Olika sätt att förkunna

JESUS var mycket engagerad i tjänsten och var ett gott föredöme för sina efterföljare. Han sökte upp människor för att kunna vittna för dem både i deras hem och på offentliga platser. (Matt. 9:35; 13:36; Luk. 8:1) Han talade med människor på tu man hand, undervisade sina lärjungar när de var för sig själva och talade till folkskaror på flera tusen. (Mark. 4:10–13; 6:35–44; Joh. 3:2–21) Han utnyttjade varje tillfälle att säga något uppmuntrande och gav människor hopp. (Luk. 4:16–19) Han vittnade till och med när han själv behövde vila och återhämta sig. (Mark. 6:30–34; Joh. 4:4–34) Visst blir vi motiverade att försöka följa hans exempel när vi läser om honom i Bibeln? Det blir vi säkert, och det blev apostlarna också. (Matt. 4:19, 20; Luk. 5:27, 28; Joh. 1:43–45)

² Vi ska se vilka möjligheter vi har i dag att ta del i det arbete som påbörjades av Jesus Kristus för nästan 2 000 år sedan.

PREDIKA FRÅN HUS TILL HUS

³ Vi inser alla hur viktigt det är att förkunna de goda nyheterna systematiskt från hus till hus. Vi har gjort det i sådan stor skala att det har blivit vårt varumärke. På kort tid har miljoner människor nåtts av sanningen tack vare ett organiserat förkunnararbete. (Matt. 11:19; 24:14) Tjänsten från hus till hus är ett bra sätt att visa att vi älskar Jehova och våra medmänniskor. (Matt. 22:34–40)

⁴ Metoden att predika från hus till hus har inte uppfunnits av Jehovas vittnen i vår tid. Paulus beskrev hur han undervisade i människors hem. När han berättade om det för tillsyningsmännen i Efesos sa han: ”Från första dagen jag kom till er i provinsen Asia ... har jag inte hållit mig tillbaka, utan jag har berättat om allt som kan vara till nytta för er och undervisat er ... från hus till hus.” Han predikade på så många sätt att han kunde säga: ”Jag har vittnat grundligt för både judar och greker om att de ska ångra sig, vända om till Gud och tro på vår Herre Jesus.” (Apg. 20:18, 20, 21) På den tiden ville de romerska kejsarna att undersåtarna skulle tillbe avgudar, och många gjorde just det. Människorna behövde inse att de måste söka ”den Gud som har skapat världen och allt den rymmer”, den Gud som ”upplyser ... människor överallt om att de måste ändra sig”. (Apg. 17:22–31)

⁵ Nu när vi är så nära slutet är det ännu viktigare att nå människor med de goda nyheterna. Slutet närmar sig snabbt. Den här insikten kan verkligen hjälpa oss att satsa på tjänsten. Och det finns ingen metod som är mer beprövad än att gå från hus till hus för att hitta sådana som hungrar efter sanningen. Det är lika effektivt nu som på Jesus och apostlarnas tid. (Mark. 13:10)

⁶ Försöker du vara ute i tjänsten från hus till hus så mycket du kan? Då kan du vara säker på att Jehova uppskattar det du gör. (Hes. 9:11; Apg. 20:35) Tjänsten från hus till hus kanske inte är så lätt för dig. Du kanske har fysiska begränsningar eller så kanske det är många som inte vill lyssna på distriktet. Myndigheterna kanske rentav försöker hindra verksamheten. Eller så är du osäker och tycker det är svårt att börja prata med människor du inte känner. Därför kan det kännas nervöst varje gång du ska ut i tjänsten från hus till hus. Men låt inte det slå ner modet på dig. (2 Mos. 4:10–12) Många bröder och systrar upplever precis samma sak.

⁷ Jesus lovade sina lärjungar: ”Kom ihåg att jag är med er alla dagar ända till slutet för världsordningen.” (Matt. 28:20) Det här löftet uppmuntrar oss och ger oss styrka i tjänsten. Vi håller säkert med Paulus: ”Allt har jag styrka till tack vare honom som ger mig kraft.” (Fil. 4:13) Var med så ofta du kan när församlingen anordnar tjänst från hus till hus. Samarbeta med andra så att du kan få deras uppmuntran och stöd. Be Jehova om hjälp att klara av hindren som kommer i din väg, och försök göra ditt bästa när du förkunnar de goda nyheterna. (1 Joh. 5:14)

⁸ När vi går i tjänsten och människor ställer frågor om vår tro får vi möjlighet att försvara vårt hopp och låta dem ”få veta vad det bygger på”. (1 Petr. 3:15) Ju mer man får samtala med människor, desto lättare blir det att se kontrasten mellan dem som har hoppet om Guds rike och dem som inte har det. (Jes. 65:13, 14) Det känns skönt att veta att vi följer Jesus befallning att låta vårt ”ljus lysa”. Dessutom kan vi faktiskt få träffa människor som vill lära känna Jehova och hjälpa dem in i sanningen. (Matt. 5:16; Joh. 17:3; 1 Tim. 4:16)

⁹ Församlingen ordnar möjligheter att komma ut i tjänsten från hus till hus både på helgerna och vardagarna. I områden där det är svårt att träffa människor hemma på dagtid ordnar en del församlingar med kvällsvittnande. Många förkunnare tycker att eftermiddagar och kvällar är en bra tjänstetid.

LETA EFTER DEM SOM ÄR VÄRDIGA

¹⁰ Jesus uppmanade sina lärjungar att leta efter dem som var värdiga. (Matt. 10:11) När Jesus sökte efter sådana som var positivt inställda gick han inte bara från hus till hus. Nej, han vittnade vid varje lämpligt tillfälle, även i mer informella sammanhang. (Luk. 8:1; Joh. 4:7–15) Apostlarna predikade också på många olika platser. (Apg. 17:17; 28:16, 23, 30, 31)

¹¹ Vi har samma mål – att nå så många som möjligt med budskapet om Guds rike. Vi använder samma metoder som Jesus och hans apostlar när vi förkunnar, och eftersom världen hela tiden förändras anpassar vi vår tjänst efter människors omständigheter. (1 Kor. 7:31) En del förkunnare har till exempel fått fina resultat i företagstjänst och affärsvittnande. Gatutjänst fungerar bra i många länder, och även tjänst i parker, kring parkeringsplatser och på andra ställen. I en del församlingar har man ordnat med litteraturvagnar eller litteraturbord. Dessutom kan avdelningskontoret organisera storstadsprojekt för vittnande på offentliga platser med förkunnare från olika församlingar som hjälper till. Det här gör att man når människor som annars är svåra att få tag på.

¹² När man träffar någon på en offentlig plats som visar intresse för Bibelns budskap kan man erbjuda litteratur. Sedan kan man lämna sina kontaktuppgifter och avtala om ett återbesök, tipsa om jw.org eller lämna adressen till närmaste församlingsmöte. Du kanske kommer att upptäcka att vittnande på offentliga platser är ett trevligt sätt att utöka din tjänst.

¹³ Men i vårt arbete ingår mer än att bara förkunna de goda nyheterna. Om du ska kunna hjälpa andra att komma med i sanningen behöver du göra återbesök, så att de intresserade kan göra framsteg och bli mogna kristna.

GÖRA ÅTERBESÖK

¹⁴ Jesus sa till sina efterföljare: ”Ni ska vara vittnen om mig ... till jordens yttersta ände.” (Apg. 1:8) Men han sa också: ”Gå därför och gör människor från alla nationer till mina lärjungar, ... och lär dem att hålla allt som jag har befallt er.” (Matt. 28:19, 20) Tjänsten blir både roligare och mer givande om man gör återbesök. Människor som visade intresse för sanningen när du besökte dem första gången tycker förmodligen att det är trevligt att du kommer tillbaka. När du visar dem fler tankar från Bibeln kan du stärka deras tro på Gud och hjälpa dem att bli medvetna om sitt andliga behov. (Matt. 5:3) Om du förbereder dig väl och går tillbaka på en tid som passar dem kanske du får ett bibelstudium. Det är ju det som är målet med återbesök. Vi sår inte bara frön, vi vattnar dem också. (1 Kor. 3:6)

¹⁵ En del tycker det är svårt att göra återbesök. Du kanske har blivit van att göra korta erbjudanden och tycker om det. Och att gå tillbaka och resonera lite djupare om Bibeln kanske känns alldeles för svårt. Men med god förberedelse kommer du att känna dig säkrare. Använd de tips vi får på veckomötet. Du kan också be en mer erfaren förkunnare följa med dig.

LEDA BIBELSTUDIER

¹⁶ Filippus frågade en judisk proselyt som läste i Guds ord: ”Förstår du verkligen vad du läser?” Mannen svarade: ”Hur skulle jag kunna göra det utan att någon hjälper mig?” I Apostlagärningarna, kapitel 8, kan vi läsa hur Filippus fortsatte samtalet. Han kommenterade texten som mannen hade läst, och sedan ”förkunnade han de goda nyheterna om Jesus för honom”. (Apg. 8:26–36) Vi vet inte hur länge Filippus samtalade med mannen, men han förklarade de goda nyheterna så grundligt att mannen blev troende och bad att få bli döpt. Han blev en lärjunge till Jesus Kristus.

¹⁷ Många kanske inte vet så mycket om Bibeln. Vi kan behöva göra många återbesök, och de kan behöva studera i månader eller till och med år innan de har byggt upp en tro och kan bli döpta. Det kräver tålamod och kärlek, men det är en fantastisk glädje att få hjälpa någon med ett ärligt hjärta att få sanningen. Precis som Jesus sa: ”Det är lyckligare att ge än att få.” (Apg. 20:35)

¹⁸ När du leder bibelstudier är det bra om du använder den litteratur som är särskilt utarbetad för det. Använd de metoder vi lär oss på veckomötet och samarbeta med erfarna förkunnare i församlingen när du leder bibelstudier, så kommer du att kunna hjälpa andra att bli lärjungar till Jesus.

¹⁹ Om du behöver hjälp med att starta och leda ett bibelstudium, kan du gärna höra med någon av äldstebröderna eller någon broder eller syster som har erfarenhet av att ha bibelstudier. Förslagen som finns i arbetshäftet till veckomötet och som demonstreras på mötet kan ge dig många bra tips. Lita på Jehova och berätta för honom vilken hjälp du behöver. (1 Joh. 3:22) Så försök om möjligt att sätta upp som mål att leda ytterligare ett bibelstudium förutom det studium som du kanske redan leder med din familj. Om man har bibelstudier får man mycket mer glädje i tjänsten.

INFORMERA OM JEHOVAS ORGANISATION

²⁰ När vi hjälper människor att lära känna Jehova och bli lärjungar till Jesus Kristus blir de en del av församlingen. De kommer att göra andliga framsteg och växa till i mogenhet när de förstår att Jehova har en organisation och lär sig samarbeta med den. De behöver vår hjälp med det. Vi kan använda några av våra filmer, broschyren Vilka gör Jehovas vilja i vår tid? och kapitel 4 i den här boken.

²¹ Du kan redan från början hjälpa dem du studerar med att förstå att Jehova använder en organisation för att det ska kunna predikas på hela jorden. Visa alla hjälpmedel vi har för att studera Bibeln. Förklara hur de utarbetas och distribueras över hela jorden av volontärer som är överlämnade åt Gud. Inbjud de intresserade att följa med till mötena på Rikets sal. Förklara för dem hur mötena går till, och presentera dem för vännerna. Hjälp dem att lära känna andra Jehovas vittnen vid kretssammankomsterna och de regionala sammankomsterna. Vid våra möten och sammankomster kan de intresserade själva få uppleva kärleken bland Jehovas tjänare. (Joh. 13:35) När nyintresserade får större uppskattning av organisationen kommer de att dras närmare Jehova.

ANVÄND BIBLISK LITTERATUR

²² De första kristna ansträngde sig hårt för att förkunna Guds ord. De gjorde avskrifter av de inspirerade texterna för personligt studium och för studium i församlingen. De kristna uppmuntrade också andra att läsa Guds ord. De handskrivna texter som fanns värderades mycket högt, eftersom de var så få. (Kol. 4:16; 2 Tim. 2:15; 3:14–17; 4:13; 1 Petr. 1:1) Nu för tiden kan Jehovas vittnen ge ut hundratals miljoner biblar och bibliska publikationer tack vare den senaste tekniken. Vi har vikblad, broschyrer, böcker och tidskrifter på hundratals språk.

²³ Använd den litteratur vi har fått av Jehovas organisation för att nå människor med sanningen. Du har säkert själv haft stor nytta av att läsa och studera vår litteratur, och det kan motivera dig att ge andra chansen att få upptäcka den. (Hebr. 13:15, 16)

²⁴ Fler och fler använder internet för att hitta information. Så förutom biblisk litteratur är vår officiella webbplats, jw.org, ett mycket effektivt sätt att nå människor med de goda nyheterna. Människor i hela världen kan läsa Bibeln eller lyssna på inspelningar av den och andra publikationer på hundratals språk. En del drar sig för att prata med oss. Andra bor i fastigheter där det är svårt att nå dem. Men de kan själva gå in på vår webbplats och läsa om vår tro i lugn och ro när det passar dem.

²⁵ Därför passar vi på att berätta om jw.org så ofta vi kan. Om vi träffar någon som ställer frågor om vår tro kan vi använda mobilen, datorn eller surfplattan för att visa Bibelns svar direkt. Om vi träffar någon som pratar ett annat språk, till exempel teckenspråk, kan vi visa jw.org och hur man hittar Bibeln och annat material på det språket. Många förkunnare har använt filmerna på webbplatsen för att få i gång samtal.

INFORMELLT VITTNANDE

²⁶ Jesus sa följande till dem som tog till sig av hans undervisning: ”Ni är världens ljus.” Och han fortsatte: ”Låt alltså ert ljus lysa för människor, så att de kan se era goda gärningar och ära er Far i himlen.” (Matt. 5:14–16) Genom att efterlikna Jesus skulle hans lärjungar återspegla Jehova. Jesus sa om sig själv: ”Jag är världens ljus.” Han gav de kristna ett exempel att följa och lät alla som ville få del av ”livets ljus”. (Joh. 8:12)

²⁷ På samma sätt gav Paulus oss ett gott exempel att följa. (1 Kor. 4:16; 11:1) När han var i Aten gick han varje dag till torget och vittnade för dem som var där. (Apg. 17:17) De kristna i Filippi följde hans exempel, och därför kunde Paulus uppmuntra dem att fortsätta lysa ”som ljusspridare”, trots att de levde ”mitt i en ond och förvriden generation”. (Fil. 2:15) Vi kan också låta sanningen om Guds rike lysa i våra ord och handlingar genom att vittna så ofta vi kan. Och när människor ser att vi är ärliga och principfasta kan de få upp ögonen för att vi är annorlunda. När vi sedan berättar för dem om de goda nyheterna kommer de att förstå varför vi är annorlunda.

²⁸ Många bröder och systrar vittnar för människor de träffar i vardagen, till exempel på jobbet, i skolan eller på bussen. När vi är ute och reser kanske vi får möjlighet att berätta om sanningen för någon som sitter bredvid. Vi behöver medvetet försöka komma in på sanningen när vi pratar med andra. Försök vittna när du märker att det blir läge för det.

²⁹ Hur kan vi bli motiverade att vittna informellt? Vi kan tänka på att vi lovprisar Jehova och ärar hans namn. Dessutom kan vi tänka på att vi får hjälpa ärliga människor att lära känna Jehova. De kan börja tjäna Jehova tillsammans med oss och få hoppet om liv genom tro på Jesus Kristus. Jehova blir glad när han ser oss ute i tjänsten, och i hans ögon är våra ansträngningar helig tjänst. (Hebr. 12:28; Upp. 7:9, 10)

DISTRIKT

³⁰ Jehovas vilja är att budskapet om Guds rike ska predikas över hela världen, både i städer och långt ute på landet. Församlingar, men även enskilda förkunnare i isolerade områden, tilldelas därför ett distrikt av avdelningskontoret. (1 Kor. 14:40) Det här sättet att organisera förkunnararbetet följer mönstret från det första århundradet. Det vägleddes av Gud. (2 Kor. 10:13; Gal. 2:9) Arbetet att predika om Guds rike går snabbt framåt i dessa sista dagar. Och när anordningarna kring församlingens distrikt är välorganiserade blir mycket mer uträttat.

³¹ Det är tjänstetillsyningsmannen som ansvarar för församlingens distrikt. En församlingstjänare kan ha uppgiften att lämna ut distrikten. Det finns två typer av distrikt – personliga distrikt och gruppdistrikt. I församlingar där det inte finns så många distrikt kommer grupptillsyningsmännen att ordna gruppdistrikt till tjänstegruppen. Men om det finns gott om distrikt i församlingen kan förkunnarna ta ut egna.

³² Fördelen med ett eget distrikt är att man alltid har någonstans att gå i tjänsten, även när det inte hålls något möte för tjänst eller när det är opraktiskt att ta sig till mötet för tjänst eller möta upp gruppen på distriktet. Det kan till exempel vara smidigt att ha ett distrikt i närheten av sin arbetsplats, så att man kan gå i tjänsten på lunchen eller efter jobbet. En del familjer har tagit ut ett distrikt i närheten av sitt hem och går där vissa kvällar. Man får mer tid till tjänsten om det är lätt att ta sig till distriktet. Naturligtvis kan man gå i gruppvittnande även på personliga distrikt. Om du vill ta ut ett eget distrikt kan du prata med distriktstjänaren.

³³ Den som tar ut distriktet gör rimliga ansträngningar för att nå varje hushåll, oavsett om det är en förkunnare som tar ut ett personligt distrikt eller en grupptillsyningsman som tar ut ett gruppdistrikt. Anordningar för att täcka distrikten får inte bryta mot gällande personuppgiftslagar. Alla förkunnare och grupptillsyningsmän ska satsa på att gå igenom distriktet på fyra månader. När det är genomarbetat informerar man distriktstjänaren. Beroende på omständigheterna kan grupptillsyningsmannen eller förkunnaren antingen behålla distriktet och bearbeta det igen eller lämna tillbaka det.

³⁴ När alla i församlingen samarbetar kan distrikten bearbetas grundligt. Då undviker man också att flera grupper av förkunnare går på ett och samma distrikt, vilket skulle kunna irritera dem som bor där. Vi vill alltså ta hänsyn till våra bröder och systrar och människorna på distriktet.

SAMARBETA FÖR ATT NÅ MÄNNISKOR FRÅN ANDRA LÄNDER

³⁵ Alla behöver få lära känna Jehova och hans son och få kunskap om Guds rike. (Upp. 14:6, 7) Vi vill gärna nå dem som talar andra språk, så att de kan börja anropa Jehovas namn och ta på sig den kristna personligheten. (Rom. 10:12, 13; Kol. 3:10, 11) Vad behöver vi tänka på när vi bearbetar distrikt där människor talar många olika språk? Hur kan vi samarbeta för att hjälpa så många som möjligt att få höra budskapet på det språk de förstår bäst? (Rom. 10:14)

³⁶ Det distrikt församlingen ansvarar för är tilldelat efter språk. I områden där det talas flera olika språk kan alltså förkunnare från olika församlingar predika i samma områden. I sådana fall koncentrerar sig förkunnarna i respektive församling på att vittna för människor som talar just deras språk. Det här gäller även vid årliga inbjudningskampanjer. Men om förkunnarna går i gatutjänst eller är ute i offentligt vittnande kan de prata med alla och erbjuda litteratur på alla språk.

³⁷ En del församlingar med verksamhet på andra språk hinner kanske inte regelbundet gå igenom distrikt som ligger längre bort. Då behöver tjänstetillsyningsmännen i de olika församlingarna kommunicera för att komma fram till ett praktiskt sätt att bearbeta distrikten. Det gör att alla människor får möjlighet att höra sanningen, och det förhindrar onödigt dubbelarbete. (Ords. 15:22)

³⁸ Vad gör vi om den som öppnar inte talar samma språk som vi? Vi kan inte utgå från att någon förkunnare som talar det språket kommer att göra ett besök. Några förkunnare har lärt sig ett enkelt erbjudande på ett språk som talas av många på distriktet. Vi kan visa den vi träffar hur man läser och laddar ner litteratur från jw.org, eller så kan vi erbjuda oss att komma tillbaka med litteratur på det aktuella språket.

³⁹ Om personen visar uppriktigt intresse ska vi försöka hitta någon som kan vittna för honom på ett språk som han förstår. Vi kan också berätta för honom var möten hålls på hans språk i närheten. Om han önskar bli kontaktad av någon som talar hans språk kan vi visa honom hur man fyller i sina kontaktuppgifter på jw.org. Avdelningskontoret kan då ordna så att en förkunnare, grupp eller församling kan hjälpa honom.

⁴⁰ Vi fortsätter besöka den intresserade tills han berättar att han har fått besök av en förkunnare som talar hans språk. Ibland kanske avdelningskontoret meddelar att det inte finns någon förkunnare som kan språket. Då försöker vi fortsätta utveckla det andliga intresset. Vi kanske kan börja studera Bibeln med hjälp av litteratur på hans språk. Använd bilderna och be honom läsa bibelverserna det hänvisas till. Det hjälper honom att få baskunskaper i Bibeln. Det kanske rentav finns någon i hans familj som skulle kunna tolka åt oss.

⁴¹ För att hjälpa intresserade in i Guds organisation är det bra att inbjuda dem till våra möten, även om de kanske inte förstår allt. Om det går att få tag på en bibel på deras modersmål kan vi hjälpa dem att följa med i den. Något annat som hjälper de intresserade att göra andliga framsteg är att de lär känna vännerna i församlingen.

⁴² Förgrupper: En förgrupp består av ett antal förkunnare som vittnar på ett annat språk än församlingens, även om det inte finns någon kvalificerad äldste eller församlingstjänare som kan hålla möten varje vecka på det språket. Avdelningskontoret kan godkänna att en församling startar en förgrupp om följande krav uppfylls:

1. 1) Det finns många i området som talar ett annat språk än församlingens.

2. 2) Det finns ett antal förkunnare som kan det språket eller är villiga att lära sig det.

3. 3) Det finns en äldstekrets som är villig att organisera vittnandet på det språket.

Om äldstekretsen vill starta en förgrupp ska de först ta upp frågan med kretstillsyningsmannen. Han kanske känner till andra församlingar som vittnar för människor som talar det språket, och han kan ha värdefull information som är till hjälp för att avgöra vilken församling som är bäst lämpad att ta hand om förgruppen. När detta är avgjort ska de äldste skicka ett brev till avdelningskontoret och be om ett formellt godkännande att ha en förgrupp i församlingen.

⁴³ Grupper: Avdelningskontoret kan godkänna att en församling startar en grupp om följande krav uppfylls:

1. 1) Det finns tillräckligt med intresse och underlag för tillväxt på distriktet.

2. 2) Det finns några förkunnare som talar språket eller håller på att lära sig det.

3. 3) Det finns en kvalificerad äldste eller församlingstjänare som kan ta ledningen och hålla åtminstone ett möte i veckan eller en del av ett möte på det språket, till exempel ett offentligt föredrag eller ett vakttornsstudium.

När de här kraven uppfylls i rimlig grad ska äldstekretsen skriva till avdelningskontoret och ge en utförlig beskrivning av situationen och be om ett formellt godkännande att ha en grupp i församlingen. Den äldstebroder eller församlingstjänare som har ansvaret kallas ”grupptillsyningsman” eller ”grupptjänare”.

⁴⁴ När gruppen har bildats avgör äldstekretsen i moderförsamlingen om andra delar av församlingsmötena ska börja hållas och hur ofta mötena ska hållas varje månad. Möten för tjänst kan också anordnas i gruppen. Alla i gruppen arbetar under tillsyn av församlingens äldstekrets. De äldste kommer att ge balanserad vägledning och vara verkligt intresserade av deras behov. Under kretstillsyningsmannens besöksvecka i församlingen samarbetar han med gruppen och skickar en kort rapport till avdelningskontoret om gruppens utveckling och eventuella behov. Så småningom kanske gruppen kan bli en församling. När alla tillämpar teokratiska anvisningar gläder det Jehova. (1 Kor. 1:10; 3:5, 6)

GRUPPVITTNANDE

⁴⁵ Överlämnade kristna har ett personligt ansvar att dela med sig av de goda nyheterna till andra. Det kan man göra på många sätt, men de flesta av oss tycker att det är trevligt att få samarbeta med andra i tjänsten. (Luk. 10:1) Därför har församlingarna möten för tjänst på både helger och vardagar. När det är röda dagar och många är lediga från jobbet har vi också fina möjligheter till gruppvittnande. Tjänstekommittén i församlingen planerar möten för tjänst på tider och platser som passar de flesta förkunnarna, på både dagtid och kvällstid.

⁴⁶ Gruppvittnande gör att förkunnarna får samarbeta och ”uppmuntra varandra”. (Rom. 1:12) Nyare förkunnare kan få övning genom att samarbeta med dem som har mer erfarenhet. I vissa områden kan det kännas tryggare om två eller fler förkunnare arbetar tillsammans. Ibland kanske man planerar att gå själv i tjänsten, men det är ändå uppmuntrande för alla inblandade om man är med vid möte för tjänst. Bara känslan av att veta att andra är ute i tjänsten i närheten gör att man blir modigare och säkrare. Pionjärer och andra behöver inte känna att de måste vara med vid varje möte för tjänst som anordnas i församlingen, särskilt inte om församlingen har möten för tjänst varje dag. Men det är bra om de är med åtminstone några gånger i veckan.

⁴⁷ Fortsätt följa Jesus och apostlarnas exempel. Vi kan vara säkra på att Jehova välsignar våra ansträngningar när vi gör så mycket vi kan i arbetet med att predika de goda nyheterna om Guds rike. (Luk. 9:57–62)