlighet som kan jämföras med Jehovas är Herren Jesus, som är ”återskenet av [Guds] härlighet och den exakta bilden av själva hans väsen”. (Hebréerna 1:3) År 1914 blev Jesus kung i himmelen, och sedan dess har han utövat myndighet över jorden som Jehovas biträdande kung och domare. Det är därför passande att det är han som tillkännager det stora Babylons fall.

      5. a) Vem använder sig denne ängel av för att kungöra det stora Babylons fall? b) Hur gick det för kristenheten när domen började på dem som bekände sig tillhöra ”Guds hus”?

      5 Vem använder sig den här ängeln med stor myndighet av för att kungöra dessa häpnadsväckande nyheter för människorna? Jo, just det folk som befrias till följd av detta fall, de kvarvarande smorda på jorden, nämligen Johannesklassen. Mellan åren 1914 och 1918 fick de utstå mycket lidande från det stora Babylons sida, men år 1918 påbörjade Herren Jehova och hans det abrahamitiska ”förbundets budbärare”, Jesus Kristus, domen med ”Guds hus”, med dem som bekände sig vara kristna. Därmed ställdes den avfälliga kristenheten inför rätta. (Malaki 3:1, NW; 1 Petrus 4:17) Den enorma blodskuld kristenheten drog på sig under första världskriget, dess medverkan i att förfölja Jehovas trogna vittnen och dess babyloniska trosuppfattningar var inte till någon hjälp i domens stund, och inte heller någon annan del av det stora Babylon var förtjänt av Guds godkännande. – Jämför Jesaja 13:1–9.

      6. Varför kan det sägas att det stora Babylon hade fallit år 1919?

      6 År 1919 hade alltså det stora Babylon fallit, vilket öppnade vägen för Guds folk att – på en enda dag, så att säga – befrias och återställas till sitt andliga välstånds land. (Jesaja 66:8) Det året hade Jehova Gud och Jesus Kristus, den större Darius och den större Cyrus, manövrerat det hela så att falsk religion inte längre kunde hålla Jehovas folk i sitt grepp. Den kunde inte längre hindra dem från att tjäna Jehova och bekantgöra för alla som kunde höra det att det skökolika stora Babylon är dömt och att Jehovas suveränitet inom kort skall hävdas. – Jesaja 45:1–4; Daniel 5:30, 31.

      7. a) Hur betraktade Jehova det stora Babylon, fastän det inte tillintetgjordes år 1919? b) Vad blev följden för Jehovas folk när det stora Babylon föll år 1919?

      7 Det är sant att det stora Babylon inte tillintetgjordes år 1919 – lika lite som den forntida staden Babylon tillintetgjordes år 539 f.v.t., när den föll för persern Cyrus’ arméer. Men från Jehovas ståndpunkt sett har organisationen fallit. Den blev i rättsligt avseende dödförklarad i väntan på att domen skall verkställas. Därför kunde falsk religion inte längre hålla Jehovas folk i fångenskap. (Jämför Lukas 9:59, 60.) Dessa befriades för att kunna tjäna som sin Herres trogne och omdömesgille slav och tillhandahålla andlig mat i rätt tid. De hade erhållit domen ”bra gjort” och fick uppdraget att åter sätta i gång i Jehovas verk. – Matteus 24:45–47; 25:21, 23; Apostlagärningarna 1:8.

      8. Vilken händelse förkunnas av väktaren i Jesaja 21:8, 9, och vilka i vår tid förebildas av den väktaren?

      8 För flera tusen år sedan använde sig Jehova av andra profeter för att förutsäga den här epokgörande händelsen. Jesaja talade om en väktare som ”började ropa som ett lejon: ’På vakttornet, o Jehova, står jag ständigt om dagen, och på mitt vaktställe är jag posterad alla nätterna.’” Vad är det för en händelse som väktaren blir varse och som han kungör med lejonlikt mod? Jo: ”Hon har fallit! Babylon har fallit, och alla de huggna bilderna av hennes gudar har han [Jehova] krossat och kastat till jorden!” (Jesaja 21:8, 9, NW) Den här väktaren är en fin förebild till den klarvakna Johannesklassen i vår tid, som använder tidskriften Vakttornet och andra teokratiska publikationer för att vitt och brett förkunna nyheten om att Babylon har fallit.

      Det stora Babylons förfall

      9, 10. a) På vilket sätt har den babyloniska religionens inflytande minskat sedan första världskriget? b) Hur beskriver den mäktige ängeln det stora Babylons fallna tillstånd?

      9 Det forntida Babylons fall år 539 f.v.t. utgjorde inledningen till ett långt förfall som slutade med dess ödeläggande. På liknande sätt har den babyloniska religionens inflytande minskat påtagligt över hela världen sedan första världskriget. I Japan blev shintoistisk kejsardyrkan förbjuden efter andra världskriget. I Kina utövar kommunistregimen kontroll över alla religiösa befattningar och all religiös verksamhet. I det protestantiska Nordeuropa har de flesta en likgiltig inställning till religion. Även romersk-katolska kyrkan har på senaste tiden försvagats av schismer och inre meningsskiljaktigheter inom sitt världsvida maktområde. – Jämför Markus 3:24–26.

      10 Alla de här tendenserna hör utan tvivel samman med att floden Eufrat torkar bort i förberedelse för det kommande militaristiska angreppet på det stora Babylon. Borttorkandet återspeglas också i ett tillkännagivande som påven gjorde i oktober 1986, i vilket han sade att kyrkan måste ”börja tigga igen” – på grund av dess stora budgetunderskott. (Uppenbarelseboken 16:12) I synnerhet sedan år 1919 har det stora Babylon blivit utsatt för allmänt beskådande som en andlig ödemark, alldeles som den mäktige ängeln här tillkännager: ”Och det har blivit en boningsort för demoner och ett gömställe för varje oren utdunstning och ett gömställe för varje oren och hatad fågel!” (Uppenbarelseboken 18:2b) Snart kommer det stora Babylon i bokstavlig bemärkelse att bli en sådan ödemark, lika öde som Babylons ruiner i våra dagars Irak. – Se också Jeremia 50:25–28.

      11. I vilket avseende har det stora Babylon blivit ”en boningsort för demoner” och ett gömställe för oren utdunstning och orena fåglar?

      11 Ordet ”demoner” här syftar antagligen tillbaka på ordet ”bockliknande demoner” (se‛i·rím) i Jesajas beskrivning av det fallna Babylon: ”Och där kommer de som har sitt tillhåll i vattenlösa trakter helt visst att lägga sig ner, och deras hus skall fyllas av uvar. Och där skall strutsarna ha sin boning, och bockliknande demoner, de kommer att hoppa omkring där.” (Jesaja 13:21, NW) Det kan inte syfta på bokstavliga demoner, utan i stället på raggiga ökendjur vars utseende fick människor att tänka på demoner. Att det i det stora Babylons ruiner i bildlig bemärkelse finns sådana djur, förutom unken, förgiftad luft (”oren utdunstning”) och orena fåglar, är ett tecken på dess andligt döda tillstånd. Det kan inte erbjuda mänskligheten några som helst utsikter till liv. – Jämför Efesierna 2:1, 2.

      12. Hur stämmer det stora Babylons situation med Jeremias profetia i Jeremia kapitel 50?

      12 Det stora Babylons situation stämmer också med Jeremias profetia: ”’Det är ett svärd mot kaldéerna’, är Jehovas uttalande, ’och mot Babylons invånare och mot hennes furstar och mot hennes visa män. ... Det är en förhärjning över dess vatten, och de skall torka ut. Ty det är ett land med huggna bilder, och på grund av sina förskräckande syner fortsätter de att handla som galningar. Därför kommer de som har sitt tillhåll i vattenlösa trakter att bo tillsammans med de tjutande djuren, och i henne skall strutsarna bo; och hon kommer aldrig mer att vara bebodd, inte heller kommer hon att ha sin boning där från generation till generation.’” Avgudadyrkan och ett ideligt mässande av böner kan inte rädda det stora Babylon från ett straff som liknar Guds omstörtande av Sodom och Gomorra. – Jeremia 50:35–40, NW.

      Passionseggande vin

      13. a) Hur riktar den mäktige ängeln uppmärksamheten på omfattningen av det stora Babylons otukt? b) Vilket slags omoraliskhet som var vanligt i det forntida Babylon påträffas också i det stora Babylon?

      13 Den mäktige ängeln riktar därefter uppmärksamheten på den väldiga omfattningen av det stora Babylons otukt och tillkännager: ”Ty på grund av hennes otukts förbittrings [passionseggande]a vin har alla nationer fallit offer, och jordens kungar har begått otukt med henne, och jordens resande köpmän har blivit rika till följd av hennes skamlösa överdåds makt.” (Uppenbarelseboken 18:3) Det stora Babylon har lärt upp mänsklighetens alla nationer i sitt orena religiösa leverne. I det forntida Babylon krävdes det, enligt den grekiske historikern Herodotos, att varje kvinna vid något tillfälle i sitt liv erbjöd sexuella tjänster i samband med gudsdyrkan i templet. Upprörande moraliskt förfall kan än i denna dag beskådas på de krigsskadade skulpturerna i Angkor Vat i Kampuchea och i templen i Khajuraho i Indien, där den hinduiske guden Vishnu finns avbildad omgiven av vidriga erotiska scener. I Förenta staterna visar de avslöjanden om omoraliskhet som skakade TV-evangelisternas värld under 1987 och även under 1988, såväl som att den vitt utbredda homosexualiteten bland religiösa präster blivit allmänt känd, att till och med kristenheten tolererar chockerande ytterligheter i fråga om bokstavlig otukt. Men frånsett detta har alla nationer fallit offer för ett ännu allvarligare slag av otukt.

      14–16. a) Vilket andligen illegitimt samröre mellan religionen och politiken uppstod i det fascistiska Italien? b) Vilka uttalanden gjordes av biskopar i romersk-katolska kyrkan när Italien invaderade Abessinien?

      14 Vi har redan nämnt om det illegitima samröret mellan religionen och politiken som ledde till Hitlers snabba maktövertagande i Nazisttyskland. Andra nationer har också fått lida på grund av religionens inblandning i världsliga angelägenheter. Till exempel: Den 11 februari 1929 undertecknades Lateranfördragen av Mussolini och kardinal Gasparri i det fascistiska Italien, vilket gjorde Vatikanstaden till en suverän stat. Påven Pius XI påstod att han hade ”återlämnat Italien till Gud och Gud till Italien”. Var det verkligen sant? Lägg märke till vad som hände sex år senare. Den 3 oktober 1935 invaderade Italien Abessinien och påstod att det var ”ett barbariskt land där man fortfarande bedriver slaveri”. Men vem var i verkligheten barbarisk? Fördömde katolska kyrkan Mussolinis barbari? Samtidigt som påven gjorde mångtydiga uttalanden var hans biskopar ganska högljudda i att välsigna sitt italienska ”fäderneslands” väpnade styrkor. I boken The Vatican in the Age of the Dictators (Vatikanen under diktatorernas tid) berättar Anthony Rhodes:

      15 ”I sitt herdabrev av den 19 oktober [1935] skrev biskopen i Udine [i Italien]: ’Det är varken lägligt eller lämpligt att vi uttalar oss om vad som är rätt eller fel i denna sak. Vår plikt som italienare, och i ännu högre grad som kristna, är att medverka till framgång för våra trupper.’ Biskopen i Padua skrev den 21 oktober: ’I denna svåra tid som vi nu går igenom ber vi er att ha tro på våra statsmän och väpnade styrkor.’ Den 24 oktober helgade biskopen i Cremona ett antal regementsfanor och sade: ’Må Guds välsignelse vila över dessa soldater, som på afrikansk mark kommer att för den italienska särarten erövra nya och fruktbara länder och därigenom föra med sig romersk och kristen kultur till dem. Må Italien återigen framstå som den kristna mentorn för hela världen.’”

      16 Abessinien skövlades, och det med de romersk-katolska prästernas välsignelse. Kunde någon av dem i något avseende påstå att de liknade aposteln Paulus i fråga om att vara ”ren från allas blod”? – Apostlagärningarna 20:26.

      17. Vilket lidande drabbade Spanien på grund av att dess präster inte brydde sig om att ”smida sina svärd till plogbillar”?

      17 Lägg till Tyskland, Italien och Abessinien ytterligare en nation som har fallit offer för det stora Babylons otukt – Spanien. Inbördeskriget där i landet under åren 1936–1939 utlöstes delvis av den demokratiska regeringens åtgärder för att minska den romersk-katolska kyrkans enorma makt. När kriget kom i gång beskrev de revolutionära styrkornas katolske fascistledare, Franco, sig själv som ”det heliga korstågets kristne generalissimus”, en titel som han senare lade bort. Flera hundra tusen spanjorer dog i striderna. Förutom detta hade Francos nationalister, enligt en försiktig beräkning, mördat 40.000 medlemmar av folkfronten, medan dessa senare hade mördat 8.000 munkar, präster, nunnor och noviser. Dessa fasor och tragedier i samband med inbördeskriget illustrerar visheten i att följa Jesu ord: ”För tillbaka ditt svärd till dess plats, ty alla som tar till svärd skall gå under genom svärd.” (Matteus 26:52) Att kristenheten gör sig delaktig i sådan omfattande blodsutgjutelse är verkligen vidrigt! Dess präster har sannerligen inte brytt sig det minsta om att ”smida sina svärd till plogbillar”! – Jesaja 2:4.

      Resande köpmän

      18. Vilka är ”jordens resande köpmän”?

      18 Vilka är ”jordens resande köpmän”? I dag skulle vi med all sannolikhet kalla dem affärsmän, storföretagare och finanshajar. Därmed inte sagt att det är fel att ägna sig åt legitim affärsverksamhet. Bibeln ger visa råd åt affärsfolk och varnar för oärlighet, girighet och annat sådant. (Ordspråksboken 11:1; Sakarja 7:9, 10; Jakob 5:1–5) ”Gudaktig hängivenhet jämte förmåga att reda sig med vad man har” medför större vinning. (1 Timoteus 6:6, 17–19) Men Satans värld följer inte några rättfärdiga principer. Det förekommer en hel del korruption. Sådant kan man träffa på inom religionen, inom politiken – och även inom storfinansen. Tid efter annan får vi genom nyhetsmedia höra om skandaler, till exempel att höga regeringstjänstemän förskingrat pengar och att det förekommer olaglig vapenhandel.

      19. Vilket faktum beträffande världsekonomin förklarar varför jordens köpmän får ett ogynnsamt omnämnande i Uppenbarelseboken?

      19 Den internationella vapenhandeln har ökat till mer än 6.000.000.000.000 kronor årligen, samtidigt som hundratals miljoner människor inte ens har till livets nödtorft. Detta är illa nog. Men rustningar tycks vara något som hela världsekonomin är uppbyggd på. Den 11 april 1987 rapporterades det i en artikel i tidskriften Spectator som utges i London: ”Enbart den direkta vapenindustrin omfattar cirka 400.000 arbetstillfällen i USA och 750.000 i Europa. Men allteftersom vapentillverkningens betydelse för samhället och för ekonomin har ökat, har egendomligt nog själva frågan om huruvida tillverkningen är försvarbar hamnat i bakgrunden.” Man gör enorma vinster på att sälja bomber och andra vapen över hela världen, till och med till potentiella fiender. En vacker dag kanske bomberna kommer tillbaka i en förödande explosion och tillintetgör dem som sålde dem. Vilken paradoxal situation! Lägg till detta allt mygel som omger vapenindustrin. Enbart i Förenta staterna ”förlorar Pentagon på oförklarligt sätt vapen och utrustning till ett värde av 900 miljoner dollar årligen”, enligt Spectator. Inte undra på att jordens köpmän får ett ogynnsamt omnämnande i Uppenbarelseboken!

      20. Vilket exempel visar religionens engagemang i korrumperade affärsmetoder?

      20 Som den härlige ängeln förutsade har religionen varit djupt engagerad i sådana korrumperade affärsmetoder. Vi har till exempel Vatikanens inblandning i bankkraschen i den italienska Banco Ambrosiano år 1982. Den långdragna processen har pågått under hela 1980-talet, och den obesvarade frågan har varit: Vart tog pengarna vägen? I februari 1987 beslöt magistraten i Milano att häkta tre vatikanpräster, däribland en amerikansk ärkebiskop, som anklagats för delaktighet i konkursbedrägeri, men Vatikanen avvisade en begäran om utlämning. I juli 1987, mitt under stormande protester, blev häktningsbesluten ogiltigförklarade av Italiens högsta appellationsdomstol med stöd av ett gammalt avtal mellan Vatikanen och italienska staten.

      21. Hur vet vi att Jesus inte hade något att göra med tvivelaktiga affärsmetoder på sin tid, men vad ser vi när det gäller babylonisk religion i vår tid?

      21 Hade Jesus något att göra med tvivelaktiga affärsmetoder på sin tid? Nej. Han ägde inte ens några egendomar, för han hade ”ingenstans där han ... [kunde] luta sitt huvud till vila”. En rik ung styresman fick av Jesus rådet: ”Sälj allt vad du har och dela ut åt fattiga, så skall du få en skatt i himlarna; och kom, bli min efterföljare.” Det var ett fint råd, för det kunde ha lett till att han befriats från alla bekymmer över affärsangelägenheter. (Lukas 9:58; 18:22) Babylonisk religion har däremot ofta tvivelaktiga förbindelser med storfinansen. År 1987 rapporterades det till exempel i tidningen Albany Times Union att den ekonomiansvarige inom Miamis katolska ärkestift i Florida i USA medgett att kyrkan äger aktier i företag som framställer kärnvapen, barnförbjudna filmer och cigarretter.

      ”Gå ut från henne, mitt folk”

      22. a) Vad säger en röst från himmelen? b) Vad var det som gjorde att Guds folk gladdes år 537 f.v.t. och år 1919 v.t.?

      22 Det Johannes därefter säger pekar på en fortsatt uppfyllelse av den profetiska förebilden: ”Och jag hörde en annan röst från himmelen säga: ’Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder och för att ni inte skall få del av hennes hemsökelser.’” (Uppenbarelseboken 18:4) Även i de hebreiska skrifternas profetior om det forntida Babylons fall ingår Jehovas befallning till sitt folk: ”Fly undan ur Babylons mitt.” (Jeremia 50:8, 13, NW) Med tanke på det stora Babylons kommande ödeläggande uppmanas Guds folk nu på liknande sätt att fly. Möjligheten att kunna fly från Babylon framkallade stor glädje hos trogna israeliter år 537 f.v.t. På samma sätt medförde Guds folks befrielse från babylonisk fångenskap år 1919 glädje hos dem. (Uppenbarelseboken 11:11, 12) Sedan dess har miljoner andra människor hörsammat befallningen att fly.

      23. Hur betonar rösten från himmelen varför det är så angeläget att fly ut ur det stora Babylon?

      23 Är det verkligen så angeläget att fly ut ur det stora Babylon, att begära sitt utträde ur världens religioner och fullständigt ta avstånd från dem? Ja, det är det, för vi behöver tillägna oss Guds sätt att se på den här gamla religiösa mastodonten, det stora Babylon. Han skrädde inte orden när han kallade det den stora skökan. Johannes får nu av denna röst från himmelen veta mer om den här horan: ”Ty hennes synder har hopat sig ända upp till himmelen, och Gud har påmint sig hennes orättvisor. Betala henne såsom också hon själv har betalat, och gör dubbelt så mycket mot henne, ja dubbelt av vad hon har gjort; i den bägare, där hon hällde en blandning, skall ni hälla dubbelt av blandningen åt henne. I den omfattning som hon har förhärligat sig själv och levt i skamlöst överdåd, i denna omfattning skall ni ge henne plåga och sorg. Ty i sitt hjärta fortsätter hon att säga: ’Jag sitter som drottning, och jag är ingen änka, och sorg skall jag aldrig se.’ Det är därför hennes hemsökelser skall komma på en enda dag: död och sorg och svält, och hon skall brännas upp med eld, eftersom Jehova Gud, som har dömt henne, är stark.” – Uppenbarelseboken 18:5–8.

      24. a) Vad är det Guds folk undgår endast genom att fly ut ur det stora Babylon? b) Vilka synder blir de som inte flyr ut ur det stora Babylon delaktiga i?

      24 I sanning hårda ord! Det krävs alltså handling. Jeremia uppmanade sin tids israeliter att handla och sade: ”Fly ut ur Babylons mitt, ... ty det är en tid för hämnd som tillhör Jehova. Det är en behandling som han återgäldar henne. Gå ut från hennes mitt, o mitt folk, och för i säkerhet var och en sin själ undan Jehovas brinnande vrede.” (Jeremia 51:6, 45, NW) På liknande sätt uppmanar rösten från himmelen Guds folk i vår tid att fly från det stora Babylon för att inte få del av dess hemsökelser. Jehovas plågsamma domar över den här världen, däribland det stora Babylon, håller nu på att kungöras. (Uppenbarelseboken 8:1–9:21; 16:1–21) Guds folk måste avskilja sig från falsk religion, om de inte själva vill drabbas av dessa hemsökelser och slutligen dö tillsammans med det stora Babylon. Att stanna kvar inom den organisationen skulle för övrigt göra dem delaktiga i dess synder. De skulle bli lika skyldiga som den falska religionen i att ha begått andlig otukt och att ha utgjutit blodet ”av profeter och av heliga och av alla som blivit slaktade på jorden”. – Uppenbarelseboken 18:24; jämför Efesierna 5:11; 1 Timoteus 5:22.

      25. På vilka sätt gick Guds folk ut ur det forntida Babylon?

      25 Men på vilket sätt går Guds folk ut ur det stora Babylon? I samband med det forntida Babylon fick judarna lov att bokstavligen färdas från staden Babylon hela vägen tillbaka till det utlovade landet. Men det var mer än detta som inbegreps. Jesaja sade i profetiska ordalag till israeliterna: ”Vänd er bort, vänd er bort, gå ut därifrån, rör inte vid något orent; gå ut från hennes mitt, bevara er rena, ni som bär Jehovas redskap.” (Jesaja 52:11, NW) Ja, de var tvungna att överge alla de orena, babyloniskt inspirerade religiösa sedvänjor som skulle kunna befläcka deras tillbedjan av Jehova.

      26. På vilket sätt lydde de kristna i Korint maningen: ”Gå ut ifrån dem ... och sluta upp med att röra vid det orena”?

      26 Aposteln Paulus citerade i sitt brev till korintierna Jesajas ord och skrev: ”Bli inte ojämnt sammanokade med icke troende. För vilken gemenskap har rättfärdighet och laglöshet? Eller vilken delaktighet har ljus med mörker? ... ’Därför, gå ut ifrån dem och avskilj er’, säger Jehova, ’och sluta upp med att röra vid det orena.’” De kristna i Korint behövde inte lämna Korint för att kunna lyda den maningen. Men de var tvungna att i fysisk bemärkelse undvika den falska religionens orena tempel såväl som att andligen avskilja sig från avgudadyrkarnas orena gärningar. År 1919 började Guds folk på detta sätt fly från det stora Babylon och rena sig från alla orena läror och sedvänjor som de hade kvar. På det viset blev de i stånd att tjäna Gud som hans renade folk. – 2 Korintierna 6:14–17; 1 Johannes 3:3.

      27. Vilka paralleller finns det mellan domen över det forntida Babylon och domen över det stora Babylon?

      27 Det forntida Babylons fall och slutliga ödeläggelse var ett straff för dess synder. ”Ty ända till himlarna har hennes dom nått.” (Jeremia 51:9, NW) På liknande sätt har det stora Babylons synder ”hopat sig ända upp till himmelen”, så att Jehova själv har kommit att uppmärksamma dem. Det har gjort sig skyldigt till orättvisor, avgudadyrkan, omoraliskhet, förtryck, plundring och mord. Det forntida Babylons fall var delvis ett återgäldande för vad det hade gjort mot Jehovas tempel och hans sanna tillbedjare. (Jeremia 50:8, 14; 51:11, 35, 36) Det stora Babylons fall och dess slutliga tillintetgörelse är likaså en hämndyttring för vad det har gjort mot sanna tillbedjare under århundradenas lopp. Ja, dess slutliga tillintetgörelse är början på ”dagen av hämnd från vår Guds sida”. – Jesaja 34:8–10; 61:2, NW; Jeremia 50:28.

      28. Vilken norm i fråga om rättvisa tillämpar Jehova på det stora Babylon, och varför?

      28 Under den mosaiska lagen var en israelit som stal något från sin landsman tvungen att betala igen minst det dubbla som kompensation. (2 Moseboken 22:1, 4, 7, 9) I den kommande tillintetgörelsen av det stora Babylon kommer Jehova att tillämpa samma norm i fråga om rättvisa. Det skall få igen dubbelt så mycket som det har gett ut. Det stora Babylon kommer inte att visas någon barmhärtighet, eftersom det inte har visat sina offer någon barmhärtighet. Det har på ett parasitiskt sätt skott sig på världens människor för att självt kunna leva i ”skamlös lyx”. Nu kommer det att få uppleva lidande och sorg. Det forntida Babylon ansåg att dess ställning var fullständigt säker, och det skröt: ”Aldrig skall jag sitta som änka, aldrig veta av vad barnlöshet är.” (Jesaja 47:8, 9, 11) Det stora Babylon känner sig också säkert. Men dess tillintetgörelse, som påbjudits av Jehova, han som ”är stark”, kommer att inträffa mycket snabbt, liksom ”på en enda dag”!

      [Fotnoter]

      a Enligt fotnot i Referensbibeln.

      [Ruta på sidan 263]

      ”Jordens kungar har begått otukt med henne”

      Tidigt på 1800-talet smugglade europeiska handelsmän in stora mängder opium till Kina. I mars 1839 försökte de kinesiska myndigheterna stoppa den illegala handeln genom att beslagta 20.000 lådor med denna drog från brittiska handelsmän. Detta ledde till spänningar mellan Storbritannien och Kina. När relationerna mellan de två länderna höll på att försämras, uppmanade en del protestantiska missionärer Storbritannien att börja krig. Här följer ett sådant uttalande:

      ”Mitt hjärta gläder sig i sanning över dessa svårigheter, eftersom jag tror att den engelska regeringen kan bli uppbragt och att Gud i sin makt kan bryta ner de barriärer som hindrar Kristi evangelium från att tränga in i Kina.” – Henrietta Shuck, baptistmissionär.

      Till slut bröt kriget ut – det krig vi i dag känner som opiumkriget. Missionärer uppmuntrade helhjärtat Storbritannien med kommentarer som dessa:

      ”Jag ser mig nödsakad att inte så mycket betrakta de nuvarande förhållandena som en opiumfråga eller en engelsk angelägenhet, utan som Försynens stora plan att få människans ondska att tjäna hans nåds syften gentemot Kina i fråga om att bryta igenom dess isolerande barriär.” – Peter Parker, kongregationalistmissionär.

      En annan kongregationalistmissionär, Samuel W. Williams, tillade: ”Gud har på ett förunderligt sätt haft sin hand med i allt som skett, och vi tvivlar inte på att han som sade att han kommit för att sända svärd på jorden har kommit hit, och det för att åstadkomma snar tillintetgörelse på sina fiender och upprätta sitt eget rike. Han skall omstörta och omstörta tills han har tillsatt Fridsfursten.”

      Missionären J. Lewis Shuck skrev med anledning av den ohyggliga slakten på kineser: ”Jag betraktar sådana scener ... som ett direkt Herrens medel att rensa bort det avskräde som hindrar Guds sanning att skrida framåt.”

      Kongregationalistmissionären Elijah C. Bridgman tillade: ”Gud har ofta begagnat sig av världsliga myndigheters starka arm för att bereda vägen för sitt rike. ... Verktygen i dessa storslagna ögonblick består av människor; den vägledande kraften är från Gud. Den store styresmannen över alla nationer har gett England i uppdrag att tukta och ödmjuka Kina.” – Citaten är hämtade ur ”Ends and Means” (Ändamål och medel), 1974, en uppsats av Stuart Creighton Miller som publicerats i The Missionary Enterprise in China and America (Missionärssatsningen i Kina och Amerika), en Harvardstudie som redigerats av John K. Fairbank.

      [Ruta på sidan 264]

      ”Jordens resande köpmän ... blev rika”

      ”Mellan år 1929 och andra världskrigets utbrott anslog [Bernadino] Nogara [Vatikanens ekonomiansvarige] vatikanskt kapital och gav i uppdrag åt vatikanska representanter att arbeta inom skilda grenar av Italiens näringsliv – i synnerhet inom kraftförsörjningen, telekommunikationerna, kredit- och bankväsendet, de mindre järnvägarna samt inom tillverkningen av jordbruksredskap, cement och konstfibrer. Många av dessa satsningar gick med vinst.

      Nogara lade beslag på ett antal företag, däribland La Società Italiana della Viscosa, La Supertessile, La Società Meridionale Industrie Tessili och La Cisaraion. Han slog ihop dessa till ett bolag som han kallade CISA-Viscosa och lade det hela under baron Francesco Maria Oddassos ledning, en av de högst betrodda lekmännen inom Vatikanen. Nogara manövrerade sedan det hela så att det nya bolaget införlivades med Italiens största textiltillverkare, SNIA-Viscosa. Med tiden blev Vatikanens aktieinnehav i SNIA-Viscosa allt större, och så småningom fick Vatikanen aktiemajoritet – vilket styrks av att baron Oddasso därefter blev vice verkställande direktör.

      På det sättet etablerade sig Nogara inom textilindustrin. Nogara vann också insteg i andra industrier på andra sätt, för han hade många knep i bakfickan. Denne osjälviske man ... gjorde antagligen mer för att bringa liv i den italienska ekonomin än någon annan affärsman i Italiens historia. ... Benito Mussolini lyckades aldrig helt förverkliga det välde om vilket han drömde, men han satte Vatikanen och Bernadino Nogara i stånd att skapa ett välde av annat slag.” – Nino Lo Bello: The Vatican Empire (Vatikanimperiet), sidorna 71–73.

      Det här är bara ett exempel på det nära samarbetet mellan jordens köpmän och det stora Babylon. Inte undra på att köpmännen kommer att sörja när deras affärspartner inte finns längre!

      [Bild på sidan 259]

      När människor spred ut sig över hela jorden, tog de med sig babylonisk religion

      [Bilder på sidan 261]

      Johannesklassen kungör, likt en väktare, att det stora Babylon har fallit

      [Bild på sidan 266]

      Det forntida Babylons ruiner varslar om det kommande ödeläggandet av det stora Babylon

  • Sorg och glädje i samband med Babylons undergång
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 37

      Sorg och glädje i samband med Babylons undergång

      1. Hur kommer ”jordens kungar” att reagera på det stora Babylons plötsliga tillintetgörelse?

      BABYLONS undergång innebär goda nyheter för Jehovas folk, men hur betraktar nationerna detta? Johannes berättar: ”Och jordens kungar, som har begått otukt med henne och har levt i skamlöst överdåd, skall gråta och slå sig själva av sorg över henne, när de ser på röken från den eld som bränner upp henne, medan de står på avstånd på grund av sin fruktan för hennes plåga och säger: ’Ve, ve, du stora stad, Babylon, du starka stad, därför att på en enda timme har din dom kommit!’” – Uppenbarelseboken 18:9, 10.

      2. a) Varför sörjer ”jordens kungar” över det stora Babylons undergång, med tanke på att det är det scharlakansröda vilddjurets symboliska tio horn som tillintetgör det? b) Varför står de av sorg slagna kungarna på behörigt avstånd från den dömda staden?

      2 Nationernas reaktion kan tyckas vara förvånande med tanke på att Babylon tillintetgjorts av det scharlakansröda vilddjurets symboliska tio horn. (Uppenbarelseboken 17:16) Men när Babylon är borta kommer ”jordens kungar” tydligtvis att inse vilken nytta de haft av det för att dämpa oroligheter bland folket och hålla människor i schack. Prästerna har förklarat krig vara heliga, har agerat som rekryteringsombud och har predikat ungdomar ut till stridslinjerna. Religionen har utgjort en fasad av helighet, bakom vilken korrumperade härskare har verkat för att förtrycka den stora massan. (Jämför Jeremia 5:30, 31; Matteus 23:27, 28.) Lägg dock märke till att dessa av sorg slagna kungar nu står på behörigt avstånd från den dömda staden. De kommer inte så nära att de kan hjälpa den. De är ledsna över att se den försvinna, men inte så ledsna att de tar några risker för dess skull.

      Köpmännen gråter och sörjer

      3. Vilka andra beklagar det stora Babylons bortgång, och vilka skäl till detta anger Johannes?

      3 Jordens kungar är inte ensamma om att beklaga det stora Babylons bortgång. ”Också jordens resande köpmän gråter och sörjer över henne, därför att det inte längre finns någon som köper deras fulla lager, ett fullt lager av guld och silver och dyrbara stenar och pärlor och fint linne och purpur och siden och scharlakan; och allt i doftande trä och varje slags föremål av elfenben och varje slags föremål av dyrbaraste trä och av koppar och av järn och av marmor; också kanel och indisk krydda och rökelse och välluktande olja och virak och vin och olivolja och fint vetemjöl och vete och nötboskap och får, och hästar och vagnar och slavar och människosjälar. Ja, den läckra frukt som din själ hade begär till, den har försvunnit från dig [det stora Babylon], och alla de utsökta tingen och de prunkande tingen har gått förlorade för dig, och aldrig mer skall man finna dem.” – Uppenbarelseboken 18:11–14.

      4. Varför gråter och sörjer de ”resande köpmännen” över det stora Babylons undergång?

      4 Ja, det stora Babylon var nära vän med och en god kund hos rika köpmän. Så till exempel har klostren och kyrkorna i kristenheten under århundradenas lopp skaffat sig enorma mängder guld, silver, ädelstenar, dyrbara träföremål och andra materiella rikedomar. Vidare har religionen skänkt sin välsignelse åt det måttlösa köpraseri och de dryckesorgier som följer med firandet av den Kristus vanhedrande julen och andra så kallade heliga dagar. Kristenhetens missionärer har trängt in i avlägsna länder och öppnat nya marknader för denna världens ”resande köpmän”. I 1600-talets Japan blev katolicismen, som hade kommit dit i handelsmännens spår, till och med inblandad i feodala krig. I The Encyclopædia Britannica sägs det i en redogörelse över ett avgörande slag nedanför murarna till Osakas borg: ”Tokugawas trupper fann att de stred mot en fiende vars banér var prydda med korset och med bilder av Frälsaren och San Diago [den helige Jakob], Spaniens skyddshelgon.” De segrande styrkorna förföljde och praktiskt taget utrotade katolicismen i det landet. Kyrkans engagemang i världsliga angelägenheter i dag kommer inte heller att medföra några välsignelser.

      5. a) Hur fortsätter rösten från himmelen att beskriva de ”resande köpmännens” sorg? b) Varför står även köpmännen ”på avstånd”?

      5 Rösten från himmelen säger vidare: ”Köpmännen som reste med dessa ting, de som blev rika genom henne, skall stå på avstånd på grund av sin fruktan för hennes plåga och skall gråta och sörja, medan de säger: ’Ve, ve – den stora staden, klädd i fint linne och purpur och scharlakan och rikt smyckad med ornamentering av guld och dyrbara stenar och pärlor, därför att på en enda timme har så stor rikedom blivit ödelagd!’” (Uppenbarelseboken 18:15–17a) När det stora Babylon är tillintetgjort, sörjer ”köpmännen” över att ha förlorat sin handelspartner. Det är verkligen en orsak till veklagan för dem. Men lägg märke till att deras skäl till att sörja är helt och hållet själviska och att de – liksom kungarna – ”står på avstånd”. De kommer inte så nära att de kan vara till någon hjälp för det stora Babylon.

      6. Hur beskriver rösten från himmelen sjökaptenernas och sjömännens sorg, och varför gråter de?

      6 Skildringen fortsätter: ”Och varje sjökapten och envar som kommer seglande någonstans ifrån och sjömän och alla som tjänar sitt levebröd på havet stod på avstånd och ropade, medan de såg på röken från den eld som brände upp henne, och sade: ’Vilken stad är lik den stora staden?’ Och de kastade stoft på sina huvuden och ropade, gråtande och sörjande, och sade: ’Ve, ve – den stora staden, där alla som hade båtar på havet blev rika till följd av hennes dyrbarhet, eftersom hon på en enda timme har blivit ödelagd!’” (Uppenbarelseboken 18:17b–19) Det forntida Babylon var en handelsstad och hade en stor flotta. På liknande sätt gör det stora Babylon mycket affärer med hjälp av sina ”många vatten”, allt sitt folk. Det ger sysselsättning åt många av sina religiösa undersåtar. Vilket ekonomiskt bakslag det stora Babylons tillintetgörelse kommer att bli för dessa! Man kommer aldrig mer att få tag i någon sådan utkomstkälla igen.

      Glädje över dess tillintetgörelse

      7, 8. Vilken höjdpunkt i sitt budskap angående det stora Babylon når rösten från himmelen, och vilka kommer att ge gensvar till dessa ord?

      7 När det forntida Babylon besegrades av mederna och perserna, sade Jeremia i profetiska ordalag: ”Och över Babylon kommer himlarna och jorden och allt som är i dem sannerligen att ropa högt av fröjd.” (Jeremia 51:48, NW) När det stora Babylon är tillintetgjort, når rösten från himmelen höjdpunkten av sitt budskap och säger om det stora Babylon: ”Gläd dig över henne, du himmel, och gläd er, ni heliga och ni apostlar och ni profeter, därför att Gud har rättsligen utkrävt straff av henne för er!” (Uppenbarelseboken 18:20) Jehova och änglarna kommer att vara förtjusta över att se hur Guds gamla fiende tillintetgörs, liksom även apostlarna och tidiga kristna profeter, som då är uppståndna och har intagit sina platser i anordningen med de 24 äldste. – Jämför Psalm 97:8–12.

      8 Ja, alla de ”heliga” – antingen de har uppstått till himmelskt liv eller ännu lever kvar på jorden – kommer att ropa högt av glädje, liksom också den medförbundna stora skaran av andra får. Så småningom kommer alla forntidens trogna att få uppstå till liv i den nya tingens ordning, och även de kommer att delta i glädjen. Guds folk har inte försökt ta hämnd på sina falska religiösa förföljare. De har lagt Jehovas ord på minnet: ”Hämnden är min; jag skall vedergälla, säger Jehova.” (Romarna 12:19; 5 Moseboken 32:35, 41–43) Ja, Jehova har nu återgäldat det. Allt det blod som utgjutits av det stora Babylon kommer att ha blivit hämnat.

      En stor kvarnsten slungas

      9, 10. a) Vad gör och säger nu en stark ängel? b) Vilken handling som liknar den som utfördes av den starke ängeln i Uppenbarelseboken 18:21 ägde rum på Jeremias tid, och vad garanterade den? c) Vad garanterar det som görs av den starke ängeln som Johannes ser?

      9 Det Johannes därnäst får se slår fast att Jehovas dom över det stora Babylon är slutgiltig: ”Och en stark ängel lyfte upp en sten lik en stor kvarnsten och slungade den i havet och sade: ’Så skall Babylon, den stora staden, med ett snabbt kast slungas ner och aldrig mer bli funnen.’” (Uppenbarelseboken 18:21) På Jeremias tid utfördes en liknande handling med kraftfull profetisk innebörd. Jeremia blev inspirerad att skriva i en bok ”all den olycka som skulle komma över Babylon”. Han gav boken åt Seraja och uppmanade honom att bege sig till Babylon. Där skulle Seraja, enligt Jeremias instruktioner, läsa upp ett tillkännagivande mot staden: ”O Jehova, du själv har talat mot denna plats, för att avskära den, på det att ingen invånare må komma att vara i den, varken människa eller ens ett husdjur, utan att hon må bli blott ödemarker till obestämd tid.” Seraja band sedan fast en sten vid boken och kastade den i floden Eufrat och sade: ”På detta sätt kommer Babylon att sjunka ner och aldrig mer stiga upp, för den olyckas skull som jag låter komma över henne.” – Jeremia 51:59–64, NW.

      10 Att boken som stenen var fastbunden vid kastades i floden utgjorde en garanti för att Babylon skulle sjunka i glömska och aldrig återhämta sig. Den snarlika handling som aposteln Johannes ser en stark ängel utföra är likaså en kraftfull garanti för att Jehovas uppsåt beträffande det stora Babylon kommer att fullbordas. Det förhållandet att det forntida Babylon i dag fullständigt ligger i ruiner utgör ett kraftfullt vittnesbörd om vad som kommer att hända med den falska religionen i en nära framtid.

      11, 12. a) Vad säger nu den starke ängeln till det stora Babylon? b) Vad sade Jeremia i en profetia om det avfälliga Jerusalem, och vad hade det för innebörd för vår tid?

      11 Den starke ängeln riktar sig nu mot det stora Babylon och säger: ”Och ljudet av sångare som ackompanjerar sig själva på harpa och av musiker och av flöjtblåsare och av trumpetare skall aldrig mer höras i dig, och ingen konsthantverkare av något som helst fack skall någonsin mer bli funnen i dig, och inget ljud av en kvarnsten skall någonsin mer höras i dig, och aldrig mer skall en lampas ljus lysa i dig, och aldrig mer skall röst av brudgum och av brud höras i dig, eftersom dina resande köpmän var jordens stormän, eftersom det var genom ditt utövande av spiritism som alla nationer blev vilseledda.” – Uppenbarelseboken 18:22, 23.

      12 Jeremia profeterade i liknande ordalag om det avfälliga Jerusalem: ”Jag skall ur dem utrota ljudet av jubel och ljudet av glädje, brudgummens röst och brudens röst, handkvarnens ljud och lampans ljus. Och hela detta land skall bli en förhärjad plats, ett föremål för häpnad.” (Jeremia 25:10, 11, NW) Som den främsta delen av det stora Babylon kommer kristenheten att göras till en livlös ruin, vilket så åskådligt framställs genom Jerusalems ödelagda tillstånd efter år 607 f.v.t. Kristenheten, som en gång sorglöst gladde sig och som sjöd av liv och rörelse, kommer att finna sig vara besegrad och övergiven.

      13. Vilken plötslig förändring drabbar det stora Babylon, och vilken verkan får det på de ”resande köpmännen”?

      13 Ja, precis som ängeln här säger till Johannes kommer hela det stora Babylon att förvandlas från ett mäktigt internationellt välde till en ofruktbar, ökenliknande ödemark. Dess ”resande köpmän”, däribland framstående miljonärer, har utnyttjat religionen för egen vinnings skull eller som en täckmantel, och prästerna har funnit det vara till sin fördel att sola sig i deras glans. Men köpmännen kommer inte längre att ha det stora Babylon som sin kumpan. Inte heller kommer det längre att kunna föra jordens nationer bakom ljuset med sina mystiska religiösa sedvänjor.

      En ohygglig blodskuld

      14. Vilket skäl anger ängeln till att Jehovas dom är så sträng, och vilket liknande uttalande gjorde Jesus när han var på jorden?

      14 Slutligen talar den starke ängeln om varför Jehova ger det stora Babylon en så sträng dom. ”Ja”, säger ängeln, ”i henne fann man blod av profeter och av heliga och av alla som blivit slaktade på jorden.” (Uppenbarelseboken 18:24) När Jesus var på jorden sade han till de religiösa ledarna i Jerusalem att de var ansvariga för ”allt det rättfärdiga blod som är utgjutet på jorden ..., från den rättfärdige Abels blod” och framåt. Det var därför som den fördärvade generationen tillintetgjordes år 70 v.t. (Matteus 23:35–38) I vår tid bär ännu en generation religionsutövare på blodskuld för att ha förföljt Guds tjänare.

      15. I vilka två avseenden bar katolska kyrkan i Nazisttyskland på blodskuld?

      15 I sin bok The Catholic Church and Nazi Germany (Katolska kyrkan och Nazisttyskland) skriver Guenter Lewy: ”När Jehovas vittnen bannlystes i Bayern den 13 april [1933] tog kyrkan på sig det uppdrag den fick av ministeriet för undervisning och religion, nämligen att rapportera alla sektmedlemmar som fortfarande utövade den förbjudna religionen.” Katolska kyrkan har således del i ansvaret att tusentals vittnen sändes till koncentrationslägren. Dess händer är fläckade av livsblodet från hundratals vittnen som avrättades. När unga vittnen, sådana som Wilhelm Kusserow, visade att de modigt lät sig avrättas av en exekutionspluton, beslöt Hitler att avrättning genom skjutning var ett alltför milt straff för vapenvägrare. Därför blev Wilhelms bror Wolfgang vid 20 års ålder avrättad med giljotin. Samtidigt uppmuntrade katolska kyrkan unga tyska katoliker att dö i fäderneslandets armé. Kyrkans blodskuld framstår klart och tydligt!

      16, 17. a) Vilken blodskuld måste läggas det stora Babylon till last, och på vilket sätt drog Vatikanen på sig blodskuld i samband med judarna som dog i nazisternas människojakt? b) Vilket är det ena skälet till att den falska religionen måste få skulden för att miljontals människor dödats i hundratals krig i vår tid?

      16 Det sägs emellertid i profetian att blodet av ”alla som blivit slaktade på jorden” måste läggas det stora Babylon till last. Det har sannerligen visat sig vara så i nutiden. Ett exempel på det är hur Hitler med hjälp av intriger inom katolska kyrkan kom till makten i Tyskland, vilket gör Vatikanen delaktig i den fruktansvärda blodskulden med avseende på de sex miljoner judar som dog i nazisternas människojakt. Utöver det har i vår tid gott och väl hundra miljoner människor dödats i hundratals krig. Kan man lägga skulden för detta på den falska religionen? Ja, av två skäl.

      17 För det första beror många krig på religiösa motsättningar. Så till exempel var religionen drivfjädern bakom det våld som förekom mellan muslimer och hinduer i Indien under åren 1946–1948. Hundratusentals liv gick till spillo. Konflikten mellan Irak och Iran på 1980-talet, i vilken hundratusentals människor dödades, berodde på sekteriska motsättningar. Våldet mellan katoliker och protestanter i Nordirland har kostat tusentals människoliv. Efter att ha granskat detta ämne skrev kommentatorn C. L. Sulzberger år 1976: ”Det är ett dystert faktum att kanske hälften eller fler av de krig som nu utkämpas runt jorden är antingen direkt religiösa konflikter eller har samband med religiösa kontroverser.” Ja, så har det varit under hela det stora Babylons stormiga historia.

      18. Vad är det andra skälet till att världens religioner bär på blodskuld?

      18 Vad är det andra skälet? Från Jehovas ståndpunkt sett bär världens religioner på blodskuld därför att de inte på ett övertygande sätt har lärt sina anhängare sanningen om de krav Jehova ställer på sina tjänare. De har inte på ett övertygande sätt lärt människor att Guds sanna tillbedjare måste efterlikna Jesus Kristus och visa kärlek mot andra, oavsett deras nationella ursprung. (Mika 4:3, 5; Johannes 13:34, 35; Apostlagärningarna 10:34, 35; 1 Johannes 3:10–12) Eftersom de religioner som ingår i det stora Babylon inte har lärt ut dessa saker, har deras medlemmar dragits in i den internationella krigföringens strömvirvel. Detta framgick verkligen tydligt i de båda världskrigen under första hälften av 1900-talet, vilka båda började i kristenheten och ledde till att trosfränder slaktade varandra. Om alla som påstod sig vara kristna hade hållit sig till bibelns principer, skulle dessa krig aldrig ha ägt rum.

      19. Vilken ohygglig blodskuld bär det stora Babylon på?

      19 Jehova lägger skulden för all denna blodsutgjutelse inför fötterna på det stora Babylon. Om de religiösa ledarna, i synnerhet de inom kristenheten, hade undervisat sina medlemmar om bibelns sanning, skulle denna enorma blodsutgjutelse aldrig ha förekommit. Både direkt och indirekt måste alltså det stora Babylon – den stora skökan, eller den falska religionens världsvälde – med rätta stå till svars inför Jehova, inte bara för ”blod av profeter och av heliga” som man har förföljt och dödat, utan också för blodet ”av alla som blivit slaktade på jorden”. Det stora Babylon bär sannerligen på en ohygglig blodskuld. Skönt att bli av med det, när det slutligen tillintetgörs!

      [Ruta på sidan 270]

      Kompromissandets pris

      Guenter Lewy skriver i sin bok The Catholic Church and Nazi Germany (Katolska kyrkan och Nazisttyskland): ”Om den tyska katolicismen från första början hade intagit hållningen att resolut motstå nazistregimen, skulle världshistorien mycket väl ha kunnat utveckla sig annorlunda. Även om man i denna kamp slutligen skulle ha misslyckats med att besegra Hitler och förhindra alla hans illdåd, skulle det i oerhörd grad ha ökat kyrkans moraliska anseende, enligt detta sätt att se på saken. Ett sådant motstånd skulle onekligen ha kostat många människoliv, men dessa offer skulle ha gjorts för det mest upphöjda av alla syften. Med en opålitlig hemmafront kanske Hitler inte hade vågat dra ut i krig, och därmed kunde bokstavligen talat miljontals liv ha räddats. ... Medan tusentals tyska antinazister torterades till döds i Hitlers koncentrationsläger, medan den intellektuella eliten i Polen slaktades, medan hundratusentals ryssar dog för att de behandlades som slaviska ’Untermenschen’ [lägre stående människor] och medan 6.000.000 människor mördades för att de var ’icke-ariska’, understödde katolska kyrkans ledare i Tyskland den regim som begick dessa illdåd. Påven i Rom, den andlige ledaren och högsta moraliska auktoriteten inom romersk-katolska kyrkan, förblev tyst.” – Sidorna 320, 341.

      [Bild på sidan 268]

      ”Ve, ve”, säger härskarna

      [Bild på sidan 268]

      ”Ve, ve”, säger köpmännen

  • Prisa Jah för hans domar!
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 38

      Prisa Jah för hans domar!

      1. Vilka ord hör Johannes från ”en hög röst av en stor skara i himmelen”?

      DET STORA BABYLON är borta! Detta är verkligen glädjande nyheter. Inte undra på att Johannes hör lyckliga utrop av lovprisning i himmelen! ”Efter detta hörde jag liksom en hög röst av en stor skara i himmelen. De sade: ’Prisa Jah! [Halleluja!]a Frälsningen och härligheten och makten tillhör vår Gud, därför att hans domar är sanna och rättfärdiga. Ty han har verkställt domen över den stora skökan som fördärvade jorden med sin otukt, och han har hämnats sina slavars blod och utkrävt det av hennes hand.’ Och strax, för andra gången, sade de: ’Prisa Jah! [Halleluja!]b Och röken från henne fortsätter att stiga upp till evig tid.’” – Uppenbarelseboken 19:1–3.

      2. a) Vad betyder ordet ”halleluja”, och vad visas av att Johannes här får höra det två gånger? b) Vem får äran för att ha tillintetgjort det stora Babylon? Förklara.

      2 Ja, halleluja! Detta ord betyder ”lovprisa Jah, ni människor”, och ”Jah” är den förkortade formen av Guds namn, Jehova. Vi påminns här om psalmistens manande ord: ”Allt som andas – må det lovprisa Jah. Lovprisa Jah, ni människor!” (Psalm 150:6, NW) Att Johannes två gånger får höra den triumferande himmelska kören sjunga ”Halleluja!” på det här stället i Uppenbarelseboken vittnar om kontinuiteten i Guds uppenbarande av sanningen. De kristna grekiska skrifternas Gud är densamme som de tidigare hebreiska skrifternas Gud, och Jehova är hans namn. Den Gud som åstadkom det forntida Babylons fall har nu dömt och tillintetgjort det stora Babylon. Tillskriv honom all ära för den bedriften! Den kraft som lett till dess undergång kommer från honom och inte från de nationer som han använt som redskap i samband med ödeläggandet. Frälsningen tillskriver vi naturligtvis endast Jehova. – Jesaja 12:2; Uppenbarelseboken 4:11; 7:10, 12.

      3. Varför har den stora skökan varit så förtjänt av sin dom?

      3 Varför har den stora skökan varit så förtjänt av den här domen? Enligt den lag som Jehova gav åt Noa – och genom honom åt alla människor – medför godtyckligt utgjutande av blod dödsstraff. Detta angavs på nytt i Guds lag till Israel. (1 Moseboken 9:6; 4 Moseboken 35:20, 21) Under den mosaiska lagen var dessutom både fysiskt och andligt äktenskapsbrott något som medförde dödsstraff. (3 Moseboken 20:10; 5 Moseboken 13:1–5) Det stora Babylon har under tusentals år varit behäftat med blodskuld, och det har bedrivit grov otukt. Ett exempel på det är att den romersk-katolska kyrkans princip att förbjuda prästerna att gifta sig har lett till att många av dem gjort sig skyldiga till grov omoraliskhet, och åtskilliga prästmän har i dag dragit på sig aids. (1 Korintierna 6:9, 10; 1 Timoteus 4:1–3) Men det stora Babylons allvarligaste synder, som ”har hopat sig ända upp till himmelen”, är dess chockerande andliga otuktshandlingar – att man lärt ut osanningar och att man lierat sig med korrumperade politiker. (Uppenbarelseboken 18:5) Eftersom det stora Babylon nu äntligen har fått sitt straff, ropar den himmelska härskaran för andra gången halleluja.

      4. Vad symboliserar det förhållandet att röken från det stora Babylon ”fortsätter att stiga upp till evig tid”?

      4 Det stora Babylon har satts i brand likt en erövrad stad, och röken från branden ”fortsätter att stiga upp till evig tid”. När en bokstavlig stad bränns av erövrande arméer, fortsätter rök att stiga upp så länge som askan är het. Den som försöker återuppbygga staden medan det fortfarande ryker kommer bara att bränna sig på de pyrande ruinerna. Eftersom röken från det stora Babylon kommer att stiga upp ”till evig tid”, som ett uttryck för domens slutgiltighet, kommer ingen någonsin att kunna återställa den orättfärdiga staden igen. Den falska religionen är borta för alltid. Ja, halleluja! – Jämför Jesaja 34:5, 9, 10.

      5. a) Vad gör och säger de 24 äldste och de fyra levande skapelserna? b) Varför är detta sjungande av halleluja långt mer melodiöst än det hallelujasjungande som förekommit i kristenhetens kyrkor?

      5 I en tidigare syn såg Johannes fyra levande skapelser runt tronen tillsammans med de 24 äldste som symboliserar Rikets arvingar i sina härliga himmelska ställningar. (Uppenbarelseboken 4:8–11) Nu ser han dem igen när de med rungande stämmor ropar ett tredje halleluja över det stora Babylons tillintetgörelse: ”Och de tjugofyra äldste och de fyra levande skapelserna föll ner och tillbad Gud, som satt på tronen, och sade: ’Amen! Prisa Jah!’ [Halleluja!]”c (Uppenbarelseboken 19:4) Den här upphöjda körsången av lovprisning till Jehova framförs utöver den ”nya sången” av lovprisning till Lammet. (Uppenbarelseboken 5:8, 9) De sjunger nu den storslagna segerrefrängen och tillskriver den suveräne Herren Jehova all ära på grund av hans avgörande seger över den stora skökan, det stora Babylon. Dessa rop av halleluja klingar långt mer melodiöst än allt det hallelujasjungande som förekommit i kristenhetens kyrkor, där Jehova, eller Jah, har vanärats och ringaktats. Sådan skrymtaktig sång som skymfar Jehovas namn har nu tystats för alltid!

      6. Vems ”röst” hörs nu, vad uppmanar den till, och vilka ger gensvar?

      6 Det var år 1918 som Jehova började belöna ”dem som fruktar ... [hans] namn, de små och de stora” – först och främst de smorda kristna som hade dött trogna och som han uppväckte och insatte i de himmelska 24 äldstes led. (Uppenbarelseboken 11:18) Också andra stämmer in med dessa i att sjunga halleluja, för Johannes berättar: ”Och från tronen utgick en röst som sade: ’Prisa ständigt vår Gud, alla ni hans slavar, som fruktar honom, de små och de stora.’” (Uppenbarelseboken 19:5) Den här ”rösten” tillhör Jehovas språkrör, hans egen Son, Jesus Kristus, som står ”i tronens ... mitt”. (Uppenbarelseboken 5:6) Det är inte bara i himmelen, utan också här på jorden, som ”alla ni hans slavar” tar del i sången, och det är medlemmarna av den smorda Johannesklassen som tar ledningen på jorden. Vilket jubel det blir när dessa tar del i att lyda befallningen: ”Prisa ständigt vår Gud”!

      7. Vilka kommer att lovprisa Jehova efter det att det stora Babylon är tillintetgjort?

      7 Ja, de som tillhör den stora skaran räknas också med bland dessa slavar. Sedan år 1935 har de kommit ut ur det stora Babylon och har erfarit uppfyllelsen av Guds löfte: ”Han skall välsigna dem som fruktar Jehova, de små såväl som de stora.” (Psalm 115:13, NW) När det skökolika Babylon är tillintetgjort kommer miljontals av dessa att stämma in i att ”prisa ... vår Gud” – tillsammans med Johannesklassen och hela den himmelska härskaran. Senare kommer de som uppstått till liv på jorden, vare sig de tidigare varit bemärkta eller inte, utan tvivel att sjunga ytterligare halleluja, när de får reda på att det stora Babylon är borta för alltid. (Uppenbarelseboken 20:12, 15) Må all lovprisning gå till Jehova för hans lysande seger över den gamla skökan!

      8. Vilken sporre bör den himmelska lovprisningskören som Johannes såg ge oss nu, innan det stora Babylon tillintetgörs?

      8 Vilken sporre att helt och fullt ta del i Guds verk i vår tid allt detta ger oss! Må alla Jahs tjänare med själ och hjärta ägna sig åt att nu, innan det stora Babylon detroniseras och tillintetgörs, kungöra Guds domar jämte det storslagna hoppet om Riket. – Jesaja 61:1–3; 1 Korintierna 15:58.

      Halleluja – Jehova är konung!

      9. Varför är ljudet av det sista hallelujaropet så fylligt och mäktigt?

      9 Det finns ytterligare skäl till glädje, enligt vad Johannes fortsätter att berätta: ”Och jag hörde liksom en röst av en stor skara och liksom ett ljud av många vatten och liksom ett ljud av kraftiga åskdunder. De sade: ’Prisa Jah [Halleluja],d därför att Jehova, vår Gud, den Allsmäktige, har börjat härska som konung.’” (Uppenbarelseboken 19:6) Det är det här sista hallelujaropet som fullständigar och balanserar den fyrfaldiga proklamationen. Det är ett mäktigt överjordiskt ljud, som låter mer imponerande än någon mänsklig kör, mer majestätiskt än något jordiskt vattenfall och mer respektingivande än något bokstavligt åskväder. Myriader himmelska röster celebrerar det faktum att ”Jehova, vår Gud, den Allsmäktige, har börjat härska som konung”.

      10. I vilken bemärkelse kan det sägas att Jehova börjar härska som konung efter Babylons ödeläggande?

      10 Men hur kommer det sig att Jehova börjar härska? Tusentals år har förflutit sedan psalmisten förklarade: ”Gud, du är ju min konung sedan gammalt.” (Psalm 74:12) Jehova hade redan då sedan länge varit kung, så hur kan den universella kören sjunga att ”Jehova ... har börjat härska som konung”? Jo, när det stora Babylon är tillintetgjort kommer Jehova inte längre att ha någon förmäten rival som undergräver lydnaden mot honom som den universelle Suveränen. Falsk religion kommer inte längre att egga världens härskare till att motstå honom. När det forntida Babylon föll från sin världshärskarställning hördes denna segerproklamation i Sion: ”Din Gud är nu konung!” (Jesaja 52:7) Efter Rikets födelse år 1914 tillkännagav de 24 äldste: ”Vi tackar dig, Jehova Gud, ... därför att du har tagit din stora makt och börjat härska som konung.” (Uppenbarelseboken 11:17) Nu, efter det stora Babylons ödeläggande, hörs återigen ropet: ”Jehova ... har börjat härska som konung.” Ingen människogjord gud finns kvar som i fråga om suveränitet kan tävla med den sanne Guden, Jehova!

      Lammets bröllop står för dörren!

      11, 12. a) Hur tilltalade det forntida Jerusalem det forntida Babylon, och vilket mönster angav det för det nya Jerusalem och det stora Babylon? b) Vad sjunger och förkunnar de himmelska skarorna i och med segern över det stora Babylon?

      11 ”Du min kvinnliga fiende”! Det var så Jerusalem, den stad där Jehovas tillbedjans tempel fanns, tilltalade det avgudadyrkande Babylon. (Mika 7:8, NW) På liknande sätt har ”den heliga staden, det nya Jerusalem”, som utgörs av de 144.000 medlemmarna av bruden, haft all orsak att kalla det stora Babylon sin fiende. (Uppenbarelseboken 21:2) Men den stora skökan har nu äntligen drabbats av motgång, olycka och ödeläggelse. Hennes spiritistiska förehavanden och hennes astrologer har inte kunnat rädda henne. (Jämför Jesaja 47:1, 11–13.) Ja, det är en betydelsefull seger för den sanna tillbedjan!

      12 Nu när den motbjudande skökan, det stora Babylon, är borta för alltid, kan uppmärksamheten riktas mot den jungfruligt rena Lammets brud. Därför sjunger de himmelska skarorna i triumferande lovprisning till Jehova: ”Låt oss glädjas, ja vara jublande glada, och låt oss ge honom äran, därför att Lammets bröllop har kommit, och hans hustru har gjort sig redo. Ja, det har förunnats henne att bli iförd glänsande, rent, fint linne; det fina linnet betecknar nämligen de heligas rättfärdiga handlingar.” – Uppenbarelseboken 19:7, 8.

      13. Vilken förberedelse för Lammets bröllop har ägt rum under århundradenas lopp?

      13 Jesus har under århundradenas lopp kärleksfullt förberett detta himmelska bröllop. (Matteus 28:20; 2 Korintierna 11:2) Han har renat de 144.000 av det andliga Israel, så att han kan ”ställa fram församlingen åt sig i dess prakt, utan att den har en fläck eller skrynka eller något sådant, utan för att den skulle vara helig och oklanderlig”. (Efesierna 5:25–27) För att kunna förvärva ”priset, Guds kallelse uppåt”, har varje smord kristen fått lov att klä av sig den gamla personligheten med dess förehavanden, sätta på sig den nya kristna personligheten och utföra rättfärdiga handlingar ”av hela ... [sin] själ, såsom för Jehova”. – Filipperna 3:8, 13, 14; Kolosserna 3:9, 10, 23.

      14. Hur har Satan försökt att besmitta de blivande medlemmarna av Lammets hustru?

      14 Från och med pingsten år 33 v.t. använde Satan det stora Babylon som sitt redskap för att försöka besmitta de blivande medlemmarna av Lammets hustru. Mot slutet av det första århundradet hade han sått frön av babylonisk religion i församlingen. (1 Korintierna 15:12; 2 Timoteus 2:18; Uppenbarelseboken 2:6, 14, 20) Så här beskrev aposteln Paulus dem som undergrävde tron: ”Sådana män är nämligen falska apostlar, svekfulla arbetare, som omskapar sig till Kristi apostlar. Och det är inte underligt, ty Satan själv omskapar sig ständigt till en ljusets ängel.” (2 Korintierna 11:13, 14) Under de efterföljande århundradena iklädde sig den avfälliga kristenheten, i likhet med det övriga stora Babylon, rikedomar och särskilda privilegier, ”purpur och scharlakan, ... guld och dyrbara stenar och pärlor”. (Uppenbarelseboken 17:4) Dess präster och påvar allierade sig med blodtörstiga kejsare, sådana som Konstantin och Karl den store. Man har aldrig iklätt sig ”de heligas rättfärdiga handlingar”. Det stora Babylon har varit en falsk brud, sannerligen ett mästerverk i fråga om sataniskt bedrägeri. Äntligen är det borta för alltid!

      Lammets hustru har gjort sig redo

      15. Hur sker beseglandet, och vad krävs av en smord kristen?

      15 Så nu, efter nästan 2.000 år, har alla de 144.000 av brudklassen gjort sig redo. Men vid vilken tidpunkt kan det sägas att Lammets hustru har gjort sig redo? Från och med pingsten år 33 v.t. blev troende smorda undan för undan ”beseglade med den utlovade heliga anden”, detta med anledning av en kommande ”dag av frigörelse genom lösen”. Som aposteln Paulus uttryckte det har Gud också ”satt sitt sigill på oss och har som pant på vad som skall komma gett oss anden, i våra hjärtan”. (Efesierna 1:13; 4:30; 2 Korintierna 1:22) Alla smorda kristna är ”kallade och utvalda”, och de har bevisat sig ”trogna”. – Uppenbarelseboken 17:14.

      16. a) När var beseglandet av aposteln Paulus fullbordat, och hur vet vi det? b) När kommer Lammets hustru att fullständigt ha ”gjort sig redo”?

      16 Efter flera årtionden av provsättning kunde Paulus själv säga: ”Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullföljt loppet, jag har hållit mig till tron. Från denna stund är rättfärdighetens krona lagd i förvar åt mig, vilken Herren, den rättfärdige domaren, skall ge mig som belöning på den dagen, men inte bara åt mig, utan också åt alla som har älskat hans tydliga framträdande.” (2 Timoteus 4:7, 8) Beseglandet av denne apostel tycktes då vara fullbordat, fastän han fortfarande befann sig i köttet och ännu skulle komma att lida som martyr. På liknande sätt måste den tiden komma då var och en av alla de på jorden kvarvarande av de 144.000 kommer att ha fått sitt sigill såsom tillhörande Jehova. (2 Timoteus 2:19) Det kommer att ske när Lammets hustru fullständigt har gjort sig redo – när det stora flertalet av de 144.000 redan fått sin himmelska belöning och de som ännu befinner sig på jorden slutgiltigt blivit godkända och beseglade som trogna.

      17. När kan Lammets bröllop äga rum?

      17 I det här skedet av Jehovas tidtabell, när tecknandet av de 144.000 med sigill har nått sin fullbordan, släpper änglarna lös den stora vedermödans fyra vindar. (Uppenbarelseboken 7:1–3) Först verkställs domen på det skökolika stora Babylon. Den segerrike Kristus fortsätter sedan snabbt mot Harmageddon för att tillintetgöra det övriga av Satans organisation på jorden och för att slutligen slunga Satan och hans demoner i avgrunden. (Uppenbarelseboken 19:11–20:3) Om några smorda fortfarande lever kvar på jorden, kommer de utan tvivel att få del av den himmelska belöningen kort tid efter det att Kristus fullbordar sin seger och få förena sig med de andra medlemmarna av brudklassen. Sedan, vid Guds rätta tid, kan Lammets bröllop äga rum.

      18. Hur blir händelseförloppet i samband med Lammets bröllop bestyrkt i Psalm 45?

      18 I Psalm 45 beskrivs händelseförloppet profetiskt. Först rider den på tronen uppsatte kungen ut för att besegra sina fiender. (Psalm kapitel 45 Vers 2–8 [1–7]) Sedan förrättas vigseln, och den himmelska bruden åtföljs på jorden av sina jungfruliga följeslagare, den stora skaran. (Psalm kapitel 45 Vers 9–16 [8–15]) Därefter blir äktenskapet fruktsamt, när de uppväckta människorna upplyfts till fullkomlighet under tillsyn av ”furstar på hela jorden”. (Psalm kapitel 45 Vers 17, 18 [16, 17], NW) Vilka storartade välsignelser Lammets bröllop åtföljs av!

      Lyckliga är de som är bjudna

      19. Vilken är den fjärde av de sju lyckligförklaringarna i Uppenbarelseboken, och vilka får del av denna särskilda lycka?

      19 Johannes redogör nu för den fjärde av de sju lyckligförklaringarna i Uppenbarelseboken: ”Och han [ängeln som har uppenbarat dessa ting för Johannes] säger till mig: ’Skriv: Lyckliga är de som är bjudna till kvällsmåltiden vid Lammets bröllop.’ Vidare säger han till mig: ’Dessa är sanna Guds ord.’” (Uppenbarelseboken 19:9)e De som är bjudna till ”kvällsmåltiden vid Lammets bröllop” är medlemmarna av brudklassen. (Jämför Matteus 22:1–14.) Alla som ingår i det smorda brudsällskapet är delaktiga i lyckan över att ha fått denna inbjudan. De flesta av de inbjudna har redan kommit till himmelen, platsen för bröllopets kvällsmåltid. De som ännu befinner sig på jorden är också lyckliga över att de har fått inbjudan. Deras plats vid bröllopets kvällsmåltid är garanterad. (Johannes 14:1–3; 1 Petrus 1:3–9) När de sedan uppväcks till himmelen, kommer hela den endräktiga bruden att börja delta med Lammet i det synnerligen lyckliga bröllopet.

      20. a) Vad är innebörden i orden: ”Dessa är sanna Guds ord”? b) Hur påverkades Johannes av ängelns ord, och hur reagerade ängeln på det?

      20 Ängeln tillägger att ”dessa är sanna Guds ord”. Ordet ”sanna” är översatt från det grekiska a·lē·thi·nós och betyder ”äkta” eller ”pålitlig”. Eftersom dessa ord i själva verket är från Jehova, är de trovärdiga och tillförlitliga. (Jämför 1 Johannes 4:1–3; Uppenbarelseboken 21:5; 22:6.) Såsom en av de inbjudna till bröllopsfesten måste Johannes ha fyllts av glädje över att få höra detta och över att kunna se fram emot brudklassens framtida välsignelser. Han blev faktiskt så djupt gripen att ängeln var tvungen att ge honom råd, enligt vad Johannes berättar: ”Då föll jag ner för hans fötter för att tillbedja honom. Men han säger till mig: ’Akta dig! Gör det inte! Jag är bara din medslav och dina bröders, deras som har arbetet med att vittna om Jesus. Tillbed Gud.’” – Uppenbarelseboken 19:10a.

      21. a) Vad får vi i Uppenbarelseboken reda på beträffande änglarna? b) Vilken hållning bör kristna inta gentemot änglarna?

      21 Hela Uppenbarelseboken igenom ges ett framträdande vittnesbörd om änglarnas trofasthet och flit. De ingår i den kanal genom vilken sanningen uppenbaras. (Uppenbarelseboken 1:1) De samarbetar med människor i att predika de goda nyheterna och i att gjuta ut de symboliska hemsökelserna. (Uppenbarelseboken 14:6, 7; 16:1) De stred på Jesu sida för att kasta Satan och hans änglar ut från himmelen, och de kommer att strida på hans sida igen vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 12:7; 19:11–14) Ja, de har tillträde till Jehovas själva person. (Matteus 18:10; Uppenbarelseboken 15:6) Inte desto mindre är de bara ödmjuka Guds slavar. I den rena tillbedjan finns det inte rum för dyrkan av änglar eller ens för relativ tillbedjan, dyrkan av Gud via något ”helgon” eller någon ängel. (Kolosserna 2:18) Kristna tillber endast Jehova och riktar sina böner till honom i Jesu namn. – Johannes 14:12, 13.

      Jesu roll i profetian

      22. Vad säger ängeln till Johannes, och vad betyder dessa ord?

      22 Ängeln säger sedan: ”Att vittna om Jesus är ju anden i profetian.” (Uppenbarelseboken 19:10b) Vad menas med det? Det betyder att alla inspirerade profetior har kommit till på grund av Jesus och den roll han spelar i Jehovas uppsåt. Den första profetian i bibeln utlovade att en säd skulle komma. (1 Moseboken 3:15) Jesus blev den Säden. Genom det som sedan uppenbarades byggdes ett stort förråd av profetiska sanningar upp kring detta grundläggande löfte. Aposteln Petrus sade till den troende hedningen Kornelius: ”Om honom [Jesus] vittnar alla profeterna.” (Apostlagärningarna 10:43) Omkring 20 år senare skrev aposteln Paulus: ”Oavsett hur många Guds löften är, har de blivit ’ja’ medelst honom [Jesus].” (2 Korintierna 1:20) Efter ytterligare 43 år påminner oss Johannes själv: ”Sanningen kom till genom Jesus Kristus.” – Johannes 1:17.

      23. Varför förringar inte Jesu höga ställning och myndighet den tillbedjan vi ger Jehova?

      23 Förringar det här på något sätt den tillbedjan vi ger Jehova? Nej. Kom ihåg ängelns varnande råd: ”Tillbed Gud.” Jesus försöker aldrig konkurrera med Jehova. (Filipperna 2:6) Visserligen uppmanas alla änglar att ”betyga honom [Jesus] sin vördnad”, och alla skapelser måste erkänna hans höga ställning, så att ”i Jesu namn varje knä skall böja sig”. Men lägg märke till att detta är ”till ära för Gud, Fadern”, och sker på hans befallning. (Hebréerna 1:6; Filipperna 2:9–11) Det var Jehova som gav Jesus hans höga myndighet, och genom att erkänna den myndigheten ger vi ära åt Gud. Om vi vägrar att underordna oss Jesu styre, är det detsamma som att förkasta Jehova Gud själv. – Psalm 2:11, 12.

      24. Vilka två häpnadsväckande händelser ser vi fram emot, och vilka ord bör vi därför stämma in i?

      24 Låt oss därför samfällt stämma in i inledningsorden till Psalmerna 146–150: ”Lovprisa Jah, ni människor!” Må körens dundrande hallelujasång ljuda i förväntan på Jehovas triumf över den falska religionens babyloniska världsvälde! Och må glädjen överflöda medan vi närmar oss Lammets bröllop!

      [Fotnoter]

      a Enligt fotnot i Referensbibeln.

      b Enligt fotnot i Referensbibeln.

      c Enligt fotnot i Referensbibeln.

      d Enligt fotnot i Referensbibeln.

      e Se också Uppenbarelseboken 1:3; 14:13; 16:15.

      [Ruta på sidan 273]

      ”Ett brev till Sodom och Gomorra”

      Denna rubrik inledde ett reportage i londontidningen Daily Telegraph den 12 november 1987 över ett yrkande som lagts fram inför Engelska kyrkans allmänna synod. I yrkandet krävdes det att homosexuella ”kristna” skulle avlägsnas ur kyrkan. Kolumnisten Godfrey Barker skrev: ”Ärkebiskopen av Canterbury hävdade med dyster stämma i går: ’Om sankt Paulus fick i uppdrag att skriva ett brev till Engelska kyrkan, kan vi med rätta fråga oss vad det skulle bli för ett slags brev.’” Barker själv anmärkte: ”Ett brev till Sodom och Gomorra är svaret”, och han tillade: ”Doktor Runcie [ärkebiskopen] föreställde sig att det skulle bli något i stil med Romarna, kap. 1.”

      Skribenten citerade Paulus’ ord i Romarna 1:26–32: ”Gud överlämnade dem i deras hjärtans lustar åt orenhet. ... Män begick skamlösa handlingar med män. ... Fastän de känner till Guds påbud att de som gör sådant förtjänar att dö, ägnar de sig inte bara själva åt det, utan godkänner andra som gör så.” Han avslutade: ”Sankt Paulus oroade sig enbart för herrarna i bänkarna. Doktor Runcies problem är herrarna i predikstolarna.”

      Varför har ärkebiskopen sådana problem? Stora rubriker i londontidningen Daily Mail för 22 oktober 1987 löd: ”’Var tredje präst är homofil’. ... Kampanjen för att driva ut homosexuella ’skulle ge dödsstöten åt Engelska kyrkan’.” I reportaget citerades ett uttalande av ”kyrkoherden” och generalsekreteraren för den homosexuella kristna rörelsen: ”Om detta förslag antogs skulle det betyda kyrkans undergång, och ärkebiskopen av Canterbury vet det. I stort sett tror vi att mellan 30 och 40 procent av Engelska kyrkans präster är homosexuella. Och det är dessa som mest aktivt bidrar till kyrkans andliga verksamhet.” Det minskande antalet kyrkobesökare återspeglar utan tvivel delvis den avsky man känner över denna spirande homosexualitet bland prästerna.

      Vad beslöt kyrkans synod? En överväldigande majoritet av prästerna (388 medlemmar, eller 95 procent) röstade för ett urvattnat förslag. The Economist för 14 november 1987 skrev angående detta: ”Engelska kyrkan är emot homosexuella handlingar, men inte så mycket. Den allmänna synoden, kyrkans parlament, beslöt denna vecka – med de homosexuella prästerna i åtanke – att homosexuella handlingar, till skillnad från otukt och äktenskapsbrott, inte är någon synd: sådana handlingar innebär bara att man ’förfelar idealet’, nämligen att ’sexuellt umgänge är en handling av fullständig hängivelse som med rätta hör hemma i ett fast äktenskapligt förhållande’.” Som en kontrast till den hållning ärkebiskopen av Canterbury intog återgav The Economist aposteln Paulus’ rättframma uttalande i Romarna 1:26, 27 tillsammans med kommentaren: ”Sankt Paulus hade bestämda åsikter.”

      Jesus Kristus hade också bestämda åsikter och gav uttryck åt dem i rättframma ordalag. Han sade att det skulle vara ”uthärdligare för Sodoms land på domens dag” än för de religionsutövare som avvisade hans budskap. (Matteus 11:23, 24) Jesus använde här en överdrift för att visa att de religiösa ledarna, som förkastade Guds Son och hans lära, var mer klandervärda än sodomiterna. Judas, vers 7, förklarar att sodomiterna fick undergå ”det rättsliga straffet bestående av evig eld”, vilket betyder evig tillintetgörelse. (Matteus 25:41, 46) Det visar vilken hård dom så kallade kristna ledare kommer att få, eftersom de blint leder sina förblindade hjordar bort från Guds rikes höga moralnormer till denna världens efterlåtna och fördärvade uppförande. (Matteus 15:14) Det rösten från himmelen har att säga om den falska religionen, det stora Babylon, ljuder enträget: ”Gå ut från henne, mitt folk, för att ni inte skall vara delaktiga med henne i hennes synder och för att ni inte skall få del av hennes hemsökelser.” – Uppenbarelseboken 18:2, 4.

      [Bilder på sidan 275]

      Himmelen genljuder av fyra hallelujarop, en lovprisning till Jah för hans slutliga seger över det stora Babylon

  • Krigarkungen triumferar vid Harmageddon
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 39

      Krigarkungen triumferar vid Harmageddon

      Syn 13 – Uppenbarelseboken 19:11–21

      Innehåll: Jesus leder de himmelska härarna i tillintetgörandet av Satans tingens ordning

      Tid för uppfyllelsen: Efter det stora Babylons tillintetgörande

      1. Vad är Harmageddon, och vad leder fram till detta?

      HARMAGEDDON – ett skrämmande ord för många! Men för dem som älskar rättfärdighet bebådar det den sedan länge väntade dag då Jehova kommer att verkställa sin slutliga dom över nationerna. Det är inte ett människors krig, utan det är ”kriget på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” – den dag då han tar hämnd på jordens härskare. (Uppenbarelseboken 16:14, 16; Hesekiel 25:17) I och med ödeläggandet av det stora Babylon kommer den stora vedermödan redan att ha börjat. Sedan kommer det scharlakansröda vilddjuret och dess tio horn under inflytande av Satan att koncentrera sitt angrepp på Jehovas folk. Djävulen, som är mer förbittrad än någonsin på Guds hustrulika organisation, är besluten att använda sina lakejer för att slutföra kriget mot de kvarvarande av hennes säd. (Uppenbarelseboken 12:17) Det här är Satans sista chans!

      2. Vem är Gog i Magog, och hur manövrerar Jehova honom till att angripa Guds eget folk?

      2 Djävulens illvilliga angrepp är livfullt beskrivet i Hesekiel, kapitel 38. Där kallas den degraderade Satan för ”Gog i Magogs land”. Jehova sätter bildligt talat krokar i Gogs käftar och drar honom och hans talrika militära styrka till angreppet. Hur gör han det? Genom att få Gog att betrakta vittnena som ett försvarslöst folk som församlats ur nationerna ”och som nu förvärvar sig boskap och gods, där det bor på jordens medelpunkt”. Dessa befinner sig mitt på världsskådeplatsen som det enda folk som har vägrat att tillbe vilddjuret och dess bild. Deras andliga styrka och välstånd gör Gog rasande. Därför strömmar Gog och hans talrika militära styrka, som också omfattar det vilddjur som kom upp ur havet och dess tio horn, i väg efter sitt byte. Men till skillnad från det stora Babylon åtnjuter Guds rena folk hans beskydd. – Hesekiel 38:1, 2, 4, 11, 12, 15; Uppenbarelseboken 13:1.

      3. Hur gör Jehova slut på Gogs militariserade styrkor?

      3 Hur gör Jehova slut på Gog och hela hans skara? Lyssna! ”’Jag skall kalla fram ett svärd mot honom i hela min bergstrakt’, lyder den suveräne Herren Jehovas uttalande. ’Vars och ens svärd kommer att visa sig vara mot hans egen broder.’” Men varken kärnvapen eller konventionella vapen kommer att vara till någon nytta i den kampen, för Jehova förklarar: ”Jag skall gå till doms med honom, med pest och med blod; och översvämmande störtregn och hagelstenar, eld och svavel kommer jag att låta regna ner över honom och över hans styrkor och över de många folk som kommer att vara med honom. Och jag kommer sannerligen att göra mig stor och helga mig och göra mig känd inför många nationers ögon; och de kommer att bli tvungna att inse att jag är Jehova.” – Hesekiel 38:21–23, NW; 39:11; jämför Josua 10:8–14; Domarboken 7:19–22; 2 Krönikeboken 20:15, 22–24; Job 38:22, 23.

      Han som kallas ”Trofast och Sann”

      4. Hur beskriver Johannes Jesus Kristus i stridsmundering?

      4 Jehova kallar fram ett svärd. Vem är det som svingar detta svärd? Om vi återgår till Uppenbarelseboken finner vi svaret i ytterligare en spännande syn. Himlarna öppnar sig inför Johannes’ ögon, och något som verkligen är vördnadsbjudande uppenbarar sig – Jesus Kristus själv i stridsmundering! Johannes berättar: ”Och jag såg himmelen öppnad, och se, en vit häst. Och han som satt på den kallas Trofast och Sann, och han dömer och för krig i rättfärdighet. Hans ögon är en eldslåga, och på hans huvud är många diadem.” – Uppenbarelseboken 19:11, 12a.

      5, 6. Vad symboliserar a) den ”vita hästen”? b) namnet ”Trofast och Sann”? c) ögonen som är ”en eldslåga”? d) ”många diadem”?

      5 Liksom i den tidigare synen med de fyra ryttarna är den här ”vita hästen” en passande symbol av rättfärdigt krig. (Uppenbarelseboken 6:2) Och vem bland Guds söner skulle kunna vara rättfärdigare än denne mäktige krigare? Han ”kallas Trofast och Sann” och måste följaktligen vara ”det trogna och sanna vittnet”, Jesus Kristus. (Uppenbarelseboken 3:14) Han för krig i syfte att verkställa Jehovas rättmätiga domar. Han fungerar alltså i sin ställning som Jehovas förordnade domare, som ”Väldig Gud”. (Jesaja 9:6) Hans ögon ingjuter fruktan, likt ”en eldslåga”, och de blickar fram emot den kommande flammande tillintetgörelsen av hans fiender.

      6 Diadem kröner denne krigarkungs huvud. Det vilddjur som Johannes såg komma upp ur havet hade tio diadem, vilket illustrerar dess kortvariga styre på världsscenen. (Uppenbarelseboken 13:1) Jesus däremot har ”många diadem”. Hans härliga styre är oöverträffat, eftersom han är ”kungen över dem som härskar som kungar och herren över dem som härskar som herrar”. – 1 Timoteus 6:15.

      7. Vad är det namn som Jesus har skrivet?

      7 Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Han har ett namn skrivet som ingen känner utom han själv.” (Uppenbarelseboken 19:12b) Bibeln kallar redan Guds Son med sådana namn som Jesus, Immanuel och Mikael. Men detta okända ”namn” tycks representera den ställning och de privilegier som Jesus åtnjuter under Herrens dag. (Jämför Uppenbarelseboken 2:17.) Jesaja säger i sin beskrivning av Jesus efter år 1914: ”Han kommer att kallas Underbar Rådgivare, Väldig Gud, Evig Fader, Fredsfurste.” (Jesaja 9:6, NW) Aposteln Paulus förknippade Jesu namn med hans mycket höga tjänsteprivilegier, när han skrev: ”Gud [upphöjde] honom [Jesus] också till en högre ställning och gav honom i sin ynnest det namn som är över varje annat namn, så att i Jesu namn varje knä skall böja sig.” – Filipperna 2:9, 10.

      8. Varför är det bara Jesus som känner till det skrivna namnet, och åt vilka delar han med sig av några av sina upphöjda privilegier?

      8 Jesu privilegier är unika. Frånsett Jehova själv är det endast Jesus som kan fatta vad det innebär att ha en så hög ställning. (Jämför Matteus 11:27.) Av alla Guds skapelser är det därför bara Jesus som helt och fullt är medveten om detta namns värde. Likväl låter Jesus sin brud få del av några av dessa privilegier. Han ger löftet: ”Den som segrar, ... jag skall skriva på honom ... mitt eget nya namn.” – Uppenbarelseboken 3:12.

      9. Vad anges av a) att Jesus är ”iförd en ytterklädnad bestänkt med blod”? b) att Jesus kallas ”Guds Ord”?

      9 Johannes tillägger: ”Och han är iförd en ytterklädnad bestänkt med blod, och det namn han kallas vid är Guds Ord.” (Uppenbarelseboken 19:13) Vems ”blod” är detta? Det skulle kunna vara Jesu livsblod, som utgöts för människornas skull. (Uppenbarelseboken 1:5) Men i det här sammanhanget syftar det nog snarare på hans fienders blod, som utgjuts när Jehovas domar verkställs över dem. Vi påminns om den tidigare synen där jordens vinträd skördades och trampades i Guds förbittrings stora vinpress tills blodet nådde ”ända upp till hästarnas betsel”, vilket betecknade en stor seger över Guds fiender. (Uppenbarelseboken 14:18–20) På liknande sätt bestyrker det blod som är stänkt på Jesu ytterklädnad att hans seger är garanterad och att den blir fullständig. (Jämför Jesaja 63:1–6.) Nu talar Johannes återigen om att Jesus kallas med ett namn. Den här gången är det ett allmänt känt namn – ”Guds Ord” – ett namn som identifierar denne krigarkung som Jehovas främste talesman och förkämpe för sanningen. – Johannes 1:1; Uppenbarelseboken 1:1.

      Jesu medkrigare

      10, 11. a) Vad säger Johannes som visar att Jesus inte är ensam i striden? b) Vad vittnar hästarnas vita färg om och att ryttarna är iklädda ”vitt, rent, fint linne”? c) Vilka består de himmelska ”härarna” av?

      10 Jesus kämpar inte ensam i den här striden. Johannes berättar: ”Och härarna som var i himmelen följde honom på vita hästar, och de var klädda i vitt, rent, fint linne.” (Uppenbarelseboken 19:14) Att hästarna är ”vita” anger att det är ett rättfärdigt krig. Det är på sin plats att kungens ryttare är iklädda ”fint linne”, och den gnistrande, rena vita färgen tyder på en ren, rättfärdig ställning inför Jehova. Vilka består då dessa ”härar” av? Utan tvivel ingår de heliga änglarna. Det var tidigt under Herrens dag som Mikael och hans änglar slungade Satan och hans demoner ut ur himmelen. (Uppenbarelseboken 12:7–9) Dessutom kommer ”alla änglarna” att stå till Jesu förfogande, när han sitter på sin härliga tron och börjar döma jordens nationer och folk. (Matteus 25:31, 32) I det avgörande krig då Guds domar slutgiltigt skall verkställas kommer Jesus med all säkerhet än en gång att åtföljas av sina änglar.

      11 Även andra kommer att vara inbegripna. När Jesus sände sitt budskap till församlingen i Tyatira, lovade han: ”Den som segrar och håller sig till mina gärningar intill slutet, honom skall jag ge myndighet över nationerna, och han skall vara herde över folket med järnstav, så att de krossas sönder likt lerkärl, såsom också jag har fått myndighet från min Fader.” (Uppenbarelseboken 2:26, 27) När tiden är inne kommer utan tvivel de av Kristi bröder som befinner sig i himmelen att ha en andel i att vara herde över folk och nationer med en sådan järnstav.

      12. a) Kommer Guds tjänare på jorden att delta i striden vid Harmageddon? b) På vilket sätt är Jehovas folk på jorden inbegripet i Harmageddon?

      12 Men hur är det då med Guds tjänare här på jorden? Medlemmarna av Johannesklassen kommer inte att aktivt delta i stridandet vid Harmageddon, och det kommer inte heller deras lojala följeslagare att göra, de människor ur alla nationer som har strömmat upp till Jehovas andliga tillbedjans hus. Dessa fridsamma människor har redan smidit sina svärd till plogbillar. (Jesaja 2:2–4) Ändå är de i högsta grad inbegripna. Som vi redan har konstaterat kommer Jehovas till synes försvarslösa folk att utsättas för ett illvilligt angrepp från Gog och hela hans skara. Detta är signalen för Jehovas krigarkung, som åtföljs av de himmelska härarna, att inleda ett utrotningskrig mot dessa nationer. (Hesekiel 39:6, 7, 11; jämför Daniel 11:44–12:1.) De som tillhör Guds folk på jorden kommer att som åskådare vara synnerligen intresserade av det som händer. Harmageddon betyder räddning för dem, och de kommer att leva kvar för evigt som sådana som varit ögonvittnen till Jehovas stora krig i vilket han hävdat och rättfärdigat sig själv.

      13. Hur vet vi att Jehovas vittnen inte är emot allt styre?

      13 Betyder det här att Jehovas vittnen är emot allt styre? Tvärtom! De lyder aposteln Paulus’ råd: ”Varje själ må underordna sig de överordnade myndigheterna.” De inser att så länge som den nuvarande ordningen består existerar dessa ”överordnade myndigheter” med Guds tillåtelse i syfte att upprätthålla en viss ordning i det mänskliga samhället. Det är därför som Jehovas vittnen betalar skatt, lyder lagen, respekterar trafikregler, rättar sig efter myndigheters krav på registrering och så vidare. (Romarna 13:1, 6, 7) Vidare följer de bibelns principer i fråga om att vara sanningsenliga och ärliga, att visa kärlek till sin nästa, att bygga upp en stark, moralisk familjesammanhållning och att uppfostra sina barn till goda samhällsmedborgare. På detta sätt betalar de inte bara tillbaka ”till kejsaren de ting som är kejsarens”, utan också ”de som är Guds till Gud”. (Lukas 20:25; 1 Petrus 2:13–17) Eftersom Guds ord visar att den här världens regeringsmakter existerar bara till en tid, förbereder sig Jehovas vittnen nu för ett fullödigare liv, det verkliga liv som de snart skall få del av under Kristi rikes styre. (1 Timoteus 6:17–19) Även om vittnena inte kommer att ha någon del i att störta den här världens makter, känner de vördnad och respekt inför det som Guds inspirerade ord, den heliga bibeln, säger angående den dom Jehova skall verkställa vid Harmageddon. – Jesaja 26:20, 21; Hebréerna 12:28, 29.

      Till den slutliga striden!

      14. Vad är det ”långa, skarpa svärd” som går ut från Jesu mun en symbol av?

      14 Med hjälp av vilken myndighet gör Jesus sin seger fullständig? Johannes ger oss följande upplysningar: ”Och från hans mun går det ut ett långt, skarpt svärd, för att han skall kunna slå nationerna med det, och han skall vara herde över dem med järnstav.” (Uppenbarelseboken 19:15a) Det ”långa, skarpa svärdet” representerar Jesu gudagivna myndighet att ge befallning om att alla som vägrar att understödja Guds rike skall avrättas. (Uppenbarelseboken 1:16; 2:16) Det här livfulla symbolspråket påminner om Jesajas ord: ”Han [Jehova] gjorde min mun likt ett skarpt svärd och gömde mig under sin hands skugga. Han gjorde mig till en vass pil.” (Jesaja 49:2) Här profeterade Jesaja om Jesus, den som kungör Guds domar och som verkställer dem, såsom med en pil som alltid träffar sitt mål.

      15. Vilken grupp kommer redan att ha blivit avslöjad och dömd vid denna tidpunkt, och vad markerar detta början av?

      15 Vid den tidpunkten kommer Jesus redan att ha handlat i uppfyllelse av Paulus’ ord: ”Då skall sannerligen den laglöse uppenbaras, vilken Herren Jesus skall undanröja med sin muns anda och göra till intet genom sin närvaros tydliga framträdande.” Ja, Jesu närvaro (grekiska: pa·rou·sí·a) har kunnat påvisas från år 1914 och framåt genom avslöjandet och dömandet av laglöshetens människa, kristenhetens prästerskap. Att han är närvarande kommer att vara mycket tydligt framträdande när det scharlakansröda vilddjurets tio horn verkställer den domen och ödelägger kristenheten jämte det övriga stora Babylon. (2 Tessalonikerna 2:1–3, 8) I och med det börjar den stora vedermödan! Därefter vänder Jesus sin uppmärksamhet mot det som återstår av Satans organisation, i överensstämmelse med profetian: ”Han skall slå jorden med sin muns käpp; och med sina läppars ande kommer han att döda den ondskefulle.” – Jesaja 11:4, NW.

      16. Hur beskriver Psaltaren och Jeremia den roll Jehovas förordnade krigarkung spelar?

      16 Krigarkungen kommer som Jehovas representant att göra åtskillnad mellan dem som skall överleva och dem som skall dö. Jehova sade i profetiska ordalag till denne Guds Son: ”Du kommer att slå sönder dem [världens styresmän] med järnspira, som ett krukmakarkärl kommer du att slå dem i stycken.” Jeremia riktar sig också till sådana korrumperade politiska ledare och deras lakejer och säger: ”Tjut, ni herdar, och skrik! Och vältra er, ni majestätiska i hjorden, eftersom era dagar för slaktning och för era kringspridanden har fullbordats, och ni skall falla som ett åtråvärt kärl!” Hur åtråvärda dessa härskare än må ha förefallit för den onda världen, kommer ett enda slag från kungens järnspira att krossa dem, som om han krossade ett utsökt fint kärl. Det kommer att bli alldeles som David profeterade om Herren Jesus: ”Din styrkas stav skall Jehova sända ut från Sion i det han säger: ’Dra kuvande fram mitt ibland dina fiender.’ Jehova själv på din högra sida skall sannerligen krossa kungar på sin vredes dag. Han kommer att verkställa dom bland nationerna; han kommer att låta det bli fullt av döda kroppar.” – Psalm 2:9, 12, NW; 83:18, 19 (17, 18); 110:1, 2, 5, 6, NW; Jeremia 25:34, NW.

      17. a) Hur beskriver Johannes krigarkungens skarprättargärning? b) Nämn några profetior som visar hur olycksbringande Guds vredes dag kommer att bli för nationerna.

      17 Denne mäktige krigarkung framträder även i nästa scen i synen: ”Han trampar också Guds, den Allsmäktiges, vredes förbittrings vinpress.” (Uppenbarelseboken 19:15b) Johannes hade redan i en tidigare syn sett hur ”Guds förbittrings vinpress” trampades. (Uppenbarelseboken 14:18–20) Även Jesaja beskriver en vinpress som innebär straffdom, och andra profeter berättar om hur olycksbringande Guds vredes dag kommer att bli för alla nationerna. – Jesaja 24:1–6; 63:1–4; Jeremia 25:30–33; Daniel 2:44; Sefanja 3:8; Sakarja 14:3, 12, 13; Uppenbarelseboken 6:15–17.

      18. Vad uppenbarar profeten Joel angående Jehovas dömande av alla nationerna?

      18 Profeten Joel förknippar en vinpress med att Jehova kommer för att ”döma alla nationerna runt omkring”. Det är Jehova som ger befallningen, utan tvivel åt sin biträdande domare, Jesus, och dennes himmelska härar: ”Svinga en skära, ty skörden har mognat. Kom, stig ner, ty vinpressen har blivit full. Presskaren flödar helt visst över; ty deras uselhet har blivit mycket stor. Skaror, skaror är på avgörandets lågslätt, ty Jehovas dag är nära på avgörandets lågslätt. Solen och månen, de kommer sannerligen att förmörkas, och stjärnorna, de kommer helt visst att dra tillbaka sin glans. Och från Sion kommer Jehova själv att ryta, och från Jerusalem kommer han att låta höra sin röst. Och himmel och jord kommer sannerligen att gunga; men Jehova kommer att vara en tillflykt för sitt folk och ett värn för Israels söner. Och ni skall veta att jag är Jehova, er Gud.” – Joel 3:12–17, NW.

      19. a) Hur kommer frågan i 1 Petrus 4:17 att besvaras? b) Vilket namn är skrivet på Jesu ytterklädnad, och varför kommer det att visa sig vara passande?

      19 Det kommer sannerligen att bli en dag av fördömelse för olydiga nationer och människor, men en dag av befrielse för alla som har gjort Jehova och hans krigarkung till sin tillflykt. (2 Tessalonikerna 1:6–9) Domen, som började med Guds hus år 1918, kommer att ha fullföljts och nått sin kulmen, som svar på frågan i 1 Petrus 4:17: ”Vad skall då slutet bli för dem som inte är lydiga mot Guds goda nyheter?” Den ärorike segraren kommer att ha trampat färdigt vinpressen och visat att han är den upphöjde, om vilken Johannes säger: ”Och på sin ytterklädnad, ja över sin höft, har han ett namn skrivet: Konungars konung och herrars herre.” (Uppenbarelseboken 19:16) Han har bevisat sig vara långt, långt mäktigare än någon jordisk härskare, någon mänsklig kung eller herre. Hans värdighet och prakt är oöverträffad. Han har ridit ”för sanningens och ödmjukhetens och rättfärdighetens sak” och har triumferat för all framtid. (Psalm 45:5 [4], NW) På hans blodbestänkta klädnad finns det namn skrivet som tilldelats honom av den suveräne Herren Jehova, vars försvarare han är.

      Guds stora kvällsmåltid

      20. Vilken beskrivning ger Johannes av ”Guds stora kvällsmåltid”, och vilken tidigare liknande profetia påminner detta om?

      20 I Hesekiels syn blir fåglarna och de vilda djuren inbjudna till en fest efter tillintetgörandet av Gogs skara. De rensar marken från resterna efter Jehovas fienders lik genom att äta upp dem. (Hesekiel 39:11, 17–20) Det Johannes därefter säger påminner starkt om denna tidigare profetia: ”Jag såg också en ängel som stod i solen, och han ropade med hög röst och sade till alla fåglarna som flyger i midhimlen: ’Kom hit, ni skall samlas till Guds stora kvällsmåltid för att äta köttstycken av kungar och köttstycken av militärbefälhavare och köttstycken av starka män och köttstycken av hästar och av dem som sitter på dem och köttstycken av alla, av fria såväl som av slavar och av små och stora.’” – Uppenbarelseboken 19:17, 18.

      21. Vad anges av a) att ängeln står ”i solen”? b) att de döda lämnas kvar på marken? c) uppräkningen av dem vars kroppar skulle lämnas kvar på marken? d) uttrycket ”Guds stora kvällsmåltid”?

      21 Ängeln står ”i solen”, en auktoritativ position för att dra till sig fåglarnas uppmärksamhet. Han inbjuder dem att vara redo att frossa på köttet av dem som skall dödas av krigarkungen och dennes himmelska härar. Att de döda skall lämnas kvar på marken visar att de kommer att dö en vanärande död. I likhet med forntidens Isebel kommer de inte att få någon hedersam begravning. (2 Kungaboken 9:36, 37) Uppräkningen av dem vars kroppar skulle lämnas kvar visar hur omfattande tillintetgörelsen blir: kungar, militärbefälhavare, starka män, fria och slavar. Ingen är undantagen. Vartenda litet spår av den upproriska värld som är i opposition mot Jehova kommer att utplånas. Efter detta kommer det inte längre att finnas något rastlöst hav av villrådiga människor. (Uppenbarelseboken 21:1) Detta är ”Guds stora kvällsmåltid”, eftersom det är Jehova som inbjuder fåglarna att delta i den.

      22. Hur sammanfattar Johannes det slutliga krigets förlopp?

      22 Johannes sammanfattar det slutliga krigets förlopp: ”Och jag såg vilddjuret och jordens kungar och deras härar samlade för att föra kriget mot honom som satt på hästen och mot hans här. Och vilddjuret blev gripet, och jämte det den falske profeten, som inför det hade utfört de tecken, med vilka han vilseledde dem som hade fått vilddjurets märke och dem som tillber dess bild. Medan de ännu var vid liv, blev de båda slungade i eldsjön som brinner med svavel. Men de övriga blev dödade med det långa svärd, som tillhörde honom som satt på hästen, det som gick ut från hans mun. Och alla fåglarna blev mättade av köttstyckena från dem.” – Uppenbarelseboken 19:19–21.

      23. a) I vilket avseende utkämpas ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag” vid ”Harmageddon”? b) Vilken varning har ”jordens kungar” inte brytt sig om, och vad får det till följd?

      23 Efter det att den sjätte skålen med Jehovas förbittring gjutits ut församlades, enligt vad Johannes berättar, ”konungarna i hela världen” med hjälp av demonisk propaganda till ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”. Den utkämpas vid Harmageddon – inte någon bokstavlig plats, utan den världssituation som kräver att Jehova verkställer sin dom. (Uppenbarelseboken 16:12, 14, 16, 1917) Nu ser Johannes stridslinjerna. Alla ”jordens kungar och deras härar” har ställt upp sig mot Gud. De har hårdnackat vägrat att underkasta sig Jehovas kung. Han har varnat dem i tid i sitt inspirerade ord: ”Kyss sonen, så att [Jehova] inte må bli förtörnad och ni inte må förgås från vägen.” Eftersom de inte har underkastat sig Kristi styre, måste de dö. – Psalm 2:12, NW.

      24. a) Vilken dom verkställs på vilddjuret och den falske profeten, och i vilket avseende är de ”ännu ... vid liv”? b) Varför måste ”eldsjön” vara symbolisk?

      24 Det sjuhövdade, tiohornade vilddjuret, som kom upp ur havet och som representerar Satans politiska organisation, störtas ner i glömska, och samtidigt försvinner också den falske profeten, det sjunde världsväldet. (Uppenbarelseboken 13:1, 11–13; 16:13) Medan de ännu är ”vid liv”, medan de ännu är verksamma i sitt förenade motstånd mot Guds folk på jorden, kastas de i ”eldsjön”. Är det en bokstavlig eldsjö? Nej, lika lite som vilddjuret och den falske profeten är bokstavliga djur. Eldsjön är i stället en symbol av fullständig, slutlig tillintetgörelse, en plats utan återvändo. Det är dit som döden och hades, såväl som djävulen själv, så småningom blir slungade. (Uppenbarelseboken 20:10, 14) Det är givetvis inte ett inferno av evig pina för de onda, eftersom blotta tanken på en sådan plats är avskyvärd för Jehova. – Jeremia 19:5; 32:35; 1 Johannes 4:8, 16.

      25. a) Vilka är de som blir ”dödade med det långa svärd, som tillhörde honom som satt på hästen”? b) Kan vi förvänta att några av dessa som blir ”dödade” kommer att få en uppståndelse?

      25 Alla andra, som inte direkt haft någon del i att styra, men som likväl varit en oförbätterlig del av den moraliskt fördärvade människovärlden, blir också ”dödade med det långa svärd, som tillhörde honom som satt på hästen”. Jesus kommer att döma dessa som förtjänta av döden. Men eftersom eldsjön inte nämns i samband med dem, kan vi då förvänta att de får en uppståndelse? Det står ingenstans att de som vid det tillfället avrättas av Jehovas domare skall få en uppståndelse. Som Jesus själv sade kommer alla som inte är ”får” att gå bort ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar”, det vill säga ”till evigt avskärande”. (Matteus 25:33, 41, 46) I och med det når ”de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag” sin kulmen. – 2 Petrus 3:7; Nahum 1:2, 7–9; Malaki 4:1.

      26. Redogör helt kort för Harmageddonkrigets utgång.

      26 På det sättet når Satans hela jordiska organisation sitt slut. Den ”förra himmelen” av politiskt styre har försvunnit. ”Jorden”, den till synes bestående ordning som Satan har byggt upp under århundradenas lopp, är nu fullständigt tillintetgjord. ”Havet”, de onda människomassorna som motstår Jehova, finns inte längre. (Uppenbarelseboken 21:1; 2 Petrus 3:10) Men vad tänker Jehova göra med Satan själv? Johannes fortsätter att berätta.

  • Ormens huvud krossas
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 40

      Ormens huvud krossas

      Syn 14 – Uppenbarelseboken 20:1–10

      Innehåll: Satan kastas ner i avgrunden, tusenårsriket, mänsklighetens slutliga provsättning och tillintetgörandet av Satan

      Tid för uppfyllelsen: Från slutet av den stora vedermödan till tillintetgörandet av Satan

      1. Hur har uppfyllelsen av bibelns första profetia fortskridit?

      KOMMER du ihåg den första profetian i bibeln? Den uttalades av Jehova Gud, när han sade till ormen: ”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom.” (1 Moseboken 3:15, NW) Nu når uppfyllelsen av den profetian sin kulmen. Vi har följt den historiska utvecklingen av Satans krigföring mot Jehovas himmelska hustrulika organisation. (Uppenbarelseboken 12:1, 9) Ormens jordiska säd, med dess religion, politik och storfinans, har utsatt kvinnans säd, Jesus Kristus och hans 144.000 smorda efterföljare, för en hel del grym förföljelse här på jorden. (Johannes 8:37, 44; Galaterna 3:16, 29) Satan tillfogade Jesus en plågsam död. Men detta visade sig vara som en hälskada, för Gud uppväckte sin trogne Son på tredje dagen. – Apostlagärningarna 10:38–40.

      2. På vilket sätt kommer ormen att krossas, och vad händer med ormens jordiska säd?

      2 Vad skall då hända med ormen och hans säd? Omkring år 56 v.t. skrev aposteln Paulus ett långt brev till de kristna i Rom. I avslutningen uppmuntrade han dem genom att säga: ”Den Gud som ger frid skall, för sin del, inom kort krossa Satan under era fötter.” (Romarna 16:20) Detta kommer att medföra mer än bara ett ytligt sår. Satan skall krossas! Paulus använde här det grekiska ordet syn·trí·bō, som betyder stöta sönder till mos, trampa ner, fullständigt förinta genom att krossa. Det är nu dags för ormens mänskliga säd att utsättas för en verklig hemsökelse under Herrens dag, något som kulminerar i den stora vedermödan, då det stora Babylon och världens politiska system, tillsammans med deras hantlangare inom militären och finansvärlden, fullständigt skall krossas. (Uppenbarelseboken, kapitel 18 och 19) Därmed för Jehova fiendskapen mellan de två säderna till en kulmen. Guds kvinnas Säd triumferar över ormens jordiska säd, och denna säd är då borta.

      Satan kastas i avgrunden

      3. Vad berättar Johannes skall hända med Satan?

      3 Vad är det då som väntar Satan själv och hans demoner? Johannes berättar: ”Och jag såg en ängel komma ner från himmelen med avgrundens nyckel och en stor kedja i sin hand. Och han grep draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan, och band honom för tusen år. Och han slungade honom i avgrunden och stängde igen den och förseglade den över honom, för att han inte mer skulle vilseleda nationerna förrän de tusen åren var till ända. Efter detta måste han släppas lös för en liten tid.” – Uppenbarelseboken 20:1–3.

      4. Vem är ängeln med avgrundens nyckel, och hur vet vi det?

      4 Vem är den här ängeln? Han måste ha en enorm makt för att kunna undanröja Jehovas ärkefiende. Han har ”avgrundens nyckel och en stor kedja”. Påminner inte detta oss om en tidigare syn? Jo visst! Gräshoppornas kung kallas ”avgrundens ängel”. (Uppenbarelseboken 9:11) Här får vi alltså återigen se Jehovas främste försvarare, den förhärligade Jesus Kristus, i aktion. Denne ärkeängel, som kastade Satan ut ur himmelen, som dömde det stora Babylon och som undanröjde ”jordens kungar och deras härar” vid Harmageddon, skulle säkerligen inte träda åt sidan för att låta en ängel av lägre rang utföra själva paradnumret – att kasta Satan i avgrunden. – Uppenbarelseboken 12:7–9; 18:1, 2; 19:11–21.

      5. Vad gör avgrundens ängel med Satan, djävulen, och varför?

      5 När den stora eldfärgade draken slungades ner från himmelen, omtalades han som ”den ursprunglige ormen, han som kallas Djävul och Satan, han som vilseleder hela den bebodda jorden”. (Uppenbarelseboken 12:3, 9) Nu, vid den tid då han grips och kastas i avgrunden, beskrivs han återigen till fullo som ”draken, den ursprunglige ormen, som är djävulen och Satan”. Denne tarvlige skövlare, bedragare, baktalare och motståndare kedjas och slungas ”i avgrunden”, som blir igenstängd och tätt förseglad, ”för att han inte mer ... [skall] vilseleda nationerna”. Satan kommer att vara fängslad i avgrunden i tusen år, en period under vilken han inte kommer att kunna utöva mer inflytande på människorna än en fånge i en djup fängelsehåla. Avgrundens ängel avskär Satan fullständigt från all kontakt med rättfärdighetens rike. Vilken befrielse för människorna!

      6. a) Vilka belägg finns det för att även demonerna kommer till avgrunden? b) Vad kan nu ta sin början, och varför?

      6 Vad händer med demonerna? Även de har kommit att ”förvaras för dom”. (2 Petrus 2:4) Satan kallas ”Beelsebub, demonernas härskare”. (Lukas 11:15, 18; Matteus 10:25) Borde inte de också få samma dom, med tanke på det långvariga samarbetet med Satan? Avgrunden har under lång tid varit något som demonerna fruktat för. Vid ett tillfälle, när Jesus konfronterades med dem, ”bönföll [de] honom oavbrutet att inte ge dem order att bege sig av till avgrunden”. (Lukas 8:31) Men när Satan slungas i avgrunden kommer med all säkerhet hans änglar att kastas dit tillsammans med honom. (Jämför Jesaja 24:21, 22.) Efter det att Satan och hans demoner slungats i avgrunden kan Jesu Kristi tusenårsrike ta sin början.

      7. a) I vilket tillstånd kommer Satan och hans demoner att befinna sig medan de är i avgrunden, och hur vet vi det? b) Är hades och avgrunden samma sak? (Se fotnoten.)

      7 Kommer Satan och hans demoner att vara verksamma medan de befinner sig i avgrunden? Kom ihåg det scharlakansröda sjuhövdade vilddjuret som ”var, men ... inte [är], och ändå skall det till att stiga upp ur avgrunden”. (Uppenbarelseboken 17:8) Medan det var i avgrunden var det inte. Det var overksamt, orörligt, dött i fråga om alla planer och avsikter. Likaså sade aposteln Paulus, när han talade om Jesus: ”’Vem skall stiga ner i avgrunden?’ det vill säga för att hämta upp Kristus från de döda.” (Romarna 10:7) Medan Jesus var i avgrunden var han död.a Det är alltså förnuftigt att dra slutsatsen att Satan och hans demoner kommer att befinna sig i ett tillstånd av dödsliknande overksamhet under de tusen år de befinner sig i avgrunden. Vilka goda nyheter för dem som älskar rättfärdighet!

      Domare i tusen år

      8, 9. Vad berättar Johannes nu om dem som sitter på troner, och vilka är dessa?

      8 Efter de tusen åren befrias Satan ur avgrunden för en kort tid. Varför det? Innan Johannes svarar på det riktar han åter vår uppmärksamhet mot början av den tidsperioden. Vi läser: ”Och jag såg troner, och det var några som satte sig på dem, och makt att döma gavs åt dem.” (Uppenbarelseboken 20:4a) Vilka är dessa som sitter på troner och regerar tillsammans med den förhärligade Jesus i himlarna?

      9 Det är de ”heliga” som enligt Daniels beskrivning härskar i Riket tillsammans med honom som är lik ”en människoson”. (Daniel 7:13, 14, 18) De är desamma som de 24 äldste som sitter på himmelska troner i Jehovas själva närvaro. (Uppenbarelseboken 4:4) Bland dessa finns de 12 apostlarna, åt vilka Jesus gav löftet: ”I återskapelsen, när Människosonen sätter sig på sin härliga tron, skall också ni som har följt mig själva sitta på tolv troner och döma Israels tolv stammar.” (Matteus 19:28) Bland dem finns även Paulus såväl som de kristna i Korint som förblev trogna. (1 Korintierna 4:8; 6:2, 3) Bland dem finns av allt att döma också de medlemmar av församlingen i Laodicea som segrade. – Uppenbarelseboken 3:21.

      10. a) Hur beskriver Johannes nu de 144.000 kungarna? b) Vilka, som Johannes tidigare berättat om, finns med bland de 144.000 kungarna?

      10 Troner – 144.000 stycken – har ställts i ordning för dessa smorda segrare som är köpta ”från människorna såsom en förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:1, 4) ”Ja”, säger Johannes vidare, ”jag såg deras själar, som hade avrättats med yxa för att de hade vittnat om Jesus och för att de hade talat om Gud, och dem som varken hade tillbett vilddjuret eller dess bild och som inte hade fått märket på sin panna och på sin hand.” (Uppenbarelseboken 20:4b) Bland dessa kungar finns de smorda kristna martyrer som tidigare, i samband med öppnandet av det femte sigillet, frågade Jehova hur mycket längre han skulle vänta för att hämnas deras blod. Vid det tillfället gavs det åt dem en vit dräkt, och det sades att de skulle vänta ännu lite till. Men nu har de blivit hämnade genom att det stora Babylon blivit ödelagt, nationerna tillintetgjorts av konungars konung och herrars herre och Satan kastats i avgrunden. – Uppenbarelseboken 6:9–11; 17:16; 19:15, 16.

      11. a) Hur skall vi förstå uttrycket ”avrättats med yxa”? b) Varför kan det sägas att alla de 144.000 dött en offerdöd?

      11 Har alla dessa 144.000 kungliga domare bokstavligen ”avrättats med yxa”? Det var troligtvis relativt få av dem som blev det i fysisk bemärkelse. Men uttrycket är med all sannolikhet avsett att omfatta alla de smorda kristna som på ett eller annat sätt får lida som martyrer.b (Matteus 10:22, 28) Säkert skulle Satan ha velat avrätta dem alla med yxa, men alla Jesu smorda bröder dör faktiskt inte som martyrer. Många av dem dör på grund av sjukdom eller hög ålder. Men även dessa tillhör den grupp som Johannes nu ser. I viss bemärkelse dör de alla en offerdöd. (Romarna 6:3–5) Dessutom har ingen av dem varit någon del av världen. Följaktligen har de alla blivit hatade av världen och i själva verket kommit att betraktas som döda av den. (Johannes 15:19; 1 Korintierna 4:13) Ingen av dem har tillbett vilddjuret eller dess bild, och ingen av dem hade vilddjurets märke på sig när de dog. De dog alla som segrare. – 1 Johannes 5:4; Uppenbarelseboken 2:7; 3:12; 12:11.

      12. Vad säger Johannes om de 144.000 kungarna, och när inträffar det att de får liv?

      12 Nu lever dessa segrare igen. Johannes berättar: ”Och de fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde i tusen år.” (Uppenbarelseboken 20:4c) Betyder det här att dessa domare inte uppväcks förrän efter det att nationerna tillintetgjorts och Satan och hans demoner kastats i avgrunden? Nej. De flesta av dem är redan i högsta grad levande, eftersom de red tillsammans med Jesus mot nationerna vid Harmageddon. (Uppenbarelseboken 2:26, 27; 19:14) Ja, Paulus antydde att deras uppståndelse inleds strax efter det att Jesu närvaro började år 1914 och att somliga blir uppväckta före andra. (1 Korintierna 15:51–54; 1 Tessalonikerna 4:15–17) Att de får liv är således något som sker under en längre tidsperiod, allteftersom var och en av dem får motta gåvan odödligt liv i himlarna. – 2 Tessalonikerna 1:7; 2 Petrus 3:11–14.

      13. a) Hur skall vi betrakta de tusen åren under vilka de 144.000 härskar, och varför? b) Hur betraktade Papias från Hierapolis de tusen åren? (Se fotnoten.)

      13 De kommer att härska och döma i tusen år. Är de tusen åren bokstavliga, eller skall vi betrakta dem som symboliska, som en obestämd, lång tidsperiod? ”Tusenden” kan betyda ett stort, obestämt antal, som i 1 Samuelsboken 21:11 (NW). Men här är ”tusen” bokstavligt, eftersom det tre gånger i Uppenbarelseboken 20:5–7 formuleras som ”de tusen åren”. Paulus kallade denna domsperiod ”en dag”, när han sade: ”Han [Gud] har fastställt en dag på vilken han har för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet.” (Apostlagärningarna 17:31) Eftersom Petrus uppger att en dag för Jehova är som tusen år, är det på sin plats att denna dag av dom är tusen bokstavliga år lång.c – 2 Petrus 3:8.

      De övriga av de döda

      14. a) Vad inflikar Johannes om ”de övriga av de döda”? b) Hur kastar uttalanden som gjorts av aposteln Paulus ljus över uttrycket ”fick ... liv”?

      14 Men vilka kommer dessa kungar att döma, om det är som aposteln Johannes här inflikar: ”(De övriga av de döda fick inte liv förrän de tusen åren var till ända)”? (Uppenbarelseboken 20:5a) Återigen får vi lov att förstå uttrycket ”fick ... liv” med hänsyn till sammanhanget. Det här uttrycket kan ha olika innebörd beroende på omständigheterna. Aposteln Paulus sade till exempel om sina smorda medkristna: ”Er har Gud gjort levande fast ni var döda i era överträdelser och synder.” (Efesierna 2:1) Ja, med anden smorda kristna gjordes ”levande” redan under det första århundradet genom att de förklarades rättfärdiga på grundval av sin tro på Jesu offer. – Romarna 3:23, 24.

      15. a) Vilken ställning inför Gud hade förkristna Jehovas vittnen? b) Hur får de andra fåren liv, och när kommer de i fullaste bemärkelse att besitta jorden?

      15 Förkristna Jehovas vittnen blev på liknande sätt förklarade rättfärdiga som Guds vänner, och Abraham, Isak och Jakob omtalades som ”levande”, fastän de var fysiskt döda. (Matteus 22:31, 32; Jakob 2:21, 23) Men dessa och alla övriga som uppväcks, såväl som medlemmarna av den stora skaran av trogna andra får som överlever Harmageddon och alla de barn som föds av dem i den nya världen, måste ännu upplyftas till mänsklig fullkomlighet. Detta kommer att åstadkommas av Kristus och hans medförbundna kungar och präster under den tusenåriga domens dag, och det sker på grundval av Jesu försoningsoffer. Vid slutet av den dagen kommer ”de övriga av de döda” att ha fått ”liv” i bemärkelsen att de är fullkomliga som människor. Som vi skall få se måste de då genomgå en slutlig provsättning, men de ställs inför provet som fullkomliga människor. När de genomgått provet kommer Gud att förklara dem förtjänta att få leva för evigt och betrakta dem som rättfärdiga i ordets fullaste bemärkelse. De får vara med om den fullständiga uppfyllelsen av löftet: ”De rättfärdiga själva skall besitta jorden, och de skall för evigt bo på den.” (Psalm 37:29, NW) Vilken angenäm framtid de lydiga människorna har att se fram emot!

      Den första uppståndelsen

      16. Hur beskriver Johannes den uppståndelse som de som härskar som kungar med Kristus får del av, och varför?

      16 Johannes återkommer nu till dem som ”fick liv och härskade som kungar tillsammans med den Smorde” och skriver: ”Detta är den första uppståndelsen.” (Uppenbarelseboken 20:5b) På vilket sätt är den först? Det är ”den första uppståndelsen” i fråga om tidpunkt, för de som är med om den är en ”förstling åt Gud och åt Lammet”. (Uppenbarelseboken 14:4) Den är också först i fråga om vikt och betydelse, eftersom de som får del av den blir medregenter med Jesus i hans himmelska rike och får döma de övriga människorna. Slutligen är den först i fråga om beskaffenhet. Med undantag av Jesus Kristus själv är de som uppväcks i den första uppståndelsen de enda skapelser som, enligt vad bibeln omnämner, erhåller odödlighet. – 1 Korintierna 15:53; 1 Timoteus 6:16.

      17. a) Hur beskriver Johannes de smorda kristnas välsignade framtidsutsikt? b) Vad är ”den andra döden”, och varför har den ”ingen myndighet” över de 144.000 segrarna?

      17 Vilken välsignad framtid dessa smorda har att se fram emot! Det är som Johannes tillkännager: ”Lycklig och helig är var och en som har del i den första uppståndelsen; över dessa har den andra döden ingen myndighet.” (Uppenbarelseboken 20:6a) Som Jesus lovade de kristna i Smyrna riskerar dessa segrare som har del i ”den första uppståndelsen” inte att skadas av ”den andra döden”, den som innebär tillintetgörelse och undergång utan hopp om en uppståndelse. (Uppenbarelseboken 2:11; 20:14) Den andra döden har inte någon ”myndighet” över dessa segrare, eftersom de kommer att ha ifört sig oförgänglighet och odödlighet. – 1 Korintierna 15:53.

      18. Vad säger Johannes nu om jordens nya styresmän, och vad kommer de att åstadkomma?

      18 Vilken skillnad jämfört med jordens kungar under den tid Satan har fått utöva myndighet! Dessa har härskat som mest 50 eller 60 år var, och de allra flesta bara några få år. Många av dem har förtryckt människorna. I vilket fall som helst, hur skulle nationerna kunna fara väl av att ständigt få nya styresmän och ständigt behöva byta politik? Johannes säger däremot om jordens nya styresmän: ”De skall vara Guds och den Smordes präster och skall härska som kungar tillsammans med honom de tusen åren.” (Uppenbarelseboken 20:6b) Tillsammans med Jesus kommer de att utgöra den enda existerande regeringen under ett tusen år. Den prästerliga tjänst de utför när de gör bruk av värdet av Jesu fullkomliga mänskliga offer kommer att upplyfta hörsamma människor till andlig, moralisk och fysisk fullkomlighet. Den kungliga tjänst de utför kommer att leda till att ett hela jorden omfattande mänskligt samhälle som återspeglar Jehovas rättfärdighet och helighet byggs upp. Som domare under tusen år kommer de tillsammans med Jesus att på ett kärleksfullt sätt vägleda mottagliga människor mot målet evigt liv. – Johannes 3:16.

      Den slutliga provsättningen

      19. Vilket tillstånd kommer jorden och människorna att befinna sig i vid slutet av tusenårsriket, och vad gör Jesus då?

      19 Vid slutet av tusenårsriket kommer hela jorden att likna det ursprungliga Eden. Då kommer den att vara ett verkligt paradis. De fullkomliga människorna kommer inte längre att behöva någon överstepräst som lägger sig ut för dem inför Gud, eftersom alla spår av den adamitiska synden kommer att ha avlägsnats och den siste fienden, döden, kommer att ha gjorts till intet. Kristi rike kommer att ha åstadkommit det som är Guds uppsåt – att skapa en enad värld med en enda regering. Vid denna tidpunkt ”överlämnar [Jesus] riket åt sin Gud och Fader”. – 1 Korintierna 15:22–26; Romarna 15:12.

      20. Vad berättar Johannes kommer att hända när det är dags för den slutliga provsättningen?

      20 Det är nu dags för en slutlig provsättning. Kommer den fullkomnade människovärlden, till skillnad från de första människorna i Eden, att stå fast i ostrafflighet? Johannes berättar om vad som händer: ”Så snart som nu de tusen åren är till ända, skall Satan släppas lös ur sitt fängelse, och han skall gå ut för att vilseleda de nationer som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog, för att samla dem till kriget. Antalet av dessa är som sanden i havet. Och de ryckte fram över jordens vidd och omringade de heligas läger och den älskade staden.” – Uppenbarelseboken 20:7–9a.

      21. Vad gör Satan i sin sista ansträngning, och varför bör vi inte bli förvånade över att några kommer att följa Satan även efter tusenårsriket?

      21 Hur kommer det att gå för Satan i hans sista ansträngning? Han bedrar ”de nationer som är vid jordens fyra hörn, Gog och Magog”, och leder dem till ”kriget”. Vem i all världen skulle vilja ta ställning på Satans sida efter tusen års lyckligt och uppbyggande teokratiskt styre? Vi får inte glömma att Satan lyckades vilseleda de fullkomliga människorna Adam och Eva medan de levde sitt liv i Edens paradis. Han lyckades också förleda himmelska änglar som hade sett de dåliga resultaten av det ursprungliga upproret. (2 Petrus 2:4; Judas, vers 6) Vi bör alltså inte bli förvånade över att en del fullkomliga människor kommer att lockas till att följa Satan, även efter tusen härliga år under Guds rikes styre.

      22. a) Vad tyder uttrycket ”de nationer som är vid jordens fyra hörn” på? b) Varför kallas upprorsmakarna ”Gog och Magog”?

      22 Bibeln kallar dessa upprorsmakare ”de nationer som är vid jordens fyra hörn”. Det här betyder inte att människorna på nytt kommer att ha delat upp sig i sinsemellan oförenliga självständiga stater. Det tyder bara på att dessa människor kommer att ta avstånd från dem som är rättfärdiga och lojala mot Jehova och visa prov på samma dåliga anda som nationerna i dag visar. De kommer att ”tänka ut onda anslag”, alldeles som Gog i Magog i Hesekiels profetia, i syfte att fördärva det teokratiska styret över jorden. (Hesekiel 38:3, 10–12) Det är därför de kallas ”Gog och Magog”.

      23. Vad anges av att upprorsmakarnas antal är ”som sanden i havet”?

      23 De som förenar sig med Satan i hans uppror kommer till antalet att vara ”som sanden i havet”. Hur många är det? Det finns inget förutbestämt antal. (Jämför Josua 11:4; Domarboken 7:12.) Det slutliga totala antalet upprorsmakare kommer att vara beroende av hur varje enskild individ reagerar på Satans bedrägliga knep. Men utan tvivel kommer det att vara ett ganska stort antal, eftersom de anser sig starka nog att kunna besegra ”de heligas läger och den älskade staden”.

      24. a) Vad är ”den älskade staden”, och hur kan den bli omringad? b) Vad avser ”de heligas läger”?

      24 ”Den älskade staden” måste vara den stad som den förhärligade Jesus Kristus talar med sina efterföljare om i Uppenbarelseboken 3:12 och som han kallar ”min Guds stad, det nya Jerusalem, som kommer ner från himmelen från min Gud”. Hur kan då de jordiska styrkorna omringa staden, med tanke på att den är en himmelsk organisation? Genom att omringa ”de heligas läger”. Ett läger är utanför en stad. Därför måste ”de heligas läger” avse dem som är på jorden utanför det i himmelen belägna nya Jerusalem och som lojalt understöder Jehovas regeringsanordning. När upprorsmakarna under Satan angriper dessa trogna, betraktar Herren Jesus det som att han själv blir utsatt för ett övergrepp. (Matteus 25:40, 45) Dessa ”nationer” kommer att försöka utplåna allt det som det himmelska nya Jerusalem åstadkommit i sin uppgift att göra jorden till ett paradis. Genom att angripa ”de heligas läger” angriper de också ”den älskade staden”.

      Eld- och svavelsjön

      25. Hur beskriver Johannes utgången av upprorsmakarnas angrepp på ”de heligas läger”, och vad kommer detta att innebära för Satan?

      25 Kommer den här slutliga ansträngningen från Satans sida att lyckas? Naturligtvis inte – lika lite som att det angrepp som Gog i Magog skall göra på det andliga Israel i vår tid kommer att lyckas! (Hesekiel 38:18–23) Johannes beskriver utgången i livfulla ordalag: ”Men eld kom ner från himmelen och förtärde dem. Och djävulen, som vilseledde dem, slungades i eld- och svavelsjön, där både vilddjuret och den falske profeten redan var.” (Uppenbarelseboken 20:9b–10a) Den här gången blir Satan, den ursprunglige ormen, inte bara kastad i avgrunden, utan han kommer att utplånas ur tillvaron, pulvriseras, fullständigt tillintetgöras som med eld.

      26. Varför kan inte ”eld- och svavelsjön” vara en bokstavlig plats av pina?

      26 Vi har redan konstaterat att ”eld- och svavelsjön” inte kan vara en bokstavlig plats av pina. (Uppenbarelseboken 19:20) Om Satan skulle utsättas för olidlig tortyr där i all evighet, skulle Jehova bli tvungen att bevara honom vid liv. Livet är emellertid en gåva och inte ett straff. Döden är straffet för synd, och enligt bibeln kan döda skapelser inte känna någon plåga. (Romarna 6:23; Predikaren 9:5, 10) För övrigt läser vi längre fram att döden själv och hades kastas i samma sjö av eld och svavel. Döden och hades kan givetvis inte lida plåga. – Uppenbarelseboken 20:14.

      27. Hur hjälper oss det som hände med Sodom och Gomorra att förstå uttrycket eld- och svavelsjön?

      27 Allt detta ger stöd åt uppfattningen att eld- och svavelsjön är symbolisk. Att eld och svavel omnämns för dessutom tanken till de forntida städerna Sodoms och Gomorras öde, vilka förintades av Gud på grund av sin oerhörda ondska. När deras tid kom lät ”Jehova det regna svavel och eld från Jehova, från himlarna, över Sodom och över Gomorra”. (1 Moseboken 19:24, NW) Det som drabbade de två städerna kallas ”det rättsliga straffet bestående av evig eld”. (Judas, vers 7) Trots detta utsattes de två städerna inte för evig pina. De blev i stället förintade, totalt utplånade för all framtid, tillsammans med sina depraverade invånare. Städerna existerar inte i dag, och ingen kan med säkerhet säga var de låg.

      28. Vad är eld- och svavelsjön, och på vilket sätt skiljer den sig från döden, hades och avgrunden?

      28 Bibeln själv förklarar i harmoni med detta vad eld- och svavelsjön betyder: ”Detta betyder den andra döden, eldsjön.” (Uppenbarelseboken 20:14) Denna sjö är av allt att döma samma sak som det gehenna som Jesus talade om, en plats där de onda förblir tillintetgjorda och inte för evigt blir torterade. (Matteus 10:28) Det betyder fullständig, total tillintetgörelse utan hopp om en uppståndelse. Det finns således nycklar till döden, till hades och till avgrunden, men det nämns ingenting om någon nyckel till att öppna eld- och svavelsjön. (Uppenbarelseboken 1:18; 20:1) Den kommer aldrig att frige sina fångar. – Jämför Markus 9:43–47.

      De skall plågas dag och natt till evig tid

      29, 30. Vad säger Johannes om djävulen såväl som om vilddjuret och om den falske profeten, och hur skall man förstå detta?

      29 Johannes säger nu om djävulen såväl som om vilddjuret och om den falske profeten: ”Och de skall plågas dag och natt till evig tid.” (Uppenbarelseboken 20:10b) Vad kan då det här betyda? Som vi redan har nämnt är det inte logiskt att påstå att symboler, sådana som vilddjuret och den falske profeten såväl som döden och hades, kan lida plåga i bokstavlig bemärkelse. Därför har vi ingen anledning att tro att Satan kommer att få lida i all evighet. Han skall tillintetgöras.

      30 Det grekiska ord som här har översatts med ”plåga”, ba·sa·ní·zō, betyder i första hand ”att pröva (metaller) med proberstenen”. ”Att fråga ut genom tillgripande av tortyr” är en andra innebörd. (The New Thayer’s Greek-English Lexicon of the New Testament) Bruket av det här grekiska ordet i detta sammanhang visar att det som sker med Satan kommer att i all evighet tjäna som en probersten i stridsfrågan om huruvida Jehovas styre är rätt och rättfärdigt. Stridsfrågan om det suveräna styret kommer att ha avgjorts en gång för alla. Aldrig mer behöver en anklagelse mot Jehovas suveränitet prövas under en längre tidsperiod, för att det skall bevisas att den är orätt. – Jämför Psalm 92:2, 16 (1, 15).

      31. Hur får vi genom två grekiska ord som är besläktade med det ord som betyder ”plåga” hjälp att förstå vilket slags straff som Satan, djävulen, får?

      31 Vidare används i bibeln det besläktade ordet ba·sa·ni·stḗs, ”plågare”, i betydelsen ”fångvaktare”. (Matteus 18:34, Kingdom Interlinear) I överensstämmelse med detta kommer Satan att bli fängslad i eldsjön för evigt; han kommer aldrig att släppas fri. I den grekiska Septuagintaöversättningen, som Johannes var väl förtrogen med, används det besläktade ordet bá·sa·nos med hänsyftning på förödmjukelse som leder till döden. (Hesekiel 32:24, 30) Det här hjälper oss att förstå att det straff som Satan får är en förödmjukande, evig död i eld- och svavelsjön. Hans gärningar dör med honom. – 1 Johannes 3:8.

      32. Vilket straff kommer demonerna att få, och hur vet vi det?

      32 Demonerna nämns inte i den här versen heller. Kommer de att släppas fria tillsammans med Satan vid slutet av de tusen åren och sedan få straffet evig död samtidigt med honom? Ja, alla vittnesbörd tyder på det. I liknelsen om fåren och getterna sade Jesus att getterna skulle gå bort ”till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar”. (Matteus 25:41) Uttrycket ”eviga elden” måste avse eld- och svavelsjön i vilken Satan skall slungas. Djävulens änglar kastades ut ur himmelen tillsammans med honom. De kastas uppenbarligen i avgrunden tillsammans med honom vid början av tusenårsriket. Följaktligen kommer de då också att bli tillintetgjorda tillsammans med honom i eld- och svavelsjön. – Matteus 8:29.

      33. Vilken avslutande detalj i 1 Moseboken 3:15 kommer då att uppfyllas, och vad riktar Jehovas ande nu Johannes’ uppmärksamhet mot?

      33 På det viset kommer den avslutande detaljen i profetian som finns upptecknad i 1 Moseboken 3:15 att uppfyllas. När Satan slungas i eldsjön kommer han att bli lika död som en orm vars huvud har blivit söndertrampat under en järnskodd häl. Han och hans demoner kommer att vara borta för evigt. Det nämns ingenting mer om dem i Uppenbarelseboken. Nu, när vi genom profetian fått veta hur dessa skall tas bort, riktar Jehovas ande uppmärksamheten på något som är av yttersta intresse för dem som hyser ett jordiskt hopp: Vad kommer den himmelska regeringen med ”kungars kung” och ”de kallade och utvalda och trogna” tillsammans med honom att ha åstadkommit för människorna? (Uppenbarelseboken 17:14) För att få svar på det blir vi av Johannes än en gång förda tillbaka till början av tusenårsriket.

      [Fotnoter]

      a Andra skriftställen talar om att Jesus befann sig i hades medan han var död. (Apostlagärningarna 2:31) Vi bör dock inte dra slutsatsen att hades och avgrunden alltid avser samma sak. Även om vilddjuret och Satan hamnar i avgrunden, sägs enbart människor komma till hades, där de sover i döden fram till uppståndelsen. – Job 14:13; Uppenbarelseboken 20:13.

      b Yxan (grekiska: pé·le·kus) var tydligen det traditionella avrättningsredskapet i Rom, även om svärdet användes mer allmänt på Johannes’ tid. (Apostlagärningarna 12:2) Därför betyder det grekiska ord som används här, pe·pe·le·kis·mé·nōn (”avrättats med yxa”), rätt och slätt ”avrättats”.

      c En intressant upplysning är att Papias från Hierapolis, som man antar fick en del av sin bibelkunskap från lärjungar till Johannes, Uppenbarelsebokens skribent, av historieskrivaren Eusebios från 300-talet uppges ha trott på ett bokstavligt tusenårsrike med Kristus som kung (även om Eusebios gav uttryck åt en helt annan mening). – Eusebius kyrkohistoria, III, 39.

      [Bild på sidan 293]

      Döda havet. Den plats där man antar att Sodom och Gomorra låg

      [Bilder på sidan 294]

      ”Jag kommer att sätta fiendskap mellan dig och kvinnan och mellan din säd och hennes säd. Han kommer att krossa huvudet på dig, och du kommer att krossa hälen på honom”

  • Guds dag av dom och den glädje som blir följden
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 41

      Guds dag av dom och den glädje som blir följden

      Syn 15 – Uppenbarelseboken 20:11–21:8

      Innehåll: Den allmänna uppståndelsen, domens dag och välsignelserna i samband med nya himlar och en ny jord

      Tid för uppfyllelsen: Tusenårsriket

      1. a) Vad förlorade människorna när Adam och Eva syndade? b) Vilket uppsåt har Gud inte ändrat på, och hur vet vi det?

      VI MÄNNISKOR skapades för att leva för evigt. Om Adam och Eva hade lytt Guds befallningar, skulle de aldrig ha dött. (1 Moseboken 1:28; 2:8, 16, 17; Predikaren 3:10, 11) Men när de syndade gick de miste om fullkomlighet och liv både för egen del och för sin avkomma, och döden kom att härska över människorna som en obeveklig fiende. (Romarna 5:12, 14; 1 Korintierna 15:26) Trots detta har Guds uppsåt att låta fullkomliga människor leva för evigt på en paradisisk jord inte förändrats. På grund av sin stora kärlek till människorna sände han sin enfödde Son till jorden, Jesus, som gav sitt fullkomliga mänskliga liv till en lösen för ”många” av Adams avkomlingar. (Matteus 20:28; Johannes 3:16) Jesus kan nu använda det lagenliga värdet av sitt offer för att återföra troende människor till fullkomligt liv på en paradisisk jord. (1 Petrus 3:18; 1 Johannes 2:2) Vilken storslagen orsak för människorna att ”fröjdas och glädjas”! – Jesaja 25:8, 9, NW.

      2. Vad berättar Johannes i Uppenbarelseboken 20:11, och vad är den ”stora vita tronen”?

      2 I och med att Satan är fängslad i avgrunden börjar Jesu härliga tusenårsrike. Det är nu den ”dag” då Gud har ”för avsikt att döma den bebodda jorden i rättfärdighet genom en man som han har förordnat”. (Apostlagärningarna 17:31; 2 Petrus 3:8) Johannes säger: ”Och jag såg en stor vit tron och honom som satt på den. För hans ansikte flydde jorden och himmelen, och där fanns ingen plats för dem.” (Uppenbarelseboken 20:11) Vad är den här ”stora vita tronen”? Det kan inte vara något annat än det domarsäte som tillhör ”Gud, allas domare”. (Hebréerna 12:23) Nu kommer han att döma människorna med avseende på vilka som kommer att dra nytta av Jesu lösenoffer. – Markus 10:45.

      3. a) Vad anges av att Guds tron sägs vara ”stor” och ”vit”? b) Vilka kommer att utföra dömandet under domens dag, och på grundval av vad?

      3 Guds tron är ”stor”, vilket framhäver Jehovas majestät som suverän Herre, och den är ”vit”, vilket riktar uppmärksamheten på hans klanderfria rättfärdighet. Han är den som slutgiltigt dömer människorna. (Psalm 19:8–12 [7–11]; Jesaja 33:22; 51:5, 8) Men han har överlåtit arbetet med att döma åt Jesus Kristus: ”Fadern dömer nämligen ingen alls, utan han har anförtrott all rättskipning åt Sonen.” (Johannes 5:22) Tillsammans med Jesus är hans 144.000 medförbundna, åt vilka ”makt att döma gavs ... i tusen år”. (Uppenbarelseboken 20:4) Men likafullt är det Jehovas normer som är avgörande för vad som kommer att hända med varje enskild individ under domens dag.

      4. Vad betyder det att ”jorden och himmelen” flydde?

      4 Hur kommer det sig att ”jorden och himmelen” flydde? Det här är den himmel som försvann såsom en skriftrulle vid brytandet av det sjätte sigillet – de mänskliga styrande makterna som är ”sparade åt eld och förvaras till de ogudaktiga människornas doms och förintelses dag”. (Uppenbarelseboken 6:14; 2 Petrus 3:7) Jorden är den organiserade tingens ordning som är rådande under detta styre. (Uppenbarelseboken 8:7) Tillintetgörandet av vilddjuret och jordens kungar och deras härar jämte dem som har fått vilddjurets märke och dem som tillber dess bild är det som markerar att denna himmel och denna jord flyr bort. (Uppenbarelseboken 19:19–21) Nu, då domen har verkställts på Satans jord och himmel, påbjuder den store domaren en ny domens dag.

      Den tusenåriga domens dag

      5. Vilka återstår att dömas sedan den gamla jorden och den gamla himmelen flytt?

      5 Vilka återstår att dömas sedan den gamla jorden och den gamla himmelen flytt? Inte den smorda kvarlevan av de 144.000, för dessa har redan dömts och försetts med sigill. Om några smorda fortfarande är vid liv på jorden efter Harmageddon, måste de dö kort därefter och får då motta sin himmelska belöning genom en uppståndelse. (1 Petrus 4:17; Uppenbarelseboken 7:2–4) Men miljoner av den stora skaran, som då har kommit ut ur den stora vedermödan, står fullt synliga ”inför tronen”. Dessa har redan räknats rättfärdiga för att få överleva på grund av sin tro på Jesu utgjutna blod, men dömandet av dem måste gå vidare under de tusen åren, medan Jesus fortsätter att leda dem till ”källor med livets vatten”. Sedan, när de blivit återförda till mänsklig fullkomlighet och därefter blivit provsatta, kommer de att förklaras rättfärdiga i fullaste bemärkelse. (Uppenbarelseboken 7:9, 10, 14, 17) Barn som överlever den stora vedermödan och alla de barn som föds åt den stora skaran under millenniet kommer på liknande sätt att behöva dömas under de tusen åren. – Jämför 1 Moseboken 1:28; 9:7; 1 Korintierna 7:14.

      6. a) Vad är det för en folkmassa Johannes ser, och vad anges av orden ”de stora och de små”? b) På vilket sätt kommer utan tvivel de oräkneliga miljoner som finns i Guds minne att väckas till liv?

      6 Johannes lägger emellertid märke till en folkmassa som är mycket talrikare än den överlevande stora skaran. Den kommer att uppgå till tusentals miljoner. ”Och jag såg de döda, de stora och de små, stå inför tronen, och skriftrullar öppnades.” (Uppenbarelseboken 20:12a) ”De stora och de små” omfattar både bemärkta personer och mindre bemärkta människor som har levt och dött här på jorden under de gångna 6.000 åren. I det evangelium som aposteln Johannes skrev kort efter Uppenbarelseboken sade Jesus om Fadern: ”Han har gett honom [Jesus] myndighet att hålla dom, eftersom han är Människoson. Förundra er inte över detta, därför att den stund kommer, i vilken alla som är i minnesgravarna skall höra hans röst och komma ut.” (Johannes 5:27–29) Vilket ofattbart stort projekt – att upphäva alla dödsfall och begravningar under hela historien! Utan tvivel kommer dessa oräkneliga miljoner som finns i Guds minne att väckas till liv successivt, så att den stora skaran – som består av jämförelsevis få – kommer att kunna ta hand om de problem som kan uppstå på grund av att de uppväckta till att börja med kan ha en tendens att vilja följa sin gamla livsstil med dess köttsliga svagheter och attityder.

      Vilka blir uppväckta och dömda?

      7, 8. a) Vad är det för en skriftrulle som öppnas, och vad sker därefter? b) För vilka kommer det inte att bli någon uppståndelse?

      7 Johannes tillägger: ”Men en annan skriftrulle öppnades; det är livets skriftrulle. Och de döda blev dömda efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar. Och havet gav igen de döda som var i det, och döden och hades gav igen de döda som var i dem, och de blev dömda individuellt enligt sina gärningar.” (Uppenbarelseboken 20:12b, 13) I sanning ett gripande skådespel! Havet, döden och hades spelar en roll i sammanhanget, men lägg märke till att dessa uttryck inte utesluter varandra.a När Jona befann sig i fiskens buk och följaktligen mitt i havet, talade han om sig själv som att han var i sheol, eller hades. (Jona 2:3 [2], NW) Om någon hålls i den adamitiska dödens grepp, befinner han sig sannolikt också i hades. Dessa profetiska ord utgör en kraftig försäkran om att ingen kommer att förbises.

      8 Det finns naturligtvis ett okänt antal som inte kommer att uppväckas. Bland dessa finns av allt att döma de obotfärdiga skriftlärda och fariséer som förkastade Jesus och apostlarna, den religiösa ”laglöshetens människa” och smorda kristna ”som har avfallit”. (2 Tessalonikerna 2:3; Hebréerna 6:4–6; Matteus 23:29–33) Jesus talade också om getlika människor som vid världens ände skulle komma till ”den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar”, det vill säga till ”evigt avskärande”. (Matteus 25:41, 46) Dessa får ingen uppståndelse.

      9. Hur visar aposteln Paulus att några kommer att bli särskilt gynnade i uppståndelsen, och vilka hör till dessa?

      9 Å andra sidan kommer en del att bli särskilt gynnade i uppståndelsen. Aposteln Paulus antydde det när han sade: ”Jag har ett hopp till Gud ... att det skall komma att bli en uppståndelse för både de rättfärdiga och de orättfärdiga.” (Apostlagärningarna 24:15) När det gäller den jordiska uppståndelsen kommer ”de rättfärdiga” att innefatta trogna män och kvinnor från forntiden – Abraham, Rahab och många andra – vilka förklarades rättfärdiga som Guds vänner. (Jakob 2:21, 23, 25) I denna grupp kommer också de rättfärdiga andra får i vår tid som dött trogna för Jehova att ingå. Med all sannolikhet kommer alla sådana ostraffliga personer att få uppstå tidigt under Jesu tusenårsrike. (Job 14:13–15; 27:5; Daniel 12:13; Hebréerna 11:35, 39, 40) Utan tvivel kommer många av dessa uppståndna rättfärdiga att få särskilda privilegier i fråga om att öva tillsyn över det enorma återuppbyggnadsarbetet i paradiset. – Psalm 45:17 (16); jämför Jesaja 32:1, 16–18; 61:5; 65:21–23.

      10. Vilka är ”de orättfärdiga” som blir uppväckta?

      10 Men vilka är ”de orättfärdiga” som omnämns i Apostlagärningarna 24:15? Bland dessa finns av allt att döma de stora människomassor som har dött under historiens gång, i synnerhet de som levde i tider av okunnighet. (Apostlagärningarna 17:30) Eftersom dessa levde under en sådan tid och föddes på sådana platser, fick de ingen möjlighet att lära sig att lyda Jehovas vilja. Dessutom kan det finnas somliga som hörde frälsningens budskap men som inte helt och fullt gav gensvar vid den tiden eller som dog innan de hade nått fram till överlämnande och dop. I uppståndelsen kommer dessa att behöva göra ytterligare förändringar i sitt tänkesätt och levnadssätt, om de skall kunna dra nytta av denna möjlighet att vinna evigt liv.

      Livets skriftrulle

      11. a) Vad är ”livets skriftrulle”, och vilkas namn finns inskrivna i denna skriftrulle? b) Varför kommer livets skriftrulle att öppnas under tusenårsriket?

      11 Johannes talar om ”livets skriftrulle”. Det är en förteckning över dem som skall få evigt liv av Jehova. Jesu smorda bröder, den stora skaran och sådana forntida trogna som Mose har fått sina namn inskrivna i den här skriftrullen. (2 Moseboken 32:32, 33; Daniel 12:1; Uppenbarelseboken 3:5) Hittills har ingen av de ”orättfärdiga” som skall uppstå fått sitt namn inskrivet i livets skriftrulle. Därför kommer livets skriftrulle att öppnas under tusenårsriket, för att andra som når upp till kvalifikationerna skall kunna få sina namn inskrivna. De som inte får sina namn inskrivna i livets skriftrulle, eller bok, slungas ”i eldsjön”. – Uppenbarelseboken 20:15; jämför Hebréerna 3:19.

      12. Vad är det som avgör om en person får sitt namn inskrivet i den öppnade livets skriftrulle, och hur föregick Jehovas förordnade domare med gott exempel?

      12 Vad är det då som avgör om en person får sitt namn inskrivet i den öppnade livets skriftrulle vid den tiden? Den springande punkten kommer att vara densamma som på Adams och Evas tid: lydnad för Jehova. Det är som aposteln Johannes skrev till sina älskade medkristna: ”Världen [håller] på att försvinna, och även dess begär, men den som gör Guds vilja, han består för alltid.” (1 Johannes 2:4–7, 17) I fråga om lydnad föregick Jehovas förordnade domare med gott exempel: ”Fastän [Jesus] var Son, lärde han lydnad av det han led; och sedan han hade gjorts fullkomlig, blev han ansvarig för evig frälsning för alla dem som lyder honom.” – Hebréerna 5:8, 9.

      Andra skriftrullar öppnas

      13. På vilket sätt måste de uppståndna visa sin lydnad, och vilka principer måste de följa?

      13 På vilket sätt måste de uppståndna visa sin lydnad? Jesus själv riktade uppmärksamheten på de två stora buden och sade: ”Det första är: ’Hör, o Israel, Jehova, vår Gud, är en enda Jehova, och du skall älska Jehova, din Gud, av allt ditt hjärta och av all din själ och av allt ditt sinne och av all din styrka.’ Det andra är detta: ’Du skall älska din nästa som dig själv.’” (Markus 12:29–31) De måste också följa Jehovas välgrundade principer, sådant som att ta avstånd från stöld, lögn, mord och omoraliskhet. – 1 Timoteus 1:8–11; Uppenbarelseboken 21:8.

      14. Vad är det för andra skriftrullar som öppnas, och vad innehåller de?

      14 Men Johannes har nyligen omnämnt andra skriftrullar som kommer att öppnas under tusenårsriket. (Uppenbarelseboken 20:12) Vad är det för skriftrullar? Ibland har Jehova gett speciella instruktioner för särskilda situationer. Så till exempel försåg han på Mose tid israeliterna med en uppsättning detaljerade lagar, som innebar liv för dem om de lydde dessa. (5 Moseboken 4:40; 32:45–47) Under det första århundradet gavs nya instruktioner för att hjälpa dem som var trogna att följa Jehovas principer under den kristna tingens ordning. (Matteus 28:19, 20; Johannes 13:34; 15:9, 10) Nu berättar Johannes att de döda skall dömas ”efter vad som stod skrivet i skriftrullarna, enligt sina gärningar”. Uppenbarligen kommer öppnandet av dessa skriftrullar att innebära att Jehovas krav i detalj offentliggörs för människorna under de tusen åren. När lydiga människor i sitt liv tillämpar de förordningar och bud som finns i dessa skriftrullar, kommer de att kunna förlänga sina dagar och slutligen uppnå evigt liv.

      15. Vad slags undervisningskampanj kommer att krävas under uppståndelsen, och hur kommer uppståndelsen sannolikt att fortskrida?

      15 Tänk vilken omfattande teokratisk undervisningskampanj som kommer att krävas! Under år 2005 ledde Jehovas vittnen i genomsnitt 6.061.534 bibelstudier på olika platser i hela världen. Men under uppståndelsen kommer utan tvivel oräkneliga miljoner studier, som är grundade på bibeln och de nya skriftrullarna, att ledas. Alla som tillhör Guds folk kommer att behöva bli lärare och kommer att behöva anstränga sig. De som uppstår kommer med all säkerhet att medverka i detta omfattande undervisningsprogram allteftersom de själva gör framsteg. Troligtvis kommer uppståndelsen att fortskrida så att de som är levande kan få glädjen att välkomna och undervisa de familjemedlemmar och de vänner och bekanta som dött före dem, för att dessa sedan i sin tur skall kunna välkomna och undervisa andra. (Jämför 1 Korintierna 15:19–28, 58.) De mer än sex miljoner Jehovas vittnen som är verksamma med att sprida sanningen i dag lägger en god grund för de privilegier de hoppas att få under uppståndelsen. – Jesaja 50:4; 54:13.

      16. a) Vilkas namn kommer inte att bli inskrivna i livets skriftrulle, eller bok? b) För vilka kommer uppståndelsen att visa sig bli en ”livets uppståndelse”?

      16 Med avseende på den jordiska uppståndelsen sade Jesus att ”de som har gjort goda ting [kommer ut] till en livets uppståndelse, de som har bedrivit usla ting till en domens uppståndelse”. Här står ”liv” och ”dom” i motsats till varandra, vilket visar att de uppståndna som ”bedrivit usla ting”, efter att ha blivit undervisade i de inspirerade skrifterna och i skriftrullarna, döms som icke förtjänta av liv. Deras namn kommer inte att skrivas in i livets skriftrulle, eller bok. (Johannes 5:29) Detta gäller också alla som tidigare levt troget men som av en eller annan anledning avviker under tusenårsriket. Ens namn kan alltså strykas ur livets bok. (2 Moseboken 32:32, 33) Å andra sidan kommer de som lydigt följer det som står skrivet i skriftrullarna att få ha sina namn kvar i den skrivna förteckningen, livets skriftrulle, och få fortsätta att leva. För dem kommer uppståndelsen att ha visat sig vara en ”livets uppståndelse”.

      Slutet för döden och hades

      17. a) Vad är det för en fantastisk åtgärd Johannes beskriver? b) När kommer hades att ha tömts? c) När kommer den adamitiska döden att slungas ”i eldsjön”?

      17 Därefter beskriver Johannes något verkligt fantastiskt. ”Och döden och hades slungades i eldsjön. Detta betyder den andra döden, eldsjön. Och vemhelst som inte fanns skriven i livets bok slungades i eldsjön.” (Uppenbarelseboken 20:14, 15) Vid slutet av den tusenåriga domens dag har ”döden och hades” fullständigt undanröjts. Varför tar detta tusen år att åstadkomma? Hades, mänsklighetens gemensamma grav, har tömts när den siste som finns kvar i Guds minne har uppväckts. Men så länge som människor ännu är belastade med arvsynden får de dras med den adamitiska döden. Alla som uppväcks på jorden, såväl som den stora skaran som överlever Harmageddon, kommer att behöva lyda det som står skrivet i skriftrullarna tills värdet av Jesu lösen har använts för att fullständigt avlägsna sjukdom, ålderdom och andra nedärvda svagheter. Då kommer den adamitiska döden jämte hades att slungas ”i eldsjön”. De kommer att vara borta för alltid.

      18. a) Hur beskriver aposteln Paulus den framgång Jesu styre som kung medför? b) Vad gör Jesus med den fullkomnade mänskliga familjen? c) Vad är det mer som äger rum vid slutet av de tusen åren?

      18 På det viset kommer det program som aposteln Paulus beskriver i sitt brev till korintierna att slutföras: ”[Jesus] måste nämligen härska som kung tills Gud har lagt alla fiender under hans fötter. Såsom den siste fienden skall döden göras till intet.” Vad händer sedan? ”När allt har blivit honom underlagt, då skall Sonen själv också underordna sig den som har underlagt honom allt.” Med andra ord ”överlämnar [Jesus] riket åt sin Gud och Fader”. (1 Korintierna 15:24–28) Ja, när Jesus genom värdet av sitt lösenoffer har besegrat den adamitiska döden, kommer han att överlämna en fullkomnad mänsklig familj åt sin Fader, Jehova. Det är tydligtvis då, vid slutet av de tusen åren, som Satan släpps lös och den slutliga provsättningen äger rum, för att det skall avgöras vilkas namn som kommer att få stå kvar i livets skriftrulle för gott. ”Ansträng ... [dig] kraftigt”, så att ditt namn måtte finnas med bland dessa! – Lukas 13:24; Uppenbarelseboken 20:5.

      [Fotnoter]

      a De som uppväcks ur havet innefattar av allt att döma inte de moraliskt fördärvade människor som förgicks i floden på Noas tid. Den tillintetgörelsen var slutgiltig, liksom verkställandet av Jehovas dom i den stora vedermödan kommer att vara. – Matteus 25:41, 46; 2 Petrus 3:5–7.

      [Bild på sidan 298]

      ”Orättfärdiga” som uppstått och som lyder det som står skrivet i de öppnade skriftrullarna under tusenårsriket kan också få sina namn skrivna i livets skriftrulle

  • En ny himmel och en ny jord
    Uppenbarelsens storslagna höjdpunkt är nära!
    • Kapitel 42

      En ny himmel och en ny jord

      1. Vad beskriver Johannes när ängeln tar honom med tillbaka till början av tusenårsriket?

      DEN underbara synen fortsätter att rullas upp, när ängeln tar Johannes med tillbaka till början av tusenårsriket. Vad beskriver han? ”Och jag såg en ny himmel och en ny jord; den förra himmelen och den förra jorden hade nämligen försvunnit, och havet är inte mer.” (Uppenbarelseboken 21:1) Ett fängslande panorama framträder!

      2. a) Hur uppfylldes Jesajas profetia om nya himlar och en ny jord på de återförda judarna år 537 f.v.t.? b) Hur vet vi att det kommer att bli ytterligare en tillämpning av Jesajas profetia, och hur uppfylls detta löfte?

      2 Hundratals år före Johannes’ tid hade Jehova sagt till Jesaja: ”Se, jag skapar nya himlar och en ny jord; och de förra tingen skall man inte minnas, och inte heller skall man tänka på dem.” (Jesaja 65:17, NW; 66:22) Den här profetian fick sin första uppfyllelse när de trogna judarna återvände till Jerusalem år 537 f.v.t., efter sin 70-åriga landsflykt i Babylon. I samband med den återställelsen grundade de ett renat samhälle, ”en ny jord”, under ett nytt styrelsesystem, ”nya himlar”. Aposteln Petrus pekade emellertid mot ytterligare en tillämpning av profetian, när han skrev: ”Men det finns nya himlar och en ny jord som vi väntar på enligt hans löfte, och i dessa skall rättfärdighet bo.” (2 Petrus 3:13) Johannes visar nu att det här löftet uppfylls under Herrens dag. ”Den förra himmelen och den förra jorden”, Satans organiserade tingens ordning med dess styrelsesystem som påverkats av Satan och hans demoner, kommer att försvinna. Det upprörda ”havet”, som består av onda, upproriska människor, kommer inte längre att finnas till. De kommer att ersättas av ”en ny himmel och en ny jord” – ett nytt samhälle på jorden under en ny regering, Guds rike. – Jämför Uppenbarelseboken 20:11.

      3. a) Vad beskriver Johannes, och vad är det nya Jerusalem? b) På vilket sätt kommer det nya Jerusalem ”ner från himmelen”?

      3 Johannes fortsätter: ”Jag såg också den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himmelen från Gud, beredd såsom en brud smyckad för sin äkta man.” (Uppenbarelseboken 21:2) Det nya Jerusalem är Kristi brud, och det består av de smorda kristna som förblir trogna till döden och som uppväcks för att bli kungar och präster tillsammans med den förhärligade Jesus. (Uppenbarelseboken 3:12; 20:6) Alldeles som det jordiska Jerusalem blev regeringssätet i det forntida Israel utgör det praktfulla nya Jerusalem och dess brudgum regeringen i den nya tingens ordning. Detta är den nya himmelen. Bruden kommer ”ner från himmelen”, inte bokstavligen, men i den betydelsen att uppmärksamheten riktas mot jorden. Lammets brud skall bli hans lojala medhjälpare och medverka i en rättfärdig regering över hela mänskligheten. Det blir verkligen en välsignelse för den nya jorden.

      4. Vilket löfte, som påminner om det Gud gav den nyligen bildade nationen Israel, uttalar Gud?

      4 Johannes berättar vidare: ”Och jag hörde en hög röst från tronen säga: ’Se! Guds tält är hos människorna, och han skall bo hos dem, och de skall vara hans folk. Och Gud själv skall vara hos dem.’” (Uppenbarelseboken 21:3) När Jehova ingick lagförbundet med den då nya nationen Israel, lovade han: ”Jag kommer sannerligen att sätta min tältboning mitt ibland er, och min själ kommer inte att finna er motbjudande. Och jag kommer helt visst att vandra mitt ibland er och bevisa mig vara er Gud, och ni för er del kommer att bevisa er vara mitt folk.” (3 Moseboken 26:11, 12, NW) Nu ger Jehova trogna människor ett liknande löfte. Under den tusenåriga domens dag kommer de att bli ett alldeles särskilt folk för honom.

      5. a) På vilket sätt kommer Gud att bo hos människorna under tusenårsriket? b) På vilket sätt kommer Gud att bo bland människorna efter tusenårsriket?

      5 Under tusenårsriket kommer Jehova att i en tillfällig anordning, i vilken han representeras av sin kunglige Son, Jesus Kristus, ”bo” bland människorna. Men vid slutet av tusenårsriket, när Jesus överlämnar Riket åt sin Fader, kommer det inte att behövas någon kunglig representant eller medlare. Då kommer Jehova direkt och för beständigt att i andligt avseende bo hos dem som kallas ”hans folk”. (Jämför Johannes 4:23, 24.) Vilket upphöjt privilegium för den återställda mänskligheten!

      6, 7. a) Vilka storslagna löften yppar Johannes, och vilka kommer att få del av välsignelserna? b) Vilken beskrivning ger Jesaja av ett paradis som är både andligt och bokstavligt?

      6 Johannes fortsätter sin beskrivning: ”Och han skall torka bort varje tår från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller skrik eller smärta vara mer. De förra tingen har försvunnit.” (Uppenbarelseboken 21:4) Återigen påminns vi om tidigare inspirerade löften. Även Jesaja såg fram emot den tid då död och sorg inte skall finnas längre och sorgen skall ersättas av jubel. (Jesaja 25:8; 35:10; 51:11; 65:19) Johannes slår nu fast att dessa löften får en underbar uppfyllelse under den tusenåriga domens dag. Först kommer den stora skaran att få del av välsignelserna. ”Lammet, som är i tronens mitt” och som fortsätter att vara herde för dem, ”skall vägleda dem till källor med livets vatten. Och Gud skall torka bort varje tår från deras ögon.” (Uppenbarelseboken 7:9, 17) Men så småningom kommer alla som uppstår och som utövar tro på Jehovas föranstaltningar att sluta sig till dem och glädjas åt ett paradis i både andlig och bokstavlig bemärkelse.

      7 ”På den tiden”, säger Jesaja, ”kommer de blindas ögon att öppnas, och de dövas öron, de kommer att upplåtas.” Ja, ”på den tiden kommer den halte att klättra upp alldeles som en hjort, och den stummes tunga kommer att ropa högt av glädje”. (Jesaja 35:5, 6, NW) På den tiden kommer de också ”sannerligen att bygga hus och bo däri; och de kommer sannerligen att plantera vingårdar och äta deras frukt. De kommer inte att bygga och en annan bo; de kommer inte att plantera och en annan äta. Ty som ett träds dagar kommer mitt folks dagar att vara; och mina utvalda kommer att göra fullt bruk av sina egna händers verk.” (Jesaja 65:21, 22, NW) De kommer alltså inte att utrotas från jorden.

      8. Vad säger Jehova själv angående dessa storslagna löftens tillförlitlighet?

      8 Vilka fantastiska förhandsglimtar våra sinnen fylls av när vi begrundar dessa löften! De trogna människorna har underbara föranstaltningar att se fram emot under himmelens kärleksfulla styre. Är dessa löften alltför bra för att vara sanna? Är detta bara några drömmar som en landsförvisad gammal man på ön Patmos hade? Jehova själv svarar: ”Och han som satt på tronen sade: ’Se, jag gör allting nytt!’ Och så säger han: ’Skriv, därför att dessa ord är trovärdiga och sanna.’ Och han sade till mig: ’De har blivit verklighet! Jag är Alfa och Omega, början och slutet.’” – Uppenbarelseboken 21:5, 6a.

      9. Varför kan man vara absolut säker på att dessa framtida välsignelser skall bli en verklighet?

      9 Det är som om Jehova själv för de trogna människorna undertecknade en garanti, eller ett kontrakt, som gäller dessa framtida välsignelser. Vem skulle våga ifrågasätta en sådan garant? Ja, dessa Jehovas löften är så säkra att han talar om dem som om de redan hade uppfyllts: ”De har blivit verklighet!” Är inte Jehova ”Alfa och Omega, ... den som är och som var och som kommer, den Allsmäktige”? (Uppenbarelseboken 1:8) Jo, absolut! Han själv förklarar: ”Jag är den förste, och jag är den siste, och förutom mig finns ingen Gud.” (Jesaja 44:6) I den egenskapen kan han inspirera profetior och låta dem uppfyllas i minsta detalj. Så trosstärkande! Därför lovar han: ”Se, jag gör allting nytt!” I stället för att ifrågasätta om dessa under verkligen kommer att inträffa borde vi sannerligen fråga oss: ”Vad måste jag för egen del göra för att få del av dessa välsignelser?”

      ”Vatten” för de törstiga

      10. Vad är det för ”vatten” Jehova erbjuder, och vad representerar det?

      10 Det är Jehova själv som tillkännager: ”Åt vemhelst som törstar vill jag fritt ge av källan med livets vatten.” (Uppenbarelseboken 21:6b) För att släcka den törsten måste en person vara medveten om sitt andliga behov och vara villig att godta det ”vatten” som Jehova tillhandahåller. (Jesaja 55:1; Matteus 5:3) Vad är det för ”vatten”? Jesus själv besvarade den frågan när han vittnade för en kvinna vid en brunn i Samarien. Han sade: ”Vemhelst som dricker av det vatten, som jag skall ge honom, skall aldrig någonsin bli törstig, utan det vatten, som jag skall ge honom, skall i honom bli en källa med vatten som bubblar upp för att förmedla evigt liv.” Den ”källan med livets vatten” flyter fram från Gud genom Kristus, som hans föranstaltning för att återställa människorna till fullkomligt liv. Visst borde vi vara lika ivriga att dricka djupt från den källan som den samaritiska kvinnan var! Och visst borde vi vara lika villiga att överge världsliga intressen till förmån för att tala med andra om de goda nyheterna som den kvinnan var! – Johannes 4:14, 15, 28, 29.

      De som segrar

      11. Vilket löfte ger Jehova, och vilka gäller orden i första hand?

      11 De som dricker av detta uppfriskande ”vatten” måste också segra, enligt vad Jehova fortsätter med att säga: ”Vemhelst som segrar skall ärva dessa ting, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.” (Uppenbarelseboken 21:7) Det här löftet liknar de löften som finns i budskapen till de sju församlingarna, och därför måste dessa ord i första hand gälla smorda lärjungar. (Uppenbarelseboken 2:7, 11, 17, 26–28; 3:5, 12, 21) Kristi smorda bröder har under tidernas lopp ivrigt sett fram emot privilegiet att få bli en del av det nya Jerusalem. Om de segrar, så som Jesus segrade, kommer deras hopp att förverkligas. – Johannes 16:33.

      12. Hur kommer Jehovas löfte i Uppenbarelseboken 21:7 att uppfyllas på den stora skaran?

      12 Den stora skaran som kommer ur alla nationer hoppas också på detta löfte. Även de måste segra och lojalt tjäna Gud tills de kommer ut ur den stora vedermödan. Sedan kommer de att få tillträda sitt jordiska arv, ”det rike som har varit berett åt ... [dem] från världens grundläggning”. (Matteus 25:34) Dessa och andra av Herrens jordiska får som klarar provsättningen vid slutet av de tusen åren kallas ”heliga”. (Uppenbarelseboken 20:9) De kommer att få glädja sig åt ett heligt förhållande till sin Skapare, Jehova Gud, som söner och som medlemmar av hans universella organisation. – Jesaja 66:22; Johannes 20:31; Romarna 8:21.

      13, 14. Vilka sedvänjor måste vi beslutsamt undvika för att få del av Guds storslagna löften, och varför?

      13 Med tanke på denna storslagna framtidsutsikt är det verkligen viktigt att Jehovas vittnen nu bevarar sig rena från all smuts i Satans värld. Vi behöver vara starka och fast beslutna och föresätta oss att djävulen aldrig får dra in oss i det sällskap som Jehova själv här beskriver: ”Men de fega och de som är utan tro och de som är vämjeliga i sin vidriga smuts och mördare och otuktsmän och de som utövar spiritism och avgudadyrkare och alla lögnarna, deras lott skall vara i sjön som brinner med eld och svavel. Detta betyder den andra döden.” (Uppenbarelseboken 21:8) Ja, den som vill ärva Riket måste undvika de sedvänjor som har besudlat den här gamla tingens ordning. Han måste segra genom att förbli trogen trots alla påtryckningar och frestelser. – Romarna 8:35–39.

      14 Fastän kristenheten gör anspråk på att vara Kristi brud, kännetecknas den av de motbjudande sedvänjor som Johannes här beskriver. Därför går den tillsammans med resten av det stora Babylon ner i evig tillintetgörelse. (Uppenbarelseboken 18:8, 21) Likaså får alla de av de smorda eller av den stora skaran som börjar ägna sig åt eller uppmuntra till dessa onda sedvänjor räkna med evig tillintetgörelse. Om de framhärdar i dessa gärningar kommer de inte att få del av löftena. Och alla på den nya jorden som försöker införa sådana sedvänjor kommer snabbt att bli tillintetgjorda och hamna i den andra döden utan något hopp om en uppståndelse. – Jesaja 65:20.

      15. Vilka är de mest framstående segrarna, och med vilken syn förs uppenbarelsen mot en storslagen höjdpunkt?

      15 De mest framstående segrarna är Lammet, Jesus Kristus, och hans brud om 144.000 medlemmar, det nya Jerusalem. Hur passande är det därför inte att uppenbarelsen förs mot en storslagen höjdpunkt genom en slutlig, enastående syn av det nya Jerusalem! Johannes beskriver nu den sista synen.

      [Bilder på sidan 302]

      I den nya världens samhälle kommer det att finnas glädjande arbete och kamratskap för alla

Svenska publikationer (1950–2026)
Logga ut
Logga in
  • Svenska
  • Dela
  • Inställningar
  • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
  • Användarvillkor
  • Sekretesspolicy
  • Sekretessinställningar
  • JW.ORG
  • Logga in
Dela